Hammarström, Nanny

Födelseort

Studieort eller -orter

Hemort eller -orter

Dödsort

Utbildning eller examen

Upphovsmannens språk

Nationalitet

Verk

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

sagor

Typ

romaner

Typ

sagor

Typ

romaner

Typ

sagor, samlingar

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor, samlingar

Biografiska uppgifter

Nanny Mathilda Hammarström föddes som femte barnet i en familj, som kom att omfatta åtta barn. Fadern, Herman Napoleon Hammarström, verkade som landskamrer. Modern hette Maria Sofia Sabelli. I berättelsen Den stora familjen (1933), som grundar sig på barndomsminnen, skildrar Nanny Hammarström ett glatt och lyckligt familjeliv. Verkligheten var dock en annan. Nannys far dog då hon var fem år och modern väntade det yngsta barnet. Modern dog fem år senare. Efter faderns död levde familjen i fattigdom. Efter moderns död kämpade mostern med att ta hand om barnaskaran.

Den energiska Nanny utbildade sig till lärarinna vid Svenska fortbildningsläroverket i Helsingfors och försörjde sig genom att ta lån. Hon blev färdig 1890 och började samma höst sin lärarbana som lärare i matematik och naturvetenskaper vid Gamlakarleby Privata fruntimmersskola. Efter ett läsår beslöt hon fortsätta sina studier och avlade studentexamen 1895. På hösten återvände hon till arbetslivet som lärare i matematik och naturvetenskaper vid Mariehamns Navigationsskola. I Mariehamn träffade hon lärarinnorna Olga Torckell och Hilda Montell, med vilka hon intresserat deltog i den finlandssvenska kulturens främjande. Denna vänskapskrets bestod till livets slut.

År 1900 flyttade Nanny Hammarström till Lovisa och blev lärare vid Elementarskolan (senare Mellanskolan). Snart började hon också studera. Helsingfors och universitetet var nu relativt nära. Hon kompletterade sin lärarbehörighet med att avlägga examen i pedagogik 1902, examen i matematik på cum laude-nivå 1903 samt examina i kemi och fysik på approbatur-nivå 1911. Lärarbanan i Lovisa räckte till år 1933, men efter detta verkade hon som timlärare tills hon var över 70 år. Hon var en mycket omtyckt lärare. Margit Åström berättar, att alla Nannys forna elever minns, hur de andäktigt lyssnade på henne och hur mycket glädje och spänning naturens under gav dem genom Nannys berättelser.

Vid sidan av sin lärarverksamhet och studier hann Nanny Hammarström i Lovisa vara samhälleligt aktiv på många områden. De aktivaste åren som samhällspåverkare var 1910-30. Hon var folkskoldirektionens ordförande i 10 år. Sex år var hon i stadsbibliotekets direktion. Hon valdes som den första kvinnan till Lovisa stadsfullmäktige (1919-23). Hon deltog också i Svenska folkpartiets lokalavdelnings verksamhet samt i Martha- och Lottaföreningen. Under inbördeskriget 1918 arbetade hon i den ”Vita ambulansen”. Sin litterära bana inledde Nanny med att skriva artiklar i Östra Nyland under många år.

Vännerna Olga Torckell och Hilda Montell i Mariehamn flyttade till Lovisa, likaså Nannys syster Aina. Olga bodde hos Nanny. I Nanny Hammarströms närmaste krets gästade döden ofta. Aina dog 1931, Hilda 1932 och den käraste vännen Olga Torckell 1941. Nu var Nanny åter ensam. Dessutom höll hon på att bli döv och förlorade glädjen att höra naturens ljud på sin sommarvilla Stranda på östra sidan av Lovisaviken. Nanny Hammarström dog 3.12.1953. Hon begravdes på gamla begravningsplatsen i Lovisa i samma grav som Olga Torckell.

Nanny Hammarström var en paradoxal natur. Å ena sidan var hon stark, modig, hjälpsam och ansvarskännande. Hon var rak och reslig både andligen och fysiskt. Ansvarskänslan växte då hon tidigt blev föräldralös och måste ta hand om sina yngre syskon. Å andra sidan hade Nanny dålig självkänsla, som gjorde att hon isolerade sig i sin ensamhet. Margit Åström, som kände henne väl, betonar på många ställen i sin Nanny Hammarström-biografi hennes ensamhet, melankoli och ångest, ”Smärtsamt kände hon att livet hade gått henne förbi...” Religionen gav henne ingen tröst. Däremot var naturen – vind, hav, växter och djur – föremål för hennes intresse och glädjeämne i livet. Med dessa teman som grund skapade hon en framgångsrik bana som barnförfattare.

Debutboken Två myrors äfventyr utkom 1907, ett år efter att Olga Torckell hade flyttat till Lovisa. Margit Åström nämner, att utan Olgas uppmuntran skulle Nanny knappast ha övervunnit sitt mindervärdeskomplex och vågat ge ut sin bok. Följande år utkom boken i finsk översättning (Kahden muurahaisen seikkailut) och därefter på norska, tyska, engelska (i USA) och ryska. Boken fick också utomlands ett gott mottagande.

Följande verk, Fru Rana (1908), berättar om en grodfrus erfarenheter. Speciellt i detta och Två myrors äfventyr, är att jagberättaren är ett djur. Tibu Tipp och hans vänner (1913) berättar om Afrikas djur. Boken översattes till finska samma år den utkom. Författarinnan själv tyckte mest om sin bok Vårvindarnas värld, som utkom 1929. Verkets berättelser förenas av vinden Sune Sunnanvind, som är ute på äventyr och möter djur, särskilt fåglar, på sin färd mot norr. Hammarströms naturberättelser innehåller både sagans fantasi och naturkunskap. P. Nordmann nämner i sin recension av boken Två myrors äfventyr, att ingen annan naturhistorisk bok framställer djurens liv för barn i en så lockande och lättillgänglig form.

Den första berättelsesamlingen om barn, Barn och vuxna 1, översatt till finska Lapsia ja aikuisia 1, utkom 1918. Verkets andra del utkom 1920, och en likartad samling berättelser, Den stora familjen, 1933. Alla dessa verk innehåller berättelser om barn i en stor familj, av vilka en hurtig, litet pojkaktig flicka Kaja påminner om en person, som författarinnan har kunnat vara som barn. Barnens liv är glatt och bekymmerslöst. De gör fiske- och båtfärder vid Vasas kust, där de upplever små äventyr. Bokens fiktiva barn har en barndom, som författarinnan själv hade önskat ha.

Text: Eija Kareno

KÄLLOR

Finlands svenska litteraturhistoria ; andra delen : 1900-talet / utg. av Clas Zilliacus. – 2000, 201
Nordmann, P., I bokhandeln. Finsk tidskrift. 1. halfåret 1914, 375-378
Suomen kirjailijat = Finlands författare 1809-1916. – 1993, 214
Uppslagsverket Finland ; 2 Fim-Kep. – 2004, 263
Åström, Margit, Sagoförfattaren Nanny Hammarström : svårmod och livsbejakelse. Finländska gestalter ; 11. - 1976, 125-156
75 år. Östra Nyland 22.3.1945




Vissa av sagorna riktade sig kanske snarare till vuxna läsare, t.ex. i Vårvindarnas färd. Författaren illustrerade själv många av sina berättelser. Syster till Artur Hammarström. /Källa: Svenskösterbottniska författare

Blev student 1895 från Nya svenska fruntimmerskolan i Helsingfors, studerade vid universitetet och tog praktiskt lärarprov 1898; pedagogieexamen 1902.
Undervisade som t.f. kollega vid Realläroverket 1898-1900; t.f. kollega, senare lektor i matematik, naturalhistoria och geografi vid Elementarskolan (Mellanskolan) i Lovisa 1900-33, därefter vid Lovisas gymnasium till 1943.
Vid sidan av sin skoltjänst åtog sig Nanny Hammarström även allmänna uppdrag i Lovisa. Hon var den första kvinnliga medlemmen i stadsfullmäktige 1919-23, medlem och tidvis ordförande i folkskoldirektionen 1907-20, medlem i biblioteksdirektionen 1927-33, ordförande från 1930.
Hennes intresse för matematik och bokföring ledde 1915 till anställning vid Sparbanken i Lovisa, där hon tjänstgjorde som kamrerarbiträde 1917-26.
Hon hörde till stiftarna av Lotta Svärd-föreningen i Lovisa, vars ordförande hon var 1918-24.
(Nanny Hammarström och hennes släkt/Mellberg, Walter; 1977)

Hobbyn: kvinnoorganisationer, Marthor, naturen, politik och journalism.

Mera uppgifter om författarens verk

Översättningar från tyska:
Vidu / Hermann Löns (1919)
Det andra ansiktet : en kärlekshistoria / Hermann Löns (1921)

Källor och hänvisningar

Nanny Hammarström och hennes släkt/Mellberg, Walter
Finlands svenska litteraturhistoria. Del 2 (Svenska litteratursällskapet, 2000)
Kalender 1954 (Svenska folkskolans vänner, 1954)
Lindman-Strafford, Kerstin & Åström, Margit: Finländska gestalter II (Ekenäs Tryckeri, 1976)
Suomen kirjailijat / Finlands författare 1809−1916 (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1993)
Uppslagsverket Finland 2 (Schildts, 2004)
Vem och vad 1948 (Schidts, 1948)
Rajalin, Marita: "Finlandssvensk barnlitteratur före 1945". Ingår i: Barnboken i Finland förr och nu. Red. Maija Lehtonen och Marita Rajalin (Rabén & Sjögren, 1984)
Saran unohdetut sisaret. Oulun kaupunginkirjasto. 1990.