Strömberg, Håkan
Upphovsmannens språk
Verk
Titel
Typ
romaner
Författarens egna ord
Jag är från Hallsberg i Närke. Jag blev tidigt intresserad av historia, mytologi och religion och valde någon gång i tonåring att bli asaheden. Efter naturvetenskapligt gymnasium åkte jag till Linköping för en kulturvetarlinje, där jag också började spela amatörteater. Efter värnplikt i Falun och Kristinehamn fördjupade jag mig ytterligare i historia och litteraturvetenskap i Uppsala.
År 1992 fick jag jobb som utställningsassistent på Nordiska museet i Stockholm, för utställningen Den Svenska Historien. Därmed hamnade jag i museisvängen. Efter ett par år i Stockholm fick jag ett vikariat på länsmuseet i Östersund. När det började rinna ut tänkte jag över vilka städer jag inte bott i och sökte en D-kurs i historia i Göteborg. Efter avslutad kurs där fick jag jobb på Mölndals museum där jag varit sedan dess. Några röda trådar under hela tiden har varit ju jutsu, amatörteater och skrivande. Jag har gjort några resor, till Indonesien, Indien och Egypten.
Utöver en rad artiklar i tjänsten (i årsböcker, museitidningar, lokalpress m.m.) har jag fått två artiklar publicerade i Populär Historia. Dessa är dels Ahasverus i Skara, om den vandrande judens plötsliga uppdykande i en brevväxling från 1600-talet, dels En underskattad kris, som är en inte helt seriös fundering över att många betydelsefulla män, från Buddha till Marx, inlett sin karriär just i trettioårsåldern. Till det kan kanske läggas en betraktelse publicerad på GP:s kultursida om avsaknaden av mammor i Disneyfilmerna.
Impulserna till Odens öga kom 1994. Det var då jag flyttade från Uppsala och arbete i Stockholm upp till Östersund i Jämtland. För mig var mötet med Jämtland lite som att komma till ett annorlunda land, där ödesgemenskapen mellan det egna landskapet och resten av Sverige inte alls var självklar - åtminstone i retoriken. Samma höst reste jag till en väns bröllop i Indonesien. På Bali passerade jag Hinduiska universitetet. Det slog mig då att Sverige är näst intill unikt på så sätt att vi sedan århundraden har en befolkning som till största delen har samma religion, språk och etniska tillhörighet. Tänk om Sverige varit som de flesta andra länder! Ur dessa två, mötet med Jämtland och funderingen på Bali, föddes så småningom Odens öga.
(Ordfront förlag)
År 1992 fick jag jobb som utställningsassistent på Nordiska museet i Stockholm, för utställningen Den Svenska Historien. Därmed hamnade jag i museisvängen. Efter ett par år i Stockholm fick jag ett vikariat på länsmuseet i Östersund. När det började rinna ut tänkte jag över vilka städer jag inte bott i och sökte en D-kurs i historia i Göteborg. Efter avslutad kurs där fick jag jobb på Mölndals museum där jag varit sedan dess. Några röda trådar under hela tiden har varit ju jutsu, amatörteater och skrivande. Jag har gjort några resor, till Indonesien, Indien och Egypten.
Utöver en rad artiklar i tjänsten (i årsböcker, museitidningar, lokalpress m.m.) har jag fått två artiklar publicerade i Populär Historia. Dessa är dels Ahasverus i Skara, om den vandrande judens plötsliga uppdykande i en brevväxling från 1600-talet, dels En underskattad kris, som är en inte helt seriös fundering över att många betydelsefulla män, från Buddha till Marx, inlett sin karriär just i trettioårsåldern. Till det kan kanske läggas en betraktelse publicerad på GP:s kultursida om avsaknaden av mammor i Disneyfilmerna.
Impulserna till Odens öga kom 1994. Det var då jag flyttade från Uppsala och arbete i Stockholm upp till Östersund i Jämtland. För mig var mötet med Jämtland lite som att komma till ett annorlunda land, där ödesgemenskapen mellan det egna landskapet och resten av Sverige inte alls var självklar - åtminstone i retoriken. Samma höst reste jag till en väns bröllop i Indonesien. På Bali passerade jag Hinduiska universitetet. Det slog mig då att Sverige är näst intill unikt på så sätt att vi sedan århundraden har en befolkning som till största delen har samma religion, språk och etniska tillhörighet. Tänk om Sverige varit som de flesta andra länder! Ur dessa två, mötet med Jämtland och funderingen på Bali, föddes så småningom Odens öga.
(Ordfront förlag)