Letar du efter något att läsa? Hitta intressanta författare, böcker och nya läsupplevelser på Boksampo.fi.

Boucht, Birgitta

Laddning av bildfilen
Photograph information
© Charlotta Boucht
Födelseort
Hemort eller -orter
Utbildning eller examen
Upphovsmannens språk
Nationalitet
Verk
Typ
diktsamlingar
Typ
pjäser
Typ
Resonerande bokkatalog
Typ
romaner
Typ
romaner
Typ
romaner
Typ
faktaböcker
Typ
romaner
Typ
samlingsverk
Typ
novellsamlingar
Typ
diktsamlingar
Typ
diktsamlingar
Typ
Resonerande bokkatalog
Typ
diktsamlingar
Typ
romaner
Typ
romaner
Typ
romaner
Typ
Resonerande bokkatalog
Typ
samlingsverk
Typ
dikter
Typ
noveller
Typ
diktsamlingar
Typ
Resonerande bokkatalog
Övriga verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Författarens egna ord
Orientera mot det mörka: om språket och tystnaden

Jag är författare och journalist, men jag kunde ha blivit t.ex. statstjänsteman. Några av mina läsare är säkert jurister eller statstjänstemän. De kunde ha blivit författare. Inuti varje människa finns ett utkast till en författare. Skillnaden mellan en författare och en statstjänsteman är att författaren bestämt sig för att skriva, gjort ett val till förmån för språket. Det är ett beslut som ofta fattas redan i barndomen:

Tur att du inte brann upp, sade min mamma. Nu är det slut på de här konsterna!
Svart av sot låg jag i sängen. Det luktade rök i rummet. Ovanför mitt barnsliga huvud hängde de förkolnade resterna av en grå yllesocka som jag dragit över glödlampan för att förhindra dess klara sken att lysa ut under dörrspringan. Jag var strängt förbjuden att läsa böcker på natten.

Märkte du inte att det brann? undrade mamma medan hon öppnade fönstren för att utplåna den vedervärdiga stanken.
Nej. Jag märkte inte att strumpan blev hetare och hetare, att den luktade, att den sände ner sotflagor i mitt ansikte, att den slutligen brann upp och skulle ha tänt eld på hela rummet om inte mamma ingripit. Jag märkte ingenting. Jag läste.

Jag läste Mezz Mezzrows Dans till svart pipa som jag möjligtvis var för ung för att förstå men just därför så oändligt gripen av. För första gången i mitt liv var jag inne i en process som inte kunde avbrytas. Jag måste läsa. Jag måste vända blad efter blad, oavsett vad klockan var. Jag måste få veta hur det gick.

Texter kan brinna och sätta eld på omgivningen. De kan också svalka, ge oumbärlig kunskap, rädda liv. Aldrig glömmer jag historien om mannen som gick för att pilka på isen, med sparkstötting, tunga kläder, fiskedon. Isen gav vika och mannen sjönk. Under isen när han kämpade för att hitta hålet att ta sig upp igenom kom han ihåg födelsedagspresenten av sin svärdotter till 60-årsdagen. Sonetter av Lars Gustafsson. Svåra texter för en man som inte var van att läsa dikter. Men han hade läst dem för svärdotterns skull. Nu återkom en av dem i blixtbelysning och instruerade honom tydligt och klart: Orientera mot det mörka, bort från ljuset. Tvärtemot sin instinkt simmade han mot mörkret och fann öppningen i isen.

Det behöver inte vara dikt. Det behöver inte ens vara ett skönlitterärt mästerverk. Det kan vara Worrals-böcker. Jag vet inte hur många jag läste som barn. Jag läste över femtio Biggles-böcker som jag noggrant skrev upp i ett häfte, men Worrals, som var hans kvinnliga motsvarighet stridsflygare i brittiska flygvapnet också hon skapad av samma kapten W.E. Johns, var inte lika känd. Stridsflygare, spion, rebell, aderton år gammal, djärv, uppkäftig, egensinnig, klok blev hon min idol.

Jag glömde henne med åren. Tills hon en dag dök upp vid min sida just när hon som bäst behövdes. Det var i Bagdad i slutet av 1980-talet. Jag hade arresterats på öppen gata misstänkt för spionfotografering. Jag var ensam och verkligt illa ute. Jag stod omgiven av beväpnad milis och polis i stekande hetta i Bagdads security center och undrade febrilt vad jag skulle göra. Då började hon viska i mitt öra.
Bluffa, väste hon. Tappa inte fattningen. Bry dig inte om männen som sitter på taken och riktar sina vapen mot dig. Prata på bara på engelska. Ge dig inte. Ge inte ifrån dig passet eller kameran. Prata om dina barn.
Jag lydde Worrals. Jag pratade mig ur min belägenhet, grät på rätta ställen, bluffade en säkerhet jag alls inte kände. Efter en timmes intensivt nervkrig bad polisen om ursäkt och lät mig gå.

Mitt ungdomliga förhållande till läsning var eldfängt och passionerat. Men ännu finare än att läsa var det förstås att skriva böcker. Jag var tolv år när jag bestämde mig för att skriva en roman. Min bror hade en skrivmaskin av märket Hermes Baby som jag fick låna när han var borta. Den doftade nikotin och var fylld av tobaksflagor. Jag kände mig som en riktig författare när jag hukade över dess tangenter.

Jag är på väg ner mot stranden. Varför? Jag vet det inte själv. Hur har jag kommit hit? Varför? Varför är min hjärna så tung? Varför är allt så mörkt? Så inledde jag romanen om den fiktiva Saga Brita Hellström från Åbo, den åttioåriga kvinna vars liv jag föresatt mig att skildra från början till slut. Hon var författare och hade underliga idéer. Hon var illa omtyckt.
Boken blev aldrig färdig. Jag fick annat att tänka på när jag blev tonåring.

Jag sändes till det innersta Finland ett sommarlov när jag var barn för att lära mig tala finska. Jag kom tillbaka stum. Orden försvann eller upplöste sig. Ljuden kom inte ut.
Där fanns en stor svart hund som hette Miksi. Jag var rädd för den. En stor främmande människa ropade: Miksi - ei saa kiusata Birgittaa!

Varför får jag inte reta Birgitta? tänker hunden och hoppar.

Den visste inte att den då gjorde mig till författare. De sk. lättlästa böcker, LL-böcker, som jag skrivit för dem som förlorat eller aldrig haft ett språk, för handikappade, utvecklingsstörda, rädda, ensamma människor, de böckerna fick sin början när jag själv kämpade med språket och tystnaden, när det enda ord jag kom ihåg var Miksi och det betydde stor svart hund.

Birgitta Boucht
Biografiska uppgifter
Birgitta Boucht (f.1940) är en sällsynt mångsidig författare och poet. I presentationen på förlagets hemsida räcker inte ens de vanliga kategorierna till. Gränsöverskridningarna är nämligen en viktig del av författarskapet. Birgitta Bouchts första bok, Denna värld är vår. Handbok i systerskap (Boklaget 1975), gavs ut tillsammans med kollegan Carita Nyström. Den introducerade kvinnorörelsen i Finland och skissade handlingsprogram, men innehöll också en stor avdelning dikter. Samhällelig insikt, kritisk blick och respekt för det individuella har präglat hennes skrivande sedan dess. Och det har inte manifesterats bara inom pärmar utan också genom journalistiskt arbete, redaktörskap för tidskrifter och antologier och verksamhet i olika organisationer.


Birgitta Bouchts lyriska stoff skiljer sig inte mycket från motiven i det övriga författarskapet: det handlar om (vardags)livet, kärleken, döden, ibland resor. I den senaste samlingen Sämsta tänkbara sällskap, blir också dagens syn på icke-produktiva individer satt under skoningslös lupp. Titeln är mångtydig, den anspelar inte bara på hårdnade samhällsattityder, utan banar också väg för ett motstånd, en rörelse som inte tänker låta sig strömlinjeformas.

Kropp och språk är två viktiga grundelement i allt Birgitta Boucht skrivit. De uttrycker det individuella och det allmänna, ofta subtilt, ibland bestämt. Hon har också låtit sitt författarskap engagera sig för människors rätt att ta del av litteraturen och att själva uttrycka sig. Hon har blivit prisbelönt som LättLäst-författare och har också gett ut en bok om skrivande, Det brinner en eld (Schildts 2000).

Läscentrum

Birgitta Boucht är politices magister, författare, skrivarhandledare och journalist. Hon tillhör förgrundsgestalterna inom freds- och kvinnorörelsen i Finland och har gjort en viktig insats inom finlandssvensk journalistik, bland annat som chefredaktör för tidskrifterna Fredsposten (1980–85) och Astra Nova (1995–2000). Boucht har också skrivit kolumner i Ny Tid och Hufvudstadsbladet och medverkat i ett flertal andra finlandssvenska och svenska tidskrifter. Hon har suttit i ledningsgruppen för skrivarlinjen Litterärt skapande vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och är pionjär inom LL-litteraturen.

Styrelsemedlem i Finlands svenska författareförening på 1980-talet. Medlem i UVM:s grupp för LL-litteratur 1996-1998. Ordförande för Arvid Mörne-tävlingens jury 1998 och 1999. Medlem i ledingsgruppen för Litterärt skapande - en serie kurser i författarskap, arrangerade av Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, 2001-2002.

Boucht har bland annat mottagit statens informationspris 1985, statens pris för skönlitterärt arbete 1987, Sesam-priset 1992, Fredrika Runeberg-stipendiet 1998, Svenska Finlands Folktings förtjänstmedalj 1999, Vagabonds pris för bästa resereportage år 2001 och Svenska litteratursällskapets pris för romanen Mariposa år 2000 och för prosaverket Konservatorns blick 2003. Nominerad till Runebergspriset och Svenska litteratursällskapets pris för romanen Tusenblad, en kvinna som snubblar, 2012

Promoverad till hedersdoktor vid Åbo Akademi, FD h.c., 2008.

Birgitta Boucht har utkommit i Sverige på förlagen Alba och Artea. Ett urval av hennes dikter har översatts till spanska, Esperanto del cuerpo (2010), engelska, arabiska, estniska, tjeckiska och serbiska. Konservatorns blick utkom på finska år 2003 som Kiihkeä, palava katse ja 62 muuta kertomusta. Boucht har även gett ut böcker på andra förlag i Finland, bland annat på Lärum och Fontana Media. /Källa: Schildts Förlag
Mera uppgifter om författarens verk
Denna värld är vår. Handbok i systerskap. (Prosa och dikt tillsammans med Carita Nyström) 1975.
Livs levande (prosa och dikt) 1975.
Långa vandring (diktsvit) 1981.
Öppna rum. Insyn hos en bostadslös (debatt) 1985.
Glädjezon (Om fredsarbete) Finlands Fredsförbund 1986.
De fyrtionio dagarna (dikter) 1988.
Inringning (dialoger, kortprosa) 1991.
Postfeminism (tillsammans med Carita Nyström, Anna Rotkirch,Maria Serrano) 1991.
Minnas, glömma och förtiga. Syskonbrev. (tillsammans med Bengt Pihlström) 1997.
Jag heter Hanna (LL-bok) 1998.
Mariposa (roman) 1999.
Det brinner en eld (Inspirationsbok för skrivare) 2000.
Kroppens esperanto (dikter) 2003.
Sökord. Vänskap, död, rum, brev, böcker, Birgitta Boucht, Mariella Lindén, Schildts 2009. Med ålderns rätt, Birgitta Boucht, Tomas Mikael Bäck, Schildts 2010.


Har dessutom gjort hörspel för radio och deltagit i en mängd antologier som essäist eller skönlitterär författare:

Hundra år av ensamhet (Om Sigrid Backman) Söderström 1980.
Kvinna med hål i bröstet (Om Hagar Olsson)Förlags Ab Marieberg 1981.
När litteraturen blev kropp (Om finlandssvenska kvinnors böcker) Författarförlaget 1983.
Tätt förbunden (hörspel) 1990.
Väck mig om det händer något / Mamma är död (antologi) 1994.
Minä istutan haudallesi Jansonin kiusauksen / Äiti meitä hyvin ruokki - muistoja ja reseptejä (antologia) Kääntöpiiri 1994.
Besatt och beftriad (Besök i Mirjam Tuominens värld) Grannskap, Café Existens (tidskrift)1994.
Hanna (hörspel) 1997.
Fem beskrivningar till allmän beskådan. Folkets bildningsförbund 1997.
En diktdialog / Leva skrivande (antologi) (tillsammans med Tomas Mikael Bäck) Söderström 1998.
Teksti, joka rakastaa lukijaansa (kirjoituksia selkokielestä) BTJ Kirjastopalvelu 2000.


Översatt till finska, engelska, arabiska, holländska, estniska, norska och tjeckiska.
Litterära videoklipp
Kod till Svenska Yles Arkivet