Nylander, Lennart

Ulla Nylander, dotter till Lennart Nylander, och jag samtalar om hennes far. Vi befinner oss i den nylanderska gården i hägnet av Borgå domkyrka . Det var här i gården med anor från 1700-talet Lennart Nylander bodde från år 1956 framåt. Gården hade varit i familjen Nylanders ägo från 1930-talet. Somrarna tillbringade familjen Nylander på Kråkö. Lennart Nylander avled på kristihimmelsfärdsdagen, torsdagen den 4 maj 1967.

Ulla Nylander har för vårt samtal letat fram en del av Lennart Nylanders utgivna litterära produktion som vi fotograferar och ett digert klippalbum med artiklar allt från tidigt 1910-tal, då Lennart Nylander var redaktör på Borgåbladet, fram till hans sista år. Det är ett unikt material och en fascinerande och ställvis gripande läsning så som dikterna skrivna mitt under brinnande krig, först vinterkriget 1939-1940 och sedan fortsättningskriget 1941-1944. Dikterna visar på en stark hembygdskänsla och gudsförtröstan. Kärleken till hembygden kom Lennart Nylander senare att manifestera i den år 1950 utgivna boken Borgå socken i snabbild.

Diktdebutant som 17-åring

Petter Lennart Alexander Nylander föddes i Hammars (dåvarande Borgå socken) den 13 februari 1886. Hans litterära debut skedde 1906 då han som 17-åring utgav diktsamlingen Blåa rosor under signaturen L.N.

Åren 1907-1908 studerade Lennart Nylander vid Borgå folkhögskola. Efter det avverkade han den första finlandssvenska kursen vid Svenska folkakademin med Petrus Nordmann som direktor. Under folkhögskoletiden skrev Lennart Nylander några av sina första teaterpjäser.

Senare etablerade han sig som flitig pjäsförfattare. Pjäserna skrevs för ungdomsföreningen i Hammars och han medverkade själv beredvilligt som skådespelare. Lennart Nylander var med om att grunda Hammars ungdomsförening under storstrejken 1905. Flera av hans numera hart när oöverkomliga teaterpjäser, trycktes och utgavs inom ramen för Borgåbladets teaterbibliotek.

Hammars är också miljön för Lennart Nylanders bygdeskildringar som först publicerades som en följetong i Borgåbladet för att år 1931 utges i bokform under titeln Folket vid skeppshamnen.

De ungas seger

1908, två år efter diktdebuten, utkom De ungas seger som är en nykterhetspjäs. Samma år utgavs När drängin blei måg. Teaterstycke i 1 akt.

År 1912 var ett produktivt år för pjäsförfattaren Lennart Nylander som även under åren 1911-1912 verkade som redaktör på Borgåbladet. År 1912 utgav han följande: Första maj, Stina ska gift sej. Skämt i en akt., Bland aristokrater. Lantliga bilder i en akt, Emigranten. Skämt i en akt och I skogen. Dramatisk framställning.

Mera pjäser skulle det bli av den till synes outtröttliga Lennart Nylander:
En kvinnofråga. Dramatiskt skämt i två akter, 1924, I väntan på våren. Ett litet lustspel i två akter, 1925, Lek och allvar. Komedi i två akter, 1926, Makterna. Folkpjes i två akter, 1928, Älvornas skyddsling. Sago- och sångspel i två akter, 1929, I sommarpensionatet. Komedi i två akter, 1930, Blind eller seende. Versspel i en akt, 1935, Den ljusa fregatten. Folkskådespel i tre akter, 1938.

Lyrik och harpa

Efter diktdebuten 1906 skrev Lennart Nylander hyllningsdikter och lyrik inom olika ämneskretsar som dels publicerades i olika tidningar och tidskrifter, dels förblev skrivbordsprodukter. Hans andra lyriksamling, Orgel och Harpa utkom år 1942.

Bland hans många festdikter publicerades hans Festkantat vid folkskolornas i Borgå socken 50-års jubileum år 1930.

Skärfolk och strandbyggare som är en bygdenovell utkom 1923.

Borgå socken i snabbild utkom som tidigare nämnts år 1950 på uppdrag av kommunalfullmäktige. Inför publiceringen skrev Borgåbladet att Lennart Nylander "bättre än någon annan sockenbok känner sin hembygd inte bara som ett geografiskt och etnografiskt begrepp utan också som en levande organism i nutiden". (Borgåbladet 19.12.1950).

Kommunalsekreterare i Borgå i tre decennier

Det var bland annat som långvarig kommunalsekreterare i Borgå under åren 1922-1951 Lennart Nylander ingående lärde sig känna borgåregionen. I den egenskapen var han med om att bygga upp Borgå landskommun från grunden. Det har sagts att han med varm hängivenhet har verkat till förmån för de politiska och kulturella intressena i sin hemsocken.

Innan han anställdes som kommunalsekreterare var han en tid i August Eklöfs tjänst som kontrollräknare vid firmans trävaruutskeppning.

Otaliga förtroendeuppdrag

Lennart Nylanders förtroendeuppdrag var många. Två år verkade han i kommunalfullmäktige i Borgå socken innan han 1922 valdes till kommunalsekreterare. Han var medlem i bland annat hyresnämnden, skolutskottet och folkskoledirektionen och i centralvalnämnden. Vid hela tre presidentval var han elektor. Han var medlem i Svenska Finlands folkting och en av principalerna vid Sparbanken i Borgå. Lennart Nylander var också förtroendevald i kyrkofullmäktige.

Till uppdragen hörde också sekreterarskapet i Borgåbygdens ungdomsförbund och i Svenska folkpartiet. Om man därtill noterar hans medlemskap i direktionerna för Borgå folkhögskola och Svenska folkakademin så har man fått en ungefärlig bild av Lennart Nylanders engemang inom olika områden.

Att märka är att Ulla Nylander i vårt samtal i juli 2003 har en minnesbild av sin far som inte gjorde ett intryck av att någonsin ha verkat stressad. Hon minns hur han hemma skrev på sin Remington skrivmaskin.

Lennart Nylander undervisade också som timlärare i kommunal- och medborgarlära vid Svenska folkakademin i Borgå.

Ett sammanfattande omdöme om Lennart Nylander ingick i 60-års intervjun i Borgåbladet 12.2.1946; - Lennart Nylanders livslinje är inte alldaglig. Den ger ett stående bevis på vad bildningshåg och sund framåtanda kan betyda i livet.

text: Benita Ahlnäs

Källor:

Selén, Göran: Borgå socken genom tiderna II. Borgå 1997

Selén, Göran: Porvoon pitäjä kautta aikojen II. Porvoo 1997

Suomen kirjailijat / Finlands författare 1809-1916. Helsingfors 1993