Ett liv

I sin nya, prisbelönta roman ”Ett liv” beträder Mörne ett för hans författarskap relativt nytt område. ”Ett liv” är en modern Helsingforsroman i jagform, historisk blott såtillvida att handlingen tilldrager sig ett par årtionden tillbaka. Både som karaktärsstudie och som tidsbild erbjuder boken mycket av intresse, och den har ett starkt personligt tonfall. Visserligen giver oss boken ingalunda en självbiografi – mot en sådan uppfattning har författaren själv bestämt reserverat sig. Men den skildrar förhållanden och konflikter, som en gång starkt påverkat såväl Mörnes egen som mången av hans samtidas utveckling.
Bokens hjälte är en ung student, en prästson, som insupit åttiotalets trotsiga frihetsidéer och höjer upprorsfanan i ”sönernas kamp mot fäderna”. Han bryter med sitt hem, går på egen hand ut i livet, drives av den mäktiga tidsströmningen in i arbetarrörelsens led.
Men så lider han slutligen skeppsbrott i livet, och det är med en känsla av att vara ”en död man” som han förtäljer sin levnadssaga.
Boken hör alltså ej till de glada – det är med en känsla av beklämning man lägger den ifrån sig. Men den är ärlig och allvarlig och lämnar som varje sann människostudie en verklig behållning.