Zinaida Lindéns tre identiteter – Ryssland, Finland och Japan

Författare
29.12.2011

Från redaktionen: Kirjailija | Teema | Teos | Täky

Zinaida Lindén är en författare med en spännande profil. En rysk författare som skriver på svenska och med Japan som särintresse. Och som därtill har en finsk läskrets, tre av hennes böcker har översatts till finska.

Zinaida föddes 1963 i S:t Petersburg (dåvarande Leningrad) där hon studerade svenska och svensk litteratur vid Leningrads universitet. 1986 blev hon filosofie magister och åren 1987 - 1991 jobbade hon vid Leningrads Teaterhögskola. Hon har studerat film och forskat i Ingmar Bergman och Andrej Tarkovskij.

Som många andra språkstuderande I Leningrad jobbade Zinaida som reseledare och tolk för utländska turister: I början av 1900-talet träffade hon sin finlandssvenska man och flyttade till Finland, och bor sedan 1995 i Åbo. Åren 1995-1998 undervisade hon i rysk litteratur och över-sättning vid Åbo Akademis slaviska institution.

Under åren 1999- 2009  vistades Zinaida i  flera repriser i Japan, dit hon kom via sin mans forskningsarbete.

Zinaida fick tidigt in en fot i det finlandssvenska författarlivet och har publicerat essäer och kul-turhistoriska artiklar i Nya Argus, Hufvudstadsbladet, Finsk Tidskrift och Ny Tid. Dessutom har hon medverkat som kolumnist på Hufvudstadsbladets kultursida och som filmrecensent i Åbo Underrättelser.

Ytterligare har hon översatt texter av bl.a. Claes Andersson, Martin Enckell, Monika Fagerholm, Kjell Westö och Henrik Meinander till ryska.

Zinaidas insatser inom kulturlivet har inte gått omärkta och hon har belönats med flera pris.

Runeberg-priset 2005;
Svenska litteratursällskapets pris 1997 och 2005;
Svenska kulturfondens pris 2006;
Egentliga Finlands konstkommissions pris 2006;
Finlandspriset 2007.

Det nyaste priset är Längmanska kulturfondens finlandspris som hon fick nu i april och som delas ut i juni 2010.

Lindén debuterade år 1996 med novellsamlingen Överstinnan och syntetisatorn inspirerad av hennes erfarenheter från studentlivet i Leningrad. Det är åttiotal, strax innan den sovjetiska kommunismens fall. Vid universitetet finns det studerande från det ryska rikets olika delar, som alla har sin egen berättelse.

Följande novellsamling Scheherazades sanna historier (2000) fortsätter i samma miljö, studielivet i Petersburg. Motivvärlden är rysk och berättargreppet känns ryskt. Novellsamlingen har också översatts till ryska.

I Zinaidas första roman I väntan på en jordbävning (2004) finns redan anknytning till Finland.  På Tolstojtåget till Moskva stöter ryskfödda Iraida Dahlin, bosatt i Finland, på landsmannen tyngdlyftaren Ivan Deminov som talar japanska. Han berättar sin historia för henne, hur han från rysk elittyngdlyftare värvades till japansk sumobrottare. Romanen som också finns översatt till finska, ryska och kroatiska, fick det prestigefyllda Runebergspriset 2005

Romanen Takakirves – Tokyo (2007) följer upp Ivan och Iraidas vänskap i form av en brevväx-ling. Ivan som nu är gift och bor i Japan har lämnat brandmannajobbet och sumobrottandet och är arbetslös hemmapappa.  Iraida beskriver sin tillvaro i den finländska förorten Takakirves och funderar över sin identitet som ryska i exil.

Identitetsfrågan är något som intresserar Lindén och som också hon också bearbetar i sin nyaste novellsamling Lindanserskan (2009) som består av berättelser om relationer mellan ryska kvinnor och finska män. Novellsamlingen finns också på finska. I novellen Ofelia funderar Lindén på hur den finska mannen visar sin kärlek.

”Det sägs att en finsk man visar sin kärlek genom att använda sina händer.
Paavo tapetserade om min korridor och spikade fast nya golvlister. När han hållit på i fyra dagar sade jag till honom: ”Klockan är snart elva, varför resa hem när du ändå ska hit i morgon? Jag har en ledig soffa i rummet intill”
Paavo teg och packade sina verktyg. vid dörren vände han sig om och sade utan att se på mig: Nej tack. Jag kan inte stanna … i rummet intill.”
Så började vår kärlek.” (Lindanserskan, s. 104)

- Ylva Uotila –

Foto: Copyright Gummerus

Senast uppdaterad 4.5.2010
Tidigare publicerad i författardatabasen Ord i Tiden
Tillagd i Boksampo: 29.12.2011 / Anna Gripenberg