Flickan som sjönk

En ny översättning av den store engelske författaren måste annoteras med glädje – även när det är fråga om något av hans mindre betydande verk. ”Flickan som sjönk” (en ganska misslyckad titel) är kanske mera än många andra av Lawrences arbeten en bok i den ”vanliga” romanstilen. Men också denna fascinerande historia om en engelsk medelklassflickas utveckling, via en kringströvande teatertrupp, till italiensk bondhustru röjer mästaren och geniet. Även i denna traditionella roman med sin träffsäkra kritik av tråkig engelsk medelklass hånar den omstridde författaren steril intellektualism och ful maskinkultur samt lovsjunger – i bokens finaste partier – kärlekens och de dunkla instinkternas livsskapande makt. Kraften och skönheten i Lawrences berättarkonst framträder speciellt i teckningen av den italienska vagabonden Cicio, en praktfull symbol för instinktlivet, och i den storslagna skildringen av resan till Italien. En ojämn men fängslande bok av en stor konstnär och en ovanlig människa. Bör finnas åtminstone i varje större bibliotek.