Den landsförviste på Capri

Huvudpersonen i boken är en människa med goda karaktärsegenskaper, vilken som ung blivit vilseledd av en olycklig upplevelse; under en rätt kort existens kämpar han mot ett öde som ända från början förefaller honom vara olycksdigert. "En av dessa Ikaros", säger Jean Cocteau om honom, "vilkas vingar smälter i fåfänglighetens sol." Han delar sin tragik med de hundratals personer som omger honom. Denna berättelse som sträcker sig från början av seklet till perioden mellan de två krigen manar fram världen från sekelskiftet till kriget 1914, och den egendomliga jäsande tidsperioden efter 1918; den parisiska aristokratiska, litterära och konstnärliga miljön, den italienska världen från samma perioder, speciellt den napolitanska, och den tyska aristokratiska kretsen är starkt inblandade i denna historia. Slutligen ser man och snuddar vid världen på Capri - Capri som är centrum i ett väldigt nät som förgrenar sig över hela Europa. Hur allvarlig än skildringen av "den landsförvistes" öde är, hur tragiskt än slutet, så präglas den ändå inte av hopplöshet. Författarens ironi, det azurblå Tyrrhenska havet, den berömda öns skönhet, de pittoreska invånarna, allt skänker ett drag av glättighet åt berättelsen, ibland något av jublande glädje.