Döda själar

Teckningen av äventyraren Tjitjikov och hans bravader i den ryska landsorten bygger på en anekdot om en svindlare under livegenskapens blomstringstid men växer i Gogols skildring ut till ett panorama över hela det gamla Ryssland med dess dagdrivare och utsugna bönder, dess borgarpampar och stora och små godsägare som alla framställs i överdriven och löjeväckande dager. Med bitande satir angriper Gogol mutsystemet, tjänstemännen och de rådande förhållandena - men under ytan anar man den varmaste kärlek till det "heliga Ryssland".

(baksidestext, 1980)
Nikolaj Gogol föddes i Ukraina och blev först känd för sina humoristiska folklivsnoveller från hembygden. Med sitt kvicka satiriska epos "Döda själar" nådde han höjdpunkten i sitt skapande. Bokens huvudperson, f.d. statstjänstemannen Pavel Ivanovitj Tjitjikov, reser omkring på den ryska landsbygden och köper upp "döda själar", d.v.s. livegna som har dött sedan senaste mantelsskrivningen men som står kvar i skatteläruderna. Jordägarnas förmögenhet beräknades vid denna tid efter antalot livegna, och Tjitjikovs idd var att för en spottstyver överta dessa döda själar, som ägarna annars fick skatta för frem till näste mantalsskrivning, och med köpekontrakten som säkerhet lura till sig ett större lån av staten.

(baksidestext, Niloe)
Nikolaj Gogol hör till den klassiska 1800-talslitteraturens mest bisarra uppenbarelser. Såväl vänsterradikaler som kristna mystiker, stövelskodda nationalister som självbespeglande existentialister har i hans författarskap funnit bekräftelse på sin världsbild. Hans främsta roman – Döda själar – har av vissa uppfattats som en strävt realistisk skildring från den ryska landsbygden, av andra som en världsfrånvänd fantasi, vansinnig och fantastisk på samma gång. Kanske framförallt är Gogol en sprudlande ordkonstnär och absurdist som alltid halkar undan när någon försöker peka ut vem han är.

Döda själar handlar om bedragaren Tjitjikovs vistelse i en rysk landsortsstad och dess omgivningar någon gång under 1800-talets förra hälft. I ett hemligt syfte försöker Tjitjikov köpa upp de livegna böndernas själar, och hans möten med stadens befolkning och godsägarna för läsaren genom absurda förvecklingar i en värld som vibrerar av sprudlande fantasi, nervöst fnitter, molande ångest och språktrolleri.

(Ruin, 2011)