Prinsen av Porte de la Chapelle

Veckans boktips handlar om Salar, en ung pojke från Afghanistan. Han har flytt genom Europa och kommit till Sverige där han fått bo hos Karin och hennes son Albin. De har varit Salars svenska familj. Men han har fått tre avslag och får inte stanna i Sverige. Han tar tåget från Malmö, över bron till Danmark. Därifrån fortsätter hans resa genom Tyskland och snart kommer han till Paris, tältlägret Porte de la Chapelle. Han har inga pengar, kan ingen franska förutom några få ord, han känner ingen i Paris. Han har bara få ägodelar i sin ryggsäck, bl.a. några klädesplagg. Telefonen som plingat om massor av meddelanden från Karin har han slängt i havet. 

I tältlägret träffar han snart Najib, som också har kommit till Paris från Sverige. Najib hjälper Salar att förstå hur lägret fungerar, varifrån de kan söka mat, var de kan duscha osv. Najib skaffar en ny telefon till Salar. Det behövs för att myndigheterna ska kunna kontakta Salar. Han måste träffa dem för att ta ett fingeravtryck. Fingeravtrycket avgör om han kan söka asyl i Frankrike eller om han ska bli tillbakaskickad. Men det tar länge att vänta och under tiden försöker Salar skapa rutiner i tältlägret, som är smutsigt och lerigt och där råttorna trivs bra. Mitt i Paris finns en svensk kyrka och en svensk skola. Kyrkan ordnar träffar där det bjuds på kaffe och kanelbullar och smörgåsar. Dit går Salar och Najib. Samtidigt deltar Salar i deras språkträffar för att försöka lära sig lite franska.

Salar har mycket dåligt samvete över att han lämnat Karin och Albin. När Salar efter en tid i Frankrike lägger ut en bild av sig på sociala medier, med Eiffeltornet i bakgrunden, tar det inte länge innan Karin är i Paris för att leta efter honom. Det dåliga samvetet gnager och det blir inget lyckat återseende med Karin. Salar vill inte bli bjuden på middag, och han vägrar ta emot pengar som hon erbjuder honom. Han är i stort behov av pengar, men vägrar acceptera sedlarna. Har går därifrån, utan att veta om han någonsin kommer att se henne igen.

Under tiden har lägret tömts och städats undan, alla flyktingar har körts iväg med buss eller gömmer sig. Var har det hänt med Najib? Hur ska Salar klara sig helt ensam utan Najib vid sin sida? Och får han stanna i Frankrike eller kommer han åter igen att bli avvisad? 

Salar finns inte i verkligheten. Men författaren har intervjuat många flyktingar i Paris, många av dem med band till Sverige. Hon har hört många historier om hur flyktingarna har levt och hur de har tagit sig långa vägar genom Europa, till fots, med överfyllda båtar, med skumma långtradarchaufförer och andra som smugglar människor förbi gränser. Intervjuerna har fått henne att skapa karaktären Salar.

Jag har läst boken som e-bok. Den har 284 sidor och på e-biblioteket rekommenderas den för 12 till 15 år. Jag skulle gärna rekommendera den för äldre tonåringar också, åtminstone 16-17 år. Det är Annelie Drewsen som skrivit boken. Hon har även skrivit andra böcker för barn och ungdomar och en del av hennes böcker är lättlästa. Boken är spännande och skrämmande, men samtidigt har den värme. Pojkarnas vänskap växer sig starkare under deras prövningar. Ensam är stark, men ibland behövs det en annan vid ens sida så att man tillsammans blir ännu starkare.