Ålgars, Monica

Laddning av bildfilen

Photograph information

© Sami Sjöberg

Födelseort

Hemort eller -orter

Upphovsmannens språk

Nationalitet

Verk

Typ

noveller

Typ

diktsamlingar

Biografiska uppgifter

Monica Ålgars (f. 1981 i Pargas) prisbelönades för en novell i Arvid Mörne-tävlingen 1999 och kom samma år ut med sin fösta diktsamling, Under Teresas svarta naglar. Den bestod av texter som inte brydde sig stort om genregränser, som beskrev unga människors kontakter och känslor, djupa och omvälvande, flyktiga, ibland allt på samma gång. Tristessen och den inskränkta tillvaron på en liten ort fick också sin beskärda del.

Den andra diktsamlingen Tillräckligt mörkt för en picknick utkom 2008. Mellan samlingarna har Monica Ålgars varit sysselsatt med att studera, resa och publicera sig journalistiskt. Hennes träffande, välformulerade kolumner i Studentbladet och i Hufvudstadsbladet har varit mycket lästa och diskuterade. De prosalyriska texterna i den nya boken rör relationer, vardag, sorg och kärlek, och dukar därmed upp för en hel palett av känslor, formellt sett okonventionellt – den oförvägna språkbehandlingen låter oss granska varat i detalj, och från överraskande synvinklar. Monica Ålgars bor i Helsingfors, verkar som psykolog och forskare.

Läscentrum

---

Monica Ålgars (f. 1981), blev psykologie magister 2007 och är sedan 2000 kolumnist för Hufvudstadsbladet. Ålgars debuterade som författare 1999 med diktsamlingen Under Teresas svarta naglar, efter att samma år ha erhållit andra pris i Arvid Mörne-tävlingen.

Studier
psykologi

Hobbier
Ashtanga yoga, läsning, resor, vara med mina vänner

Utmärkelser och priser
1. pris i Österbottens litteraturförenings tävling 1997
2. pris i Arvid Mörne -tävlingen (noveller) 1999

Mera uppgifter om författarens verk

Kolumner
Huvudstadsbladet 2000-
Studentbladet 2002-

Textutdrag

Bära bly
kånka på ett träsk
släpa omkring på allt du sade var vackert

Naturligtvis är jag en sådan som gömmer mig
då det är karneval på gatorna
förstås lägger jag sallad på chokladen, och tvärtom och
fel igen
självklart skriver jag sorg
inte saknad
visst är det tiden som skrämmer mig, att den
breder ut sig åt sidorna, och inåt