Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.

Det nya folket

Typ

romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.

Beskrivning

Till förhistorisk tid och till en förhistorisk folkspillra – kanske de sista Neanderthalmänniskorna – för oss William Golding i ”Det nya folket”. Åtta personer varav två barn är de enda som återstår av dessa urinvånare i ett bergigt landskap där en grotta i klippan är deras skydd mot vilda djur och vädrens makter. De beskrivs som milda och vänliga varelser, goda och omtänksamma mot varandra. De dödar inte för att skaffa sig föda, de bär inte vapen, de brukar inga redskap men känner till elden och bär den med sig på sina vandringar från vinterkvarter till sommarviste. De har ett primitivt språk och en primitiv religion, och deras ”tankar” är lösryckta bilder som inte låter sig förenas till sammanhängande kedjor.

I deras paradisiska värld uppträder en dag något nytt: en folk med besynnerligt långa huvuden, ljus hud och en märkligt upprätt hållning. Skygga och samtidigt fascinerade iakttar det gamla folket det nya och deras egendomliga förehavanden: de färdas på floden i urholkade trädstammar, med hjälp av en böjd käpp slungar de iväg kvistar med en vass benbit i ändan, de dricker starkt luktande vatten ur runda ”stenar” och företar sig grymma, besynnerliga saker mot varandra.

De är hårda och de är starka, och det blir de som vinner. En efter en dukar urinvånarna under, medan det nya folket med sitt högre intellekt men lägre moral lever vidare för att så småningom uppfylla jorden.

Denna bittra historia från människosläktets barndom har William Golding återgivit på ett fascinerande sätt, med stor ömhet och med en förunderlig karakteriseringskonst. Läsaren blir djupt fäst vid den glade, snälle, enfaldige Lok, vid Fa, hans betydligt klipskare kvinna, vid den moderliga Nil och hennes Ha som ”har många bilder i huvudet”, vid stammens båda gamla, och följer deras öden med gripenhet och spänning. ”Det nya folket” är en ytterst ovanlig bok som länge kommer att stå levande för läsaren.

(baksidestext, Bonniers 1966)

Personer, aktörer

Originalspråk

Textutdrag

Lok sprang så fort han kunde. Han sprang med huvudet sänkt och höll en törnbuske vågrätt framför sig för jämviktens skull, och slog undan de knoppande grenarna med sin fria hand. Liku red skrattande på hans rygg med ena handen i ett grepp om det rödbruna hårsvallet som föll ner över hans nacke och rygg, och med den andra höll hon fast Den lilla Oa under hakan på honom. Lok hade skickliga fötter. De såg. De gjorde bukter kring bokarnas blottade rötter, de tog ett hopp över vattenpussar på stigen. Liku daskade honom på magen med fötterna.
"Fortare! Fortare!"
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.

utgivningar

Utgivningstid

Sidantal

220

Språk

Översättare

Undertitel

roman

Utgivningstid

Sidantal

199

Språk

Översättare

Första publikation

ja

Språk