Bässpojken

Bässpoiken är Olof Granholms förstlingsverk. I huvudpersonens, Gottfrid Ersbacks gestalt minns han sin barndom och sina upplevelser under och efter kriget. Skildringen präglas av en frisk frispråkighet. För att undgå fronttjänst simulerar han sjuk och när det inte längre lyckas, blir han skogsgardist. Senare blir han aktiv folkdemokrat, men har svåra alkoholproblem, som han söker bli kvitt bl.a. genom frälsning. Dessutom fordrar hans livliga temperament ständigt nya impulser. Granholm ser på sitt alter ego med humor och ironi. Framställningen är tokrolig och uppsluppen. Dispositionen är dock ställvis oklar och språket ibland något otympligt. Han håller en krass distans till sig själv, något som gör att även läsare med annan livsåskådning fattar tycke för denna mångsysslande kanalje.