Dumpad

Ahmed gjorde allt för att passa in i det svenska samhället. Han var ett lyckat fall av integrering. Men föräldrarna som kom från Afrikas horn, ett krigshärjat svältdrabbat nomadsamhälle, begrep sig inte på den västerländska kulturen. Efter år av familjekonflikter beslöt sig familjen för att åka tillbaka till Somalia med förespeglingen att man skulle träffa släktingar. Istället övergavs Ahmed i Mogadishu, en laglös stad, som alla hjälporganisationer lämnat på grund av säkerhetsrisken. Ahmed beslöt sig för att fly landet. Efter tretton månaders slavarbete hos främlingar hade han tjänat ihop tillräckligt med pengar för att ta sig till grannlandet Etiopiens huvudstad Addis Abeba, där närmsta svenska ambassad låg. Han saknade pengar, pass, rättigheter, ägodelar och fick beskedet att han så länge inte minst en av föräldrarna skrev under passansökan kunde komma hem. Problemet var att föräldrarna hade lämnat Sverige och ingen visste var de fanns. Inte heller hade man försökt finna dem.