You are here

Inhemsk litteratur på 1950-talet

Tema
8.9.2017
Från redaktionen: Författare | Verk | Tema

1950-talet var ett återuppbyggandets årtionde i Finland, och man började det omfattande arbetet med att bygga det så kallade välfärdsamhället. Finland hörde till andra världskrigets förlorare och var tvunget att betala stora krigsskadestånd till Sovjetunionen. Efter kriget var sysselsättningsläget emellertid bra, eftersom återuppbyggandet och krigsskadeståndsindustrin behövde mycket arbetskraft. Också befolkningsstrukturen genomgick förändringar. På 1950-talet levde merparten av folket på landsbygden, och Finland var ett jordbruksland. I takt med industrialiseringen började landet dock urbaniseras. Tack vare en förbättrad hälsovård och bättre levnadsvillkor började populationen och livslängden öka.

Kulturlivet präglades av en motsättning mellan det högkulturella och det populärkulturella. De första experimenten med tv-sändningar började 1955, och Rundradions regelbundna tv-sändningar inleddes 1958. På 1950-talet föddes också en speciell ungdomskultur som i Finland tog intryck i synnerhet från Amerika. Med ungdomskulturen föddes också ett behov av en egen musik. Finland erövrades av italiensk schlager i bland annat Olavi Virtas tolkning. Även rock 'n' rollen blev mycket populär i Finland tack vare Elvis och hitlåten Rock around the clock av Bill Haley. Långfilmer blev också populära bland ungdomar, som beundrade och härmade filmstjärnorna. Speciellt James Dean med sitt tragiskt korta liv blev snabbt en ungdomsidol.

Inom litteraturen växte modernismen fram vid sidan av det traditionella berättandet. 1950-talsmodernismen liknade den finlandssvenska modernismen och syntes tydligast i lyriken. Det fanns emellertid också flera begåvade prosaister. Den moderna prosan kännetecknades av ett berättande som rörde sig på olika tidsplan och koncentrerade sig på inre monologer och känslor. Inom den moderna lyriken ansågs det att diktaren skulle experimentera med språket i stället för att vara en visionär och skapare. På 1950-talet bildades inga författargrupper, men till periodens främsta författare hör bland annat Veijo Meri, Väinö Linna, Helvi Juvonen, Eeva-Liisa Manner, Paavo Haavikko, Tove Jansson, Aila Meriluoto, Lassi Nummi och Bo Carpelan.

Några viktiga händelser i 1950-talets Finland

- 1952 De olympiska sommarspelen arrangeras i Finland - Armi Kuusela väljs till den första Miss Universum - De sista krigsersättningstågen skickas i väg i september - 1956 Den sista av de tre storstrejkena i Finlands historia - 1959 Paul Anka uppträder på Borgbacken

Källor: Suomi 75: itsenäisen Suomen historia 3. Toim. Tarkka, J. et al. 1992. Tarkka, Jukka & Tiitta, Allan. Itsenäinen Suomi: kahdeksan vuosikymmentä kansakunnan elämästä. 1997. Avoin ja suljettu: Kirjoituksia 1950-luvusta suomalaisessa kulttuurissa. Toim. Anna Makkonen. 1992. "1950-luku nuorisokulttuurin nousun vuosikymmen." Ohjelma on toteutettu Pohjois-Pohjanmaan Museon ja Opetushallituksen yhteisprojektina. Palvelu on osa Opetushallituksen Suomi tietoyhteiskunnaksi projektia. http://oulu.ouka.fi/ppm/1950/index.html

 

Leo Ågren

Född: 27.7.1928, Nykarleby Död: 21.6.1984, Stockholm

Leo Ågren var en finlandssvensk författare, journalist och typograf, som inledde sin författarkarriär på 1950-talet. Även bröderna Gösta och Erik var författare; av de tre bröderna är Gösta Ågren säkert den mest kända.

Leo Ågrens berättarstil var logisk och uttrycksfull och innehöll psykologiskt mångsidiga element. Ågren debuterade 1954 med Hunger i skördetid. Boken var en självbiografisk berättelse om den obesuttna delen av befolkningen i Österbotten. En uppföljare till boken kom ut 1955 med titeln Motsols. Ingen författare i de tidigare generationerna hade beskrivit och behandlat klasskillnaderna eller skillnaderna mellan Finland och Sverige lika klart som Ågren.

Ågren skrev även en torpartrilogi som utspelade sig från det tidiga 1700-talet till 1918. Kungsådern-trilogin hör till höjdpunkterna inom 1900-talets finlandssvenska prosa tack vare den logiska berättarstilen och det mångsidiga språket. 1959 flyttade Ågren till Sverige för att arbeta heltid som författare, men blev i stället tvungen att livnära sig som typograf. På sin tid var Ågren en erkänd författare, men är nu nästan helt bortglömd.

Källor: Finlands svenska litteratur 1900-2012. 2014. Ågren, Gösta. En man gick genom stormen : Leo Ågrens liv och diktning. 1983. Ågren, Britt. En Bok om Leo. 1996.

 

Veijo Meri

Född: 31.12.1928, Viborg Död: 21.6.2015, Helsingfors

Veijo Meri var en av de mest kända författarna i sin generation och en central modernist inom den finländska litteraturen. Han anses också som en betydande förnyare av den inhemska litteraturen.

Veijo Meri hade en en originell och mångfacetterad stil. Speciellt känd var han för sina beskrivningar av kriget och krigshändelserna. Det viktigaste i Meris verk var dock människoskildringen för vilken kriget endast skapade en ovanlig bakgrund. Meris berättarstil avvek från den traditionella, eftersom han skildrade händelserna ur de enskilda karaktärernas synvinkel. Därför ser man honom som en föregångare för det modernistiska berättandet. Överraskande synvinklar, samhällskritik och humor var också kännetecknande för hans verk.

Veijo Meris produktion är mycket omfattande, i synnerhet har han skrivit romaner och noveller, men även lyrik, essäer, historiska verk, skådespel och hörspel. Därtill har han översatt många verk till finska. Debutromanen Manillarepet (Manillaköysi) utkom 1957 och ses som ett grundverk inom den finskspråkiga modernismen. Det var emellertid först med romanen Peiliin piirretty nainen från 1963 som Meri etablerade sin ställning som en modern romanförfattare och modernismens galjonsfigur. Romanen belönades med statens litteraturpris.

Veijo Meri är inte endast en erkänd och välkänd författare i Finland. Han är även en av de internationellt mest kända finländska författarna och hans verk har blivit översatta till över 20 språk. Det skrivs ännu mycket om Meri, och han har fått flera pris och utmärkelser.

Källor: Sihvo, Hannes. Veijo Meri: Täynnä liikettä. 1998. Salokannel, Juhani. Linnasta Saarikoskeen: Suomalaisia kirjailijakuvia. 1993. Otava. Kirjailijat: Veijo Meri. Otava.fi. https://otava.fi/kirjailijat/veijo-meri/#.WEEvybKLS70 Sihvo, Hannes. Veijo Meri. Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. 2.11.1999. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/4829/

 

Sammanställd av Vasa stadsbibliotek, 2017.

Tillagd i Boksampo 31.10.2017 / Elina

 

Från redaktionen