Och bortom sjunga skogarna

Gulbranssens bok har i Sverige fått många lovord och utgått i talrika upplagor. Den temperamentfulle kritikern Sven Stolpe har stämplat boken som ett undermåligt verk. Även hos oss har kritiken hittills ställt sig reserverad. – Undertecknad sluter sig till dem, som finna, att boken har en kraftfull resning. Helt visst äro dess gestalter starkt romantiserade och knappast tänkbara i verkligheten åtminstone i vår tid. Men det kännes åtskilligt mer befriande att läsa om dem än om många av de ynkliga vardagsmänniskor, vilkas i smådrag sönderpetade själsliv åtskilliga av vara moderna författare bjuda oss. Fråga är slutligen, om skönlitteraturen skall vara dikt eller kvasivetenskap. Låt oss få bådadera, ej blott det senare, och låt var och en få välja. All konst bör icke stöpas i samma form. Gulbranssens bok skildrar kraftfullt utmejslade gestalter i ett i stirra linjer tecknat landskap. Förf:s sätt att berätta påminner om den fornnordiska sagans. Mänskliga egenskaper framställas i något förstorad form. Men förf. saknar icke fördenskull sinne för själslivets finare skiftningar. – Boken är en bok för biblioteken, där den skall finna många läsare.