Winckelmann, Barbara

Laddning av bildfilen

Födelseort

Hemort eller -orter

Dödsort

Upphovsmannens språk

Nationalitet

Verk

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Biografiska uppgifter

Personuppgifter

Barbara Winckelmann, f. von Wendt, föddes i Helsingfors 27.11.1920, dog i Borgå 16.9.2009. Tre gifta döttrar och sex barnbarn. Av döttrarna bor en i Helsingfors, en i Irland och en på Emsalö, Borgå.
Utbildning: Reklamtecknare, utbildad i både Helsingfors och Stockholm. Anställd på Suomi Filmi 1942-47.
Intressen: allt som har med djur och natur att göra.

Litterära pris

Föreslagen för Nordiska rådets pris 22.11.1982 med boken Kejsarstaden
Biblioteksersättningspris varje år från 1977 till år 2000.
Leo Wainsteins pris ett par gånger.


Tankar om författarens arbete

"Mitt första "litterära" arbete var en bok om en tax. Den blev inte antagen. Några år senare försökte jag på nytt och lämnade då in min debutroman, Farväl Julie.

I min familj skrev både min mamma och min pappa. Min farbror var journalist och chefredaktör för Åbo Underrättelser och en av mina systerdöttrar är också författare. I min närmaste omgivning ligger det alltså ingenting märkvärdigt i att man försöker sig på att skriva och skriver.

Största delen av mina böcker har jag skrivit för hand på rutat papper och med blyerts. Sedan har jag skrivit rent dem på maskin. De allra sista skrev jag på dator, mest på grund av att min handled har blivit utsliten. Men också för att förlagen numera vill ha manuskripten på kassett.

Med mitt författarskap av just historiska romaner vill jag förmedla mina tankar om hur lite människan och den egoistiska grunden för hennes handlande har ändrat sig genom århundradena även om livet i nutid har blivit lättare och bekvämare att leva i jämförelse med dåtid."

Personligt

Favoritsångare?
Jussi Björling

Bästa film?
Föredrar teater framför bio; försöker se allt som ges på svenska i Helsingfors

Vad var jag rädd för som liten?
"Var orimligt rädd för spöken när jag var liten. Vi bodde på Emsalö i ett stort gammalt hus med många rum och där fanns spöken i alla vrår, särskilt när man hade gått och lagt sig och inte fick ha dörren på glänt."

Barndomsminnen?
"När jag gick i skola var ordet dyslexi inte uppfunnet. Den som hade svårt för att stava rätt och kastade om bokstäver var bara dum och ovillig att lära sig. Inom min släkt är "ordblindhet" ett familjehandikapp och när jag började skolan i Helsingfors där många av mina släktingar med samma tillnamn hade gått suckade läraren i svenska vid namnuppropet: "Nej skänk mig tålamod och styrka - igen en Wendt"... Trots detta handikapp kan man tydligen ändå bli författare – med lite tillhjälp av språkgranskare."

Vad som är viktigt för mig i livet?
"Det är svårt att säga. Kanske att försöka leva så att jag inte sårar någon av dem som står mig nära. Det går så lätt att slänga ur sig ord när man blir otålig eller arg. Själv glömmer man snabbt bort vad man sagt. Men orden finns där och går aldrig att ta tillbaka."

Tankar om hembygden

"Jag är född i Helsingfors och min familj har bott där länge. Men egentligen har vi våra rötter i Östra Nyland på ställen som Gammelbacka, Sarvlax och Emsalö. Fast min mor var ju förstås född i Åbo. Själv slutade jag att vara "sommargäst" här och flyttade för gott till Borgå-Emsalö omkring 1990. Det är nog här jag hör hemma.

Vart jag än har kommit i världen och blivit presenterad för den ena vackrare utsikten efter den andra har jag tyst tänkt för mig själv –man kan ju inte gärna säga det högt –att visst är det här hänförande och underbart men tacka vet jag utsikten från min egen backe på Fårberget när jag står och ser ut över Orrbyfjärden och horisonten där långt borta i sunden mellan öarna. Underbarare finns inte i hela världen."
/Källa: Östra Nylands hembygdsförfattare
Litterära videoklipp

Kod till Svenska Yles Arkivet