Letar du efter något att läsa? Hitta intressanta författare, böcker och nya läsupplevelser på Boksampo.fi.

Bengts, Josefina

Laddning av bildfilen
Photograph information
Museiverket
Födelseort
Hemort eller -orter
Dödsort
Skolor/litterära inriktningar och tidsperioder
Upphovsmannens språk
Nationalitet
Verk
Typ
novellsamlingar
Typ
romaner
Typ
samlingsverk
Typ
novellsamlingar
Typ
novellsamlingar
Biografiska uppgifter
Maria Josefina Bengts föddes 1.10.1875 i en jordbrukarfamilj i Hardom by i Pernå. Josefina plågades sedan barndomen av en reumasjukdom, som försvårade hennes rörelser och förhindrade regelbunden skolgång. Hon hade dock stor kunskapstörst och läste all litteratur hon kom över. Sina kunskaper öste hon bl.a. ur Folkvännen och tidningen Östra Nyland. Föreningen Bildande nöjen främjade folkbildning och den hade ett eget litet bibliotek. Josefina var bibliotekets flitigaste låntagare. Hon skrev också i föreningens handskrivna tidning. Då hon härigenom fått erfarenhet, vågade hon skicka ett par små artiklar också till Östra Nyland, som utkom i Lovisa. Så hade hennes bana som journalist börjat.

På grund av sin sjukdom kunde Josefina inte delta i gårdens tunga arbeten, men hon var flitig och gjorde mycket handarbete, spann och färgade garn med växter. Hon tyckte om djur. Det berättas, att byns gummor kom till henne för att få medicin för sina husdjurs åkommor. På lediga stunder lyssnade hon gärna på berättelser om sin mors släkt, faderns ungdomsminnen och drängen Nymans jaktäventyr. Gamla seder och folklor blev viktiga för Josefina. Hon samlade berättelser, minnen, släkthistorier, ordstäv m.m.
"Vi vilja hafva den högre bildning, som vet och tänker, men trifs vid plogen."

Nyländska studenter ordnade i Lovisa och Pernå folkhögskolekurser, i vilka Josefina Bengts ofta deltog. Hon fick också vänner i de studenter som verkade som lärare. En viktig sporre för den blivande författaren blev tidningen Östra Nylands redaktör Ossian Reuter. Josefina behövde uppmuntran, ty hon ansåg sig inte vara tillräckligt bildad för att bli författare. Debutverket, novellsamlingen I nyländska stugor, utkom 1902. Ämnet i de tre sista novellerna är författarens hembygd och en del av berättelserna är skrivna på Pernå-dialekt. Josefina Bengts ansåg, att dialekten var hennes modersmål, men hon behärskade också skriftspråket. År 1906 utkom I nyländska stugor II.

Ett trevligt exempel på Josefina Bengts modersmål:

"No ha manga sagt att jag sku inga boda skriva
tå när jag inga kan skrif ordentli svensko helder.
Men tom som sär he så kan inga tom skrif betär
svensko som ja. Ja ha no hörd manga som vil
hald se jysom ti betär fölk, så talar dom eit ord å
kvar sort men he tycker ja att rätt ä fånot. Tärför
ha ja tänkt för men del: Å, tal din moders mål, å
bräk int som en geit."

För sin litterära stil har Josefina Bengts tagit intryck speciellt från Bibeln och österbottningen A.J. Nygren, av vilken Bengts anammade uppfattningen, att det talade språket kan användas som konstprosa.
Också ur Juhani Ahos noveller inhämtade hon intryck. Sin egen stil fann Josefina Bengts då hon använde skriftspråket, där ord och uttryck på Pernå-dialekt ingår. Särskilt personernas repliker är på dialekt.

År 1915 utkom berättelser Från vargtider och vallpojksår med underrubriken En samling minnen från forna dagars östra Nyland. Verket anses vara det mest etnografiska av Bengts verk, och som grund för det ligger författarens fars ungdomsminnen. Bengts fick för sin bok 500 mark som pris.
Romanen Fäderna utkom som bok till julen 1921. Verket fick ett gott mottagande och belönades med Svenska Litteratursällskapets pris och statens pris. Dessutom hade författaren på våren fått Finlands svenska författareförenings stipendium för att skriva boken. Som grund för boken är drängen Kalle Nymans berättelser. Texten är på skriftspråk, men replikerna på Pernå-dialekt. Karin Granit bedömde att 1800-talets finlandssvenska folkliv och bondekultur knappast någonsin har skildrats med så stor sakkännedom, förståelse och kärlek. Författaren hade ju växt upp i en omgivning där mycket gammalt ännu fanns kvar. I omgivningen rådde också ett strängt normsystem, vars verkningar författaren inte kunde undgå. Warburton framför som exempel härpå det traditionella finskhatet och -föraktet, vilka klart framgår i romanen. Verket har senare dramatiserats och det har uppförts på Lurens sommarteater i Pernå.

Josefina Bengts har berättat om sitt författararbete att hon först noggrannt tänker ut också alla detaljer i sina berättelser. Allting måste vara klart på förhand, därefter går skrivandet snabbt.

Författaren har en humoristisk syn på människorna och vardagliga förhållanden. Hon använde om sina litterära personer ofta deras förebilders riktiga namn, och blev därför utsatt för omgivningens misstro och missförstånd. I minnesorden berättas att Josefina Bengts ibland hade sagt beska sanningar om sina medmänniskor, men hon sade dem på sitt eget humoristiska sätt, där man kunde märka den kärlek som dolde sig bakom orden, som inte alltid var så smickrande.

Då Josefina Bengts planerade sitt följande verk, beslöt hon behandla inbördeskriget på sin hemort. Hon hade själv upplevt denna tids prövningar. Familjen Bengts hörde till de vita och Josefina deltog i Lotta Svärd-föreningens verksamhet. Verket planerades bli färdigt till julen 1925, men först hindrades författarens arbete av lunginflammation och därefter blev reuman värre. Josefina Bengts hann ännu fira sin 50-årsdag, då vänner och grannar samlades för att fira dagens hjälte och pressen firade jubilaren. Ett par veckor efter festen började en tuberkulosförgiftning, som ledde till döden 26.10.1925. Josefina Bengts bagravdes på sin hemort.

Text: Eija Kareno

KÄLLOR

Granit, Karin: Josefina Bengts : en studie. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland ; 260. Helsingfors, 1937. Historiska och litteraturhistoriska studier ; 13, s. 191-294.
Josefina Bengts. Borgåbladet 29.10.1925.
Koronen, Ann-Mari: Josefina Bengts. Loisto 2000, s. 46.
Suomen kirjailijat 1809-1916 = Finlands författare 1809-1916 / toim. Maija Hirvonen. Helsinki : Suomen Kirjallisuuden Seura, 1993, s. 75.
Torckell, Olga: Bondflickan, som blev sin hembygds stolthet. Bårgobladet 5.12.1925.
Warburton, Thomas: Åttio år finlandssvensk litteratur. Helsingfors, 1984, s. 84-88.
Mera uppgifter om författarens verk
De va´sjutton : lustspel i en akt. 1917.
När Stampens Maja va ti huvustan / av Fina Bengts. 1917.