Hemma är borta

Samtida recension
Resonerande bokkatalogen gavs ut av Statens biblioteksbyrå mellan åren 1923-1961 och av Skolstyrelsens biblioteksbyrå mellan åren 1962-1988. Den delades ut som bilaga till Svenskbygden. Tidningen innehöll korta recensioner av ny, svenskspråkig litteratur och användes som hjälpmedel vid bibliotekens bokval.

Recension i Resonerande bokkatalog

Upphovsman

Utkommit i nummer

6-7/1988

Recension

Sista delen i den självbiografiska trilogin om flickan och kvinnan Irene, som inleddes med Tid att leva (1978, nyutg. 1987) och Förlorat land (1981, nyutg. 1987). Nu är tidigt 50-tal och Irene har just invandrat till Sverige, dit hon kommer från det öde, krigshärjade Tyskland, som hon aldrig vill återvända till.
Pettersson berättar om Irenes bestyr i den svenska vardagen med ett enkelt, men effektivt språk, som kännetecknas av korta lättlästa meningar och lakonisk stil. Irenes känslovärld visas inte direkt upp, men ibland kommer en humoristiskt anstruken kritik av det nya fosterlandet till synes. Irenes målsättning är anspråkslös, hon behöver ett drägligt arbete och språkstudier utöver enkel bostad. Men också vardaglig glädje kommer henne till del i form av vänner och förälskelser. Trilogin avslutas med en triumfartad språkresa till England och med att Irene förlovar sig.
Bokens budskap är att det är viktigt att veta vad man strävar efter i livet och att satsa på det. Då kan man kanske bryta loss en plats, ett rum i världen åt sig att kalla sitt eget. Delen kan väl läsas för sig. För övre tonåren och vuxna.