Parus, Ater
Biografiska uppgifter
Adèle Weman föddes 1844 i Valkeala som dotter till en fattig lantmätare och växte upp i Kimito hos sin faster. Wemans utbildning bestod av hemundervisning samt tre år i flickskola i Åbo. Som vuxen var hon en av folkskolans pionjärer i Svenskfinland. I 20-årsåldern grundade hon en skola för allmogens flickor i sin fasters hem i Kimito. År 1873 fick hon tjänst som lärarinna i socknens första folkskola, där hon undervisade ända till 1917. Denna verksamhet möttes av motstånd av de konservativa storbönderna, något hon skildrat i sina böcker ”En byhistorie” (1883) och ”I daggryningen” (1927).
Sin litterära bana inledde Weman på 1870-talet med byberättelser publicerade i tidningspressen. Hon uppförde också prologer och småstycken vid Kimito ungdomsförenings hembygdsfester. Weman publicerade flera diktsamlingar och pjäser på olika förlag, men sitt genombrott fick hon först i sjuttioårsåldern med helaftonspjäsen ”Läsförhörskalaset på Hultnäs” som beställts av Nicken Rönngren och blev en succé på Svenska Teatern.
Som författare använde Weman sig av pseudonymen Parus Ater, som är svartmesens latinska namn. Boken ”Uppåt eller nedåt?” (1890) skrev hon under pseudonymen Inge Storm.
Källor:
Ekelund, Erik: Finlands svenska litteratur 2. Från Åbo brand till sekelskiftet. Söderström, 1969.
Forsell, Pia: ”Kvinnliga folklivsskildrare” i Finlands svenska litteraturhistoria. Första delen: Åren 1400-1900. SLS/Atlantis, 1999.
Warburton, Thomas: Femtio år finlandssvensk litteratur. Schildts, 1951.
Sin litterära bana inledde Weman på 1870-talet med byberättelser publicerade i tidningspressen. Hon uppförde också prologer och småstycken vid Kimito ungdomsförenings hembygdsfester. Weman publicerade flera diktsamlingar och pjäser på olika förlag, men sitt genombrott fick hon först i sjuttioårsåldern med helaftonspjäsen ”Läsförhörskalaset på Hultnäs” som beställts av Nicken Rönngren och blev en succé på Svenska Teatern.
Som författare använde Weman sig av pseudonymen Parus Ater, som är svartmesens latinska namn. Boken ”Uppåt eller nedåt?” (1890) skrev hon under pseudonymen Inge Storm.
Källor:
Ekelund, Erik: Finlands svenska litteratur 2. Från Åbo brand till sekelskiftet. Söderström, 1969.
Forsell, Pia: ”Kvinnliga folklivsskildrare” i Finlands svenska litteraturhistoria. Första delen: Åren 1400-1900. SLS/Atlantis, 1999.
Warburton, Thomas: Femtio år finlandssvensk litteratur. Schildts, 1951.
Mera uppgifter om författarens verk
Dramatik:
Hos spågumman. Skämt i tre tablåer ; Kvinnofrågan. (Ett växelpoem). J. Klockars’ bokhandel, 1902.
Far super. Dramatisk framställning i en akt af Parus Ater. J. Klockars’ bokhandel, 1902.
Lycka. Dramatiskt sagospel i en akt och fyra tablåer af Parus Ater. Gratulation / dialog af Zakarias. J. Klockars’ bokhandel, 1902.
Hos spågumman. Skämt i tre tablåer ; Kvinnofrågan. (Ett växelpoem). J. Klockars’ bokhandel, 1902.
Far super. Dramatisk framställning i en akt af Parus Ater. J. Klockars’ bokhandel, 1902.
Lycka. Dramatiskt sagospel i en akt och fyra tablåer af Parus Ater. Gratulation / dialog af Zakarias. J. Klockars’ bokhandel, 1902.
Lump-Lenas testamente. Dramatiskt stycke i två tablåer. J. Klockars’ bokhandel, 1902.
Stackars Margit. Dramatisk framställning i en akt. Fram, 1919.
Gäckat hopp. (Skämt i en akt). Fram, 1919.
Bemerkungen. Dramatisk framställning i en akt. Fram, 1923.
Annat:
En byhistorie. Teckning ur folklifwet. Svenska folkskolans vänner, 1883.
På landsbygden. Svenska folkskolans vänner, 1885.
Barnafröjd. Versifierade lekar och berättelser af Parus Ater. G.W.Edlund, 1899.
Marknadsvisa. (Marthas påskmarknad den 14 april 1916). 1916.
Prolog vid Åbolands sångfest i Kimito Vrethalla söndagen den 29 juni 1924. 1924.
En sång till "Vita salen". Den 5 februari 1926. 1926.
Översättningar:
Isä juo. Yksinäytöksinen kuvaus. Suom. Aina Someri. Parus Aterin neljä satua (Suuri taistelu / Albinin noita-akka / Annan Helmi / Paperinukkejen leikit). Suom. Olli Kuusisto. Sagalundin museo 1987.
Dalajäärak. Näidend kahes vaatuses; rootsikeelest L. G. 1923.
Självbiografiskt verk:
Minnen i skuggor och dagrar. Självbiografiska anteckningar. 1933.
Biografi:
Tegengren, Gustav: Parus Ater och Frans Österblom. Två hembygdsdiktare. Studentfylkingen, 1912.
Stackars Margit. Dramatisk framställning i en akt. Fram, 1919.
Gäckat hopp. (Skämt i en akt). Fram, 1919.
Bemerkungen. Dramatisk framställning i en akt. Fram, 1923.
Annat:
En byhistorie. Teckning ur folklifwet. Svenska folkskolans vänner, 1883.
På landsbygden. Svenska folkskolans vänner, 1885.
Barnafröjd. Versifierade lekar och berättelser af Parus Ater. G.W.Edlund, 1899.
Marknadsvisa. (Marthas påskmarknad den 14 april 1916). 1916.
Prolog vid Åbolands sångfest i Kimito Vrethalla söndagen den 29 juni 1924. 1924.
En sång till "Vita salen". Den 5 februari 1926. 1926.
Översättningar:
Isä juo. Yksinäytöksinen kuvaus. Suom. Aina Someri. Parus Aterin neljä satua (Suuri taistelu / Albinin noita-akka / Annan Helmi / Paperinukkejen leikit). Suom. Olli Kuusisto. Sagalundin museo 1987.
Dalajäärak. Näidend kahes vaatuses; rootsikeelest L. G. 1923.
Självbiografiskt verk:
Minnen i skuggor och dagrar. Självbiografiska anteckningar. 1933.
Biografi:
Tegengren, Gustav: Parus Ater och Frans Österblom. Två hembygdsdiktare. Studentfylkingen, 1912.