I denna släkt fanns en Bombasius, som i kyrkböckerna hette Bonifacius Knutsson Torpare, vilket av många ansågs vara ett fint namn. Han var gift med en kvinna, som hette Disa och var varmt religiös, och de hade inga barn. Bombasius hade varit handlande och gjort goda affärer, i synnerhet under kriget, och hörde till dem, som räddat sina sekiner undan alla krascher och nu levde på pengar, födda av pengar. Varje sommar gjorde Bombasius och Disa resor och hälsade på släktingar, utplanterade lite varstans i landet, och hos de förmögnare lämnade paret kvar en doft av kryddbod, hos de mindre förmögna minnet av ett par goda ord och en slant; de allra fattigaste besöktes sällan och räknades inte alltid till släkten. Bombasius fann att han inte trivdes med fattigdomen, och ännu mindre trivdes Disa med den; om man kom i kontakt med fattiga anhöriga skedde det mest av en slump.

Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.