Valtiala, Nalle

Alternativt namn

Valtiala, Kaarle-Juhani Bertel

Födelseort

Hemort eller -orter

Utbildning eller examen

Upphovsmannens språk

Nationalitet

Verk

Typ

noveller

Titel

Typ

romaner

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

faktaböcker

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

hörspel, samlingar

Typ

bilderböcker

Typ

novellsamlingar

Typ

noveller

Titel

Typ

romaner

Titel

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

romaner

Typ

romaner

Titel

Typ

romaner

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

faktaböcker

Typ

sagor, samlingar

Typ

novellsamlingar

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Biografiska uppgifter

Nalle Valtiala (f. 1938) är filosofie doktor, pensionerad modersmålslärare och kulturjournalist på bland annat Hufvudstadsbladet och Svenska Dagbladet. Hans författarskap inleddes med noveller som följdes av debattboken Varning för människan (1968). Nationens hjälte (1986) fick delat första pris i Bra Böckers romanpristävling och blev en stor framgång. Valtiala har också givit ut en rad reseskildringar, barnböcker och essäsamlingar, samt skrivit ett femtontal radiopjäser. Han har nominerats för Runebergspriset två gånger och belönats av Svenska litteratursällskapet. /Källa: Schildts Förlag


Pertti Virko Valtiala och Margareta Valtiala, född Neovius

Arbetat som vikarierande lärare vid en rad skolor i Helsingfors och som äldre lektor i modersmålet vid Gymnasiet Grankulla samskola 1964-2001

studier student vid Munksnäs svenska samskola 1955, studier i engelsk filologi, svensk litteratur, nordisk filologi och filosofi vid Helsingfors Universitet, FK 1962, FL 1996, FD 1999

Delat första pris i Bra Böckers 20-årsjubileumspristävling 1985 med romanen Nationens hjälte, diverse priser från Svenska Littaratursällskapet, Rundradion m.fl.

intressen böcker, teater, naturen (i synnerhet skärgården), cykling, terrängskidning, långfärdsskridskoåkning, rodd mm.

Tycke och smak:

Min favoritgestalt i världslitteraturen är Huckleberry Finn, han är en slags alter ego. Detsamma gäller Snusmumriken, som ju påminner mycket om Huck. En fiktiv plats som finns i mitt hjärta är därför St. Petersburg, Missouri, alltså Tom Sawyers och Huck Finns hemstad. När jag tänker på saken är också Tom Sawyer ett alter ego, den delen av mig som lever i böckernas värld. Huck rör sig i frihetens gränslösa universum, som i den mån jag upplevt den i verkligheten bär namnet Åbolands skärgård. Om inte havet fanns, vore gamla träd det vackraste jag vet. En millimeter efter kommer näktergalens sång, för i den ingår alla fågelvärldens dur- och molltoner. De vackraste ljud en människa åstadkommit emanerar från Larry Adlers munspel i Creole Love Call och Mariakyrkans orgel i Visby. Det hemskaste oljudet åstadkoms av motorsågen, Djävulens mest infernaliska instrument. När jag hör ord som optionsprogram och företagssanering, osäkrar jag min revolver.

Mera uppgifter om författarens verk

Doktorsavhandling:
James Fenimore Cooper and the environment : a study of the landscape descriptions and environmental concerns as manifested in the Leatherstockin (Helsingfors Universitet 1995)

Essäer:

Varning för människan (Söderström 1968)
Notvarp i Sargasssohavet (Söderström 1972)
Res västerut unge man! (Söderström 1978)

Hörspel:

En man är inte en man
Buller, 1970
Man tager vad man haver, 1972
Vi går mot en ny istid, 1974
Tills dagen gryr, 1975
Rockefeller, 1976
Fåglarna, 1978
Kapten Cooks död, 1979
Ett uppdrag i Charringworth, 1983
We are Satan´s People, 1988
Jag äter barn, 1988

Skådespel och tv-drama:

Nalle Honungssugare, 1966
Lagt skrot ligger, 1970
Det händer i Aspnäs, 1978
Stå här på egen botn, 1991

Reseböcker:

Tonga (Söderström 1974)
I Mark Twains hjulspår (Söderström 1982)