Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Pizzamordet
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
Flera människor har skäl att önska livet av pizzakungen Carlo Venturi, en familjetyrann som har gjort sina vuxna barn till lydiga slavar. När han omkommer ser det ut som en olyckhändelse - men en av döttrarna beskylls av sina syskon för mord.
Härvan reds upp av den blinde Simon Kataris - en deckargestalt som är ett fascinerande fynd av Walentin Chorell. Med bandspelare och schäfer letar sig expolismannen fram genom intrigen och löser en klassisk mordgåta, frivilligt och ofrivilligt hjälpt av de misstänkta.
(Baksidestext, Schildts 1977)
Härvan reds upp av den blinde Simon Kataris - en deckargestalt som är ett fascinerande fynd av Walentin Chorell. Med bandspelare och schäfer letar sig expolismannen fram genom intrigen och löser en klassisk mordgåta, frivilligt och ofrivilligt hjälpt av de misstänkta.
(Baksidestext, Schildts 1977)
Personer, aktörer
Huvudpersoner
Ämnesordskedjor
Originalspråk
Textutdrag
- Jag är Stella Venturi, började hon. Min far Carlo Venturi... dog för några veckor sen. Det var en olyckshändelse.
- Pizzahusen, avbröt Simon henne. Jag hörde om det i radion. Er far hade byggt upp en hel koncern.
- Ja, han arbetade som en slav. Hela sitt liv. Så brast hennes röst och hon talade snabbt och högt. - Det var jag som fann honom. Han hade stått och målat som han brukade på en högt belägen plats nära vår villa. Och så... måste han ha fallit. Han föll ner på berget nedanför och dog... hans staffli låg halvt under honom och han höll ännu i paletten. Men penseln...
Stell lutade sig över bordet och fixerade den reslige mannen, sökte efter hans blick bakom glasögonen. Hon såg sin egen bild i dem.
Hon drog några snabba bloss och fortsatte: - Jag måste ha sett det med detsamma, men tänkte inte på det. Jag blev sjuk. Far hade ett djupt sår i pannan. Jag har aldrig sett en död förr...
- Penseln? frågade Simon Kataris.
- Pizzahusen, avbröt Simon henne. Jag hörde om det i radion. Er far hade byggt upp en hel koncern.
- Ja, han arbetade som en slav. Hela sitt liv. Så brast hennes röst och hon talade snabbt och högt. - Det var jag som fann honom. Han hade stått och målat som han brukade på en högt belägen plats nära vår villa. Och så... måste han ha fallit. Han föll ner på berget nedanför och dog... hans staffli låg halvt under honom och han höll ännu i paletten. Men penseln...
Stell lutade sig över bordet och fixerade den reslige mannen, sökte efter hans blick bakom glasögonen. Hon såg sin egen bild i dem.
Hon drog några snabba bloss och fortsatte: - Jag måste ha sett det med detsamma, men tänkte inte på det. Jag blev sjuk. Far hade ett djupt sår i pannan. Jag har aldrig sett en död förr...
- Penseln? frågade Simon Kataris.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.