Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Astronomens hus
Samtida recension
Läs en samtida recension ur Resonerande bokkatalogen. Obs! Recensionerna kan innehålla spoilers, dvs. information som avslöjar intrigen.
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
Med den stora kärleksromanen "Lyckan" inledde Ivar Lo-Johansson en svit livsåskådningsromaner, en helt ny sorts roman, mer personligt intensiv än samhällsromanerna, åskådliga idéromaner om människan och hennes passioner. Bakom "Måna är död", 1932, låg ett engagemang och en självuppgörelse som visat sig mäktiga nog att nära 40 år efteråt inspirera till en lika lidelsefull roman, som dock icke är självbiografisk. Temat i "Astronomens hus" är konflikten mellan kärleken och äran. Huvudpersonen, Bo Propst, har i underbart åskådliga avsnitt utformat en teori om äran. Lika engagerande är spekulationerna om minnets roll i vårt liv.
Romanen är komponerad över eviga motsatspar som verklighet och dröm, nu och minne, jord och himmel. Den i minnet återupplevda kärlekshistorien med Måna har en parallelhandling. Propst har, rik och höljd i ära sedan han dödat sin kärlek för att vinna äran, återvänt till sin ungdomstrakt som dräng. Hans kamrater på gården, Erik och Eva, upplever en kärlekshistoria av mera jordiskt slag. I dessa lantlivsskildringar firar berättaren Lo-Johansson nya triumfer, liksom landskapsskildraren gör det.
I hemsocknen ligger den storhetsgalne astronomen Dixterius' hus, ett kråkslott, en produkt av den mäktigt symbolskapande fantasin hos denne de väldiga ansatsernas diktare framför andra i svensk nutidslitteratur. Att detta hus, uppfört till ingen rimlig nytta, till slut blir Propsts egendom, säger också något om den roll som fantasins, minnets och drömmens sinnebilder spelar i denna roman.
"Astronomens hus" erbjuder flera tolkningar. Enligt den enklaste läsningen är den en berättelse om en stormande kärlek som inte kunde dö, även sedan föremålet för hans kärlek är borta. Men sina finaste hemligheter skänker romanen åt de läsare som ger sig hän åt bokens djupare liv. Romanen har både ungdomsförälskelsens hetta, mannaålderns kraft och höstens stränga, ödsliga klarhet.
Med sin nya bok har Ivar Lo-Johansson skapat en av sina allra rikaste böcker.
(Baksidestext, Schildts 1966)
I hemsocknen ligger den storhetsgalne astronomen Dixterius' hus, ett kråkslott, en produkt av den mäktigt symbolskapande fantasin hos denne de väldiga ansatsernas diktare framför andra i svensk nutidslitteratur. Att detta hus, uppfört till ingen rimlig nytta, till slut blir Propsts egendom, säger också något om den roll som fantasins, minnets och drömmens sinnebilder spelar i denna roman.
"Astronomens hus" erbjuder flera tolkningar. Enligt den enklaste läsningen är den en berättelse om en stormande kärlek som inte kunde dö, även sedan föremålet för hans kärlek är borta. Men sina finaste hemligheter skänker romanen åt de läsare som ger sig hän åt bokens djupare liv. Romanen har både ungdomsförälskelsens hetta, mannaålderns kraft och höstens stränga, ödsliga klarhet.
Med sin nya bok har Ivar Lo-Johansson skapat en av sina allra rikaste böcker.
(Baksidestext, Schildts 1966)
Personer, aktörer
Huvudpersoner
Originalspråk
Textutdrag
Jag sitter i kärran och kör sakta ner mot stationen. Klockan är sju, klockan åtta skall jag vara framme. Vinkelaxelkärran stöter, mjölkflaskorna på bottnen skramlar, när någotdera av de två hjulen hoppar mot en sten. Min ungdoms landskap med kalhuggna berg och frostiga skogar vrids darrande förbi.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Namn
Undertitel
en roman om kärleken och äran
Första publikation
ja
Utgivningstid
Sidantal
361