Canth, Minna

Laddning av bildfilen

Alternativt namn

Airut
Canth, Ulrika Wilhelmina
M.C.
Syrjäinen nainen
Teppo
Wilja

Födelseort

Studieort eller -orter

Hemort eller -orter

Dödsort

Skolor/litterära inriktningar och tidsperioder

Upphovsmannens språk

Nationalitet

Verk

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

pjäser

Typ

pjäser

Typ

pjäser, samlingar

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

pjäser

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

tecknade serier

Typ

noveller

Typ

tecknade serier

Typ

romaner

Titel

Typ

noveller

Titel

Typ

tecknade serier

Titel

Typ

noveller

Typ

pjäser

Typ

novellsamlingar

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

pjäser

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Typ

novellsamlingar

Typ

tecknade serier

Typ

noveller

Typ

tecknade serier

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Titel

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

samlingsverk

Typ

pjäser

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Typ

novellsamlingar

Typ

novellsamlingar

Typ

pjäser

Typ

pjäser, samlingar

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Typ

pjäser

Typ

noveller

Typ

pjäser

Typ

pjäser

Titel

Typ

pjäser

Typ

samlingsverk

Typ

samlingsverk

Typ

samlingsverk

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Övriga verk

Typ

fysiskt verk

Övriga verk (som översättare)

Typ

del av fysiskt verk

Titel

Typ

del av fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

del av fysiskt verk

Biografiska uppgifter

Minna Canth, eg. Ulrika Wilhelmina Canth, f. Johnsson f. 19.3.1844 i Tammerfors d. 12.5.1897 i Kuopio Minna Canth har uppfattats som en av de viktigaste författarna inom 1880-talets finländska realism. I sin produktion behandlade hon många av sin tids samhälleliga missförhållanden, så som arbetarklassens fattigdom och kvinnornas svaga ställning i samhället. Canths drama Työmiehen vaimo (1885, sv. Arbetarens hustru, översatt till svenska 1886) markerar inledningen på en samhällskritisk period i författarskapet. Skådespelet Kovan onnen lapsia (1888, sv. Olyckans barn, tidigare kallad De vanlottade) väckte upprörda känslor och ströks ur repertoaren vid Finska teatern efter den första föreställningen. Sedermera har man lyft fram kombinationen av samhälleliga och psykologiska tendenser i Canths produktion. Canth var även verksam som tidningsskribent och skrev många polemiska artiklar om kvinnans ställning. Hon deltog också aktivt i den litterära diskussionen och organiserade litterära salonger för tidens framväxande bildade klass, den s.k. ”Minnan salonki” (sv. Minnas salong) i sin hemgård Kanttila.

(Klassikerbiblioteket)