Tipset

Sidospår: Aktuellt | Tipset

Morrklo

Morrklo - pärmbild

Morrklo

Veckans boktips är en bok skriven av Michael Rosen. Den handlar om en katt som heter Morrklo. Det är en mycket ilsken katt och alla mössen i huset är rädda för honom. Katten behöver bara visa sig för att mössen ska fly. Därför är Morrklo så dålig på att fånga möss. Men det är ju meningen att katter ska fånga möss. Så Morrklo behöver en listig plan. Han säger åt mössen att han aldrig mera kommer att jaga möss. Istället ska alla få en liten bit ost varje kväll. Mössen är fundersamma. Kan de verkligen lita på katten? Men de bestämmer sig för att göra ett försök. Varje kväll går de på en lång rad förbi katten som ligger framför den öppna spisen. De får en liten ostbit, tackar katten och går snabbt sin väg igen. Men efter en tid upptäcker de att de blir färre och färre. De håller ett möte för att diskutera. Katten måste ha en listig plan som gör att han kan fånga möss, fast han säger att han inte ska göra det! Så hur ska mössen göra för att inte behöva se fler av sina vänner försvinna? Och hur ska de hämnas på Morrklo? Mössen måste vara lika listiga som katten! Vilken tur att de ännu är många i antal! Trots det allvarsamma temat med en katt som jagar och äter möss, är det en rolig bok. Fint illustrerad av Nicola O'Byrne. Boken är ganska liten till storleken, har drygt 80 sidor med ganska enkel text. Passar bra att läsas av en nybörjarläsare eller en som kommit lite längre. Boken har en rekommendation på ca 6-9 år. Boken innehåller också lite annat material. I slutet av boken finns en ordlista med svåra ord som förklaras. Där finns också sex frågor för att se om man kommit ihåg/förstått boken rätt. Genast man öppnar boken finns det några gåtor och vitsar om möss. Allra längst bak finns också en slags labyrint. Följ trådarna A, B och C för att se vilken av dem som leder till säkerhet, det vill säga till målet som är öppningen till musens håla.

Oväntat besök

Oväntat besök - pärmbild

Oväntat besök

Tobias är en helt vanlig tonårspojke. Han är tillsammans med Leila, en av sina klasskompisar. Tobias vill gärna gå hem till Leila, men hon verkar inte tycka att det är så bra idé. Hon träffar gärna Tobias hemma hos honom, men inte en enda gång har han varit hemma hos henne. Så en dag bjuder hon över honom på middag! Tobias är nervös. Hur ska han klä sig och vad ska man säga när man kommer dit. Mamma vill att Tobias tar med sig en ask choklad, det är artigt när man går bort på besök. Han läser Leilas textmeddelanden igen, bara för att vara säker. Leila har träning och kommer inte att vara hemma när Tobias kommer. Hon kommer hem lite senare. Nervöst ringer Tobias på dörrklockan och en gammal man öppnar dörren. Leilas farfar! Leila har berättat om honom och sagt att farfadern är senil och inte talar svenska längre. Visst verkar farfadern lite virrig när han bjuder in Tobias till vardagsrummet. Men Tobias tycker att han är bra på att tala svenska. Tobias ger honom chokladasken och den gamle mannen börjar genast äta. Men var är de andra? Leilas mamma som ska koka mat och lillasystern. Och var är Leila? Borde hon inte ha kommit hem redan? Farfadern kallar Tobias för Sven. Kanske har han glömt vad Tobias egentligen heter. Det här är mycket konstigt, tycker Tobias. Ännu konstigare blir det när Leila skickar ett textmeddelande och frågar om han inte ska komma snart! Boken om Tobias är lättläst och riktar sig till tonåringar. Den har ett läsbarhetsindex på 16 och är graderad som en tvåa på en skala från ett till fem. Boken har bara 42 sidor. Det är Nypon förlag som gett ut boken. De har en övertygelse om att alla, barn, unga och vuxna måste lära sig läsa. Därför har de lättlästa böcker även för ungdomar och vuxna, så att de kommer igång med läsandet ifall de känner sig osäkra. Det är en rolig bok. Det här är åttonde boken i en serie som kallas Typiskt Tobias! Det är Kerstin Lundberg Hahn som skrivit böckerna om Tobias. Här är alla delar i serien som hittills kommit ut: Sista hållplatsen Kaos i skallen Pank och kär Stopp, stanna! Dagens hjälte Bara vänner? Blodigt allvar Oväntat besök Boken kan varmt rekommenderas för unga, ca 12-15 år, som känner sig osäkra med läsandet, för att de kommer från ett annat land eller annars bara tycker att läsning är jobbigt eller tråkigt.     

Kritorna protesterar

Kritorna protesterar - pärmbild

Kritorna protesterar

Tänk dig att du kommer till skolan och ska rita en teckning med dina kritor. Då upptäcker du en tjock bunt med brev som är skrivna åt dig. Så går det för Hugo i veckans boktips om kritorna som protesterade. Hugo har fått tolv brev, ett från varje krita i asken. Kritorna är upprörda om det ena och det andra. Svarta kritan, t.ex. tycker inte om att den bara får rita konturer runt saker, som de andra kritorna sedan får färglägga. Lila kritan kommer att helt tappa fattningen om inte Hugo börjar hålla sig innanför linjerna när han färglägger! De gula och orangea kritorna bråkar om vem som är solens rätta färg. Den blåa kritan behöver en paus efter allt den har målat. Ja, de är på riktigt dåligt humör, kritorna.  Stackars Hugo måste försöka få kritorna på gott humör igen. Men vad ska han teckna för att alla kritor ska känna sig uppskattade och bli glada igen? Det är en rolig bok av Drew Daywalt med illustrationer av Oliver Jeffers. Boken har 33 sidor. Breven som Hugo får visas på vänstra sidan, medan högra sidan visar helsidesbilder på vad Hugo målat med färgen i fråga. Det är en rolig idé Drew har, att låta kritorna få komma till tals. Boken rekommenderas varmt. Det är en bilderbok, så den passar bra för 3-6 år eller lite äldre som vill läsa själv.

Heidi

Heidi - pärmbild

Heidi

Johanna Spyri som egentligen hette Johanna Louise Heusser (1827-1901) var en schweizisk författare som skapade barnboksklassikern Heidi (uttalas Haidi), som kom ut i början av 1880-talet. Heidi har sedan kommit ut i många olika format och översättningar, både som böcker och film och som TV-serie. Veckans boktips handlar om Heidi, återberättad i lättare version av tyskan Maria Seidemann (1944-2010). Jutta Knipping har bidragit med vackra målade bilder. Marie Helleday Ekwurtzel har översatt till svenska. Heidi handlar om en liten flicka som inte har några föräldrar. Hon kommer med sin moster till en liten alpby. Mostern kan inte ta hand om henne utan Heidi måste istället bo hos sin farfar uppe på ett berg. Farfar är en sur gubbe som bor ensam med sina två getter. Inte vet väl han hur man tar hand om små flickor? Men han accepterar Heidi. Och Heidi träffar en pojke som heter Peter, som vallar getterna uppe på berget. De kommer snart bra överens. Men det är bara på sommaren som Peter kommer för att valla getter. På vintern går han i skolan. På våren kommer mostern för att hämta Heidi. Hon ska flytta till ett hus i en stor stad som heter Frankfurt. Heidi ska vara sällskap till Klara, en flicka som är sjuk och sitter i rullstol. Heidi vill inte! Men mostern är envis. Klaras mamma är död och pappan är en av de rikaste i Frankfurt. Hushållet sköts av den stränga fröken Rottenmeier och den snälla betjänten Sebastian. Heidi blir fort kompis med Klara. Men fröken Rottenmeier tycker Heidi inte alls om. Sebastian bär Klara upp och nerför trapporna. Heidi har aldrig gått i skola, men nu får hon lära sig läsa och skriva tillsammans med Klara. Visst har Heidi roligt med Klara, men hon längtar hem jättemycket till farfar och getterna och Peter. Hon vet inte om hon någonsin kommer att få träffa dem igen. Hon längtar så mycket att det gör ont i henne. Det är en fin berättelse om lilla Heidi. Och det är lätt att förstå varför boken har blivit en klassiker. Trots alla översättningar och olika versioner har grundhistorien behållits. Den här versionen har kommit ut på förlaget Hegas, som ger ut lättlästa böcker för barn och ungdomar. Boken ingår i en serie som de kallar "Våra klassiker". Andra böcker som hittills kommit ut i samma serie är Peter Pan, Nils Holgersson, Trollkarlen från Oz, Pinocchio och De tre musketörerna. Heidi är den senaste boken i serien, men det kommer säkert flera klassiker som återberättats på ett lättare sätt. Hegas använder en skala från ett till fem på sina böcker. Heidi hör till nivå 4, för dem som vill lära sig några svåra ord och ett språk som ställer lite högre krav på ordförråd och grammatik. Boken har ca 60 sidor. Bilderna av Jutta Knipping är färgstarka och fina. Boken rekommenderas varmt för nya generationer. Kan passa som högläsningsbok t.ex. i skolan eller för barn som kommit lite längre i sin läsförståelse.

Teo och tävlingen

Teo och tävlingen - pärmbild

Teo och tävlingen

Veckans boktips handlar om Teo, en pojke som älskar att tävla med BMX cyklar. Hans pappa är en känd rallyförare som tycker det där med cyklar inte är så intressant. Milla är ofta den enda flickan i tävlingarna, men det bryr hon sig inte om. Hon är väldigt duktig och har krossat pojkar på tävlingsbanorna i flera år. Millas föräldrar tycker inte om att Milla tävlar i BMX. De tycker att hon ska satsa mera på skolan. Peter är son till en rik VD och har alltid de bästa och dyraste BMX grejorna. Han är lika tuff på banan som hans pappa är i affärer.  Dessa tre och flera ska delta i den stora tävlingen BMX Blixt. Banan har byggts i hemlighet och ingen har fått titta på den på förhand. Därför vet inte cyklisterna vad som väntar dem utmed banan. De ska cykla genom en tunnel och ner i en djup grop. Och så är banan guppig på vissa ställen så att de kan hoppa med cyklarna och göra tricks.  Peter verkar dock känna till hur banan ska se ut längre fram och Teo och Milla börjar misstänka att han fuskat. De gör allt för att stoppa honom och i slutet är det man mot man, eller cyklist mot cyklist kanske man ska säga.  Det är en spännande historia som är skriven i serieformat, med en till tre rutor per sida. Ganska mycket pratbubblor finns det i boken och korta textrutor. Det som är lite förvirrande till en början är att förstå vem som talar i textrutorna. Men snart förstår man att Teo berättar när textrutorna är gröna. Millas textrutor är rosa och Peters är blåa. Största delen av tävlingen är dock sedd från Teos perspektiv.  Boken är skriven av Scott Ciencin, som har skrivit andra böcker också för barn och vuxna. Bl.a. finns det två böcker på finska om Kim Possible, en Disney karaktär som Scott har skrivit om. Till den här boken har han haft hjälp av tre andra. Aburtov står skriven som illustratör. Andres Esparza står skriven för tuschning, dvs. han har ritat t.ex. karaktärerna. Fares Maese står skriven för färgläggning, så han har t.ex. målat Esparzas karaktärer. Boken känns modern och fräsh med starka färger och svart bakgrund. Serierutorna är inte alltid traditionellt rektangulära. De är ibland trekanter och ibland smala remsor. Ibland går de över hela sidan. Boken har en rekommenderad ålder på 9-12 år. Sportintresserade pojkar och flickor tycker säkert bra om boken, speciellt om de har ett intresse för BMX cyklar eller andra fartfyllda grenar med cyklar eller bilar. Boken har 55 sidor, men ganska lite text.  

Min mamma är en fe

Min mamma är en fe - pärmbild

Min mamma är en fe

Veckans boktips är en rolig bok som handlar om Ella Brook. Eller egentligen handlar den mest om Ellas mamma. För alla kvinnor i Ellas släkt, mamman, mormodern, mostern, och Ella, när hon blir vuxen, kan förvandla sig till feer. Allt mamma behöver göra är att stampa tre gånger i golvet med fötterna, klappa i händerna, vicka på rumpan och säga "marshmallows"! Moster och mormor är jätteduktiga feer, men mamma har lite kvar att öva på innan hon blir duktig. Hon försöker, men det blir inte alltid så lyckat. Som när Ellas lillebror Ollie slänger ut all mjölk på golvet under frukosten. Mammafen försöker trolla fram en ny flaska med mjölk, men hon lyckas trolla fram en stor ko mitt i köket. En ko som släpper en mocka. Sedan börjar det regna brunt vatten från taket i köket. Fast det är inte vatten, det är chokladmjölk! Vilken tur att de kan trolla bort kossan och chokladmjölken från köket. Det är nog lättare att gå till affären och köpa mjölk. Men i affären blir det riktigt rörigt. En man får en stinkande ost i pannan och en kvinna får en kvist broccoli i örat. Vilken tur att Ella följer noggrannt med när mamma får fe-lektioner via FeTube (som YouTube för feer). Ella minns vilka koder mammafen ska knappa in på sin datastav för att besvärjelserna ska fungera. När mamma blir en mammafe förvandlas hennes vanliga mobiltelefon till en datastav. Mormor tycker inte om nymodigheter och har en vanlig stav med stjärna i ena ändan.  Det är när det går på tok för mammafen som Ella börjar fundera om hon verkligen vill bli fe när hon växer upp. Hon vill då verkligen inte trolla fram flygande broccoli eller en ko som bajsar i köket. Men nog är det ganska häftigt att vara fe ändå! Bara hon lär sig alla besvärjelser och koder.  Mammafen behöver verkligen öva på sina besvärjelser. När de ska baka cupcakes och bjuda sina kompisar och grannar, råkar Ollie ställa till en otrolig röra i köket. Det är mjöl och kaksmet överallt! Mammafen trollar så att sopborsten och moppen blir levande. Men de vill inte städa. De vill busa istället. Vilken tur att man inte behöver använda magi till allt. Mammafen blir en vanlig mamma bara hon säger "äppelkola". Sedan skurar de köket helt på vanligt vis, utan magi. Fast lite magi använder de nog, när gästerna kommer och de ska trolla fram en massa cupcakes. En morgon när mamma vaknar mår hon inte så bra. Hon har fått fe-flunssa. Mormor säger att ingen magi kan bota fe-flunssa. Man måste bara dricka citronsaft och vila. Men mamma vill försöka i alla fall. Hon blir grön i ansiktet, får jättestora muskler och det börjar snöa i sovrummet. Sängen börjar studsa allt värre och plötsligt sitter de på ett tak och kan inte komma bort. Vilken tur att mormor kommer flygande med sin trollstav. I bokens sista kapitel ställs ett dilemma. Är det rätt att använda magi för att vinna på skolans idrottsdag, eller är det fusk? Mosterfen vill hjälpa Ella, men det känns inte bra. För Ella är ju så dålig på idrott. Inte kan hon vinna. Eller hur? I slutet av boken finns lite fepyssel. Man får rita en egen fe (men man ska inte rita i bibliotekets böcker!), leta efter ord i en ruta med massa bokstäver, hitta fel mellan två bilder. Det finns också ett recept på fekakor, eller cupcakes om man hellre vill kalla dem det, eller muffins med smörkrämsglasyr.  Det är Sophie Kinsella som skrivit boken, medan Marta Kissi har illustrerat roliga bilder i grått. Sophie Kinsella är en pseudonym för Madeleine Wickham. Hon har skrivit många böcker, både för barn och för vuxna. Det är en jätterolig bok med lite inslag av allvarliga ämnen, t.ex. Ellas elaka granne Zoe och det där med att använda fusk för att vinna. Magi är nog bra ibland, men ibland är det bättre att göra på det vanliga sättet, utan magi, och hoppas på det bästa. Det är en ganska tjock bok på 155 sidor. Men texten är ganska stor och lättläst. De många bilderna gör att det går snabbt att läsa. Boken kan rekommenderas för ca 8-11 åringar, eller där omkring. Det är bra om man är duktig på att läsa innan man börjar med boken. Det finns flera böcker om Ella. Hittills har tre böcker kommit, den fjärde kommer senare. Serien heter "Magiska familjen". 1. Min mamma är en fe   2. En blivande fe   3. Enhörningen    4. Som en sjöjungfru 

Djuren flyttar in

Djuren flyttar in - pärmbild

Djuren flyttar in

Syskonen Levi och Lo har fått nya grannar. Men det är något konstigt med den nya grannen. Han har en hund som heter Rizzla och en papegoja som kan prata. De måste undersöka närmare vem den nya är. På en cykel finns det en kärra där det står Tiger. Har grannen en tiger också? De följer efter grannen som går med sin papegoja på axeln och två nappflaskor med mjölk i händerna. Ska han mata en tigerunge med mjölk? Men det visar sig att det är mannen som heter Tiger, närmare bestämt Tiger Andersson. Tiger tar hand om ensamma och skadade djur, bl.a. lammungar och en hackspett med bruten vinge. Levi och Lo vill hjälpa till och bli Tigers assister, som de säger. De menar assistenter. Levi och Lo har alltid drömt om att få ett husdjur. Men ska Tiger verkligen gå med på det? Man måste kunna sköta djuren på rätt sätt och vara lugn.  Lin Hallberg har skrivit texten och Karin Åström Bengtsson har illustrerat. Boken ingår i en serie av Bonnier Carlsson som heter Lätt att läsa. Den är rolig och har fina, färggranna bilder. Det finns flera böcker om Tiger Andersson. Lin Hallberg har skrivit ett stort antal böcker för barn och ungdomar. De mest kända böckerna är kanske den stora serien om Sigge, en vit shetlandshäst. I bokhyllan här under kan ni se en liten del av Hallbergs böcker, bl.a. de som ingår i serien om Tiger Andersson. Lin Hallberg bokhylla

Sofia med knuff - inte ett dugg annorlunda

Sofia med knuff - pärmbild

Sofia med knuff - inte ett dugg annorlunda

Veckans boktips handlar om en flicka som heter Sofia. Hon har det svårt i skolan. Vill inte sitta stilla, och så alla ovanor hon har. Hon harklar sig så alla störs, hon trummar med handet mot benet eller bordsskivan, hon visslar. Hon rabblar upp treans multiplikationstabell, fast hon glömmer att markera med handen först. När Sofia blir ledsen eller arg är hela skoldagen förstörd. Hon sparkar i bandymålet och river sönder sin teckning, som hon sedan spolar ner. Hon tuggar sönder sin tröjärm. Sofia älskar matte och är jätteduktig på det. Hon är till och med klar med sin mattebok, och får ingen ny förrän de andra i klassen hunnit ikapp henne. Hon får extra uppgifter på papper. Men gymnastiken är det värsta ämnet i skolan. Hon är bra på basketboll, men inte att göra kullerbyttor och att rulla runt på golvet vill hon inte heller. De andra eleverna tycker att Sofia är bråkig. Hon har bara en kompis, Molly. Hon tycker att Frans är jättesöt. Hemma tycker Sofia om att laga mat. Hon är jätteduktig på det. I bokhyllan har hon inga sagoböcker, men hon har många kokböcker. Och så älskar hon att teckna hundar. Sofia har en hemlighet som hon inte riktigt vågar berätta för Molly eller de andra eleverna i klassen. Hon har fått träffa Stefan, en snäll psykolog. Stefan berättar att Sofia har adhd. Det är bara ett annat sätt att tänka på, säger Stefan. Lärarna på skolan känner till Sofias hemlighet. Fröken har också pratat med Stefan om Sofia. Innan Molly ska resa till Spanien tar Sofia mod till sig och berättar om sin adhd. De sitter ensamma i matsalen. Molly förstår inte riktigt. Sofia säger att Molly är normal, men det är ju Sofia också, säger Molly. Sofia är Sofia och Molly är Molly. Så är det bara. Alla är som de är. Boken har 58 sidor, men ganska stor text. Den har skrivits av Annelie Strömberg. Boken har några teckningar i grått av Johanna Sandberg. Boken har kommit ut på Idus förlag. Det är en bra bok, speciellt om barnet just har fått adhd. Även andra kan ha nytta av boken, t.ex. om någon har ett syskon eller en kompis med diagnosen. Boken tar även upp andra ämnen som kan vara bra att diskutera med barnen. T.ex. att Sofia inte vill använda skolans toaletter, fast hon känner sig jättekissnödig. Hon måste vänta tills hon kommer hem. Hon dricker inte mjölk till maten, för då blir man bara ännu mera nödig. Bokens tema är att alla är unika. Det finns ytterligare ett par böcker som Sofia för den som vill läsa mera om henne. En av böckerna är en bilderbok som handlar om Sofia när hon är fem år och går i förskolan. 

Ensamma hemma

Ensamma hemma - pärmbild

Ensamma hemma

Anna-Klara längtar inte efter att påsklovet ska ta slut! Bästa kompisen Farida har flyttat tyill Norrland. Det blir så tomt utan henne. Men när Anna-Klara kommer tillbaka till skolan upptäcker hon en ny pojke som har guldlockigt hår! Det är Herman, en ny pojke som får sitta i bänken bredvid Anna-Klara, på Faridas gamla plats. Herman vet allt om insekter och småkrup och visar gärna en korsspindel som han fångat och har i en tändsticksask. Herman är verkligen pratglad. Men en dag vill han bara sitta stilla och vara tyst. Ju längre dagen går, desto dystrare blir han. Anna-Klara tror att Herman är sur på henne, men det visar sig att Herman måste gå hem ensam från skolan och det vill han inte alls. Både mamma och pappa är bortresta. Anna-Klara föreslår att de går hem till henne, så behöver han inte vara ensam. Men hemma hos Anna-Klara är det trångt och livligt. Mamma tvättar, storebror Ville har tagit hem sina kompisar Rehan och Sixten. Bonus-pappa Mikko, som svär på finska, går och bär på Anna-Klaras lillasyster Lisen. De äter mellanmål, mellis som de kallar det, med Ville och hans kompisar. Då börjar Lisen kräkas. Anna-Klara vill gå hem till Herman istället. Där är det tyst och lugnt! Hemma hos Herman finns det mycket spännande att se på. En staty av en glasmänniska utan huvud. Dörren till frysen spottar ur sig isbitar när man trycker på en knapp. Och om man sätter akvariefiskar i bubbelbadkaret och lyser på dem med ficklampa i mörkret börjar fiskarna att lysa. Herman och Anna-Klara blir hungriga. Hermans mamma har inte kommit hem ännu. I kylskåpet finns mögliga ostar som luktar prutt, vita korvar och oliver. Vilen tur att Anna-Klara vet hur man gör plättar, eller pannkakor som de kallas i Sverige. Efter en stund blir det osigt i köket, det vill säga rökigt. Brandlarmet börjar tjuta och de måste slå sönder det med en golfklubba. Grannen ringer på dörren och undrar vad som står på. Sedan blir det riktigt kaos när de upptäcker att det brinner i stekpannan! Oj, oj! Kommer de att hinna ställa allt till rätta innan Hermans mamma kommer hem? Boken är skriven av Kajsa Gordan och Sofia Nordin. Den är rolig och spännande. Matilda Salmén har ritat flera teckningar i grått. Boken innehåller mycket som unga läsare kan känna igen sig i. Den rekommenderas för barn som kan läsa själv, t.ex 8-10 år.

Unga kvinnor

Unga kvinnor - pärmbild

Unga kvinnor

Unga kvinnor är en klassiker av Louisa May Alcott (1832-1888). Hon skrev sin bok "Little Women" redan på 1860-talet. Ursprungligen gavs boken ut i två delar, den första delen 1868 och den andra delen 1869. På 1880-talet slog man ihop båda delarna och gav ut den som en bok. Det är den bok hon är mest känd för, även om hon skrev några böcker till. Men böckerna har också kommit ut enskilt. Den versionen jag hade inför skrivandet av veckans boktips, är den första delen som skrevs 1868. Eftersom det är en ungdomsbok har förlaget säkert valt att ge ut böckerna skilt. Den senare versionen kom i England ut under namnet "Good Wives". Den börjar utspela sig tre år efter att första delen avslutats.  Boken handlar om fyra syskon; Meg (Margaret), Jo (Josephine), Beth (Elizabeth) och Amy March som lever i Amerika under mitten av 1800-talet när inbördeskrig råder mellan nord- och sydstater. De tre äldre syskonen March är tonåringar, men Alcott skriver inte hur gammal Amy är. Hon är yngst i alla fall. Boken följer deras liv under ett år, från en jul till nästa års jul. Eftersom det är krig är det brist på pengar och mat. Mamma har berättat att de inte ska få julklappar det här året. Flickorna är ledsna. Deras pappa har farit till fronten för att kriga. Flickorna måste arbeta hårt för att hjälpa till med försörjningen. Men även om de har det tungt så finns det tid över för fest och dans och en liten förälskelse.  I november följande år får mamman veta att flickornas pappa är svårt skadad på ett sjukhus. Mamman måste komma dit omedelbart. Under sin vistelse på sjukhuset får mamman ett nytt sorgligt besked. Beth har blivit svårt sjuk i sharlakansfeber och det är osäkert om hon kommer att överleva.  Boken är spännande och det är intressant att läsa om hur det var på 1800-talet i Amerika. Det var ett tungt liv de hade då. Man menar att Unga kvinnor är en självbiografisk roman. Louisa skriver om sin egen syskonskara och det är hon som heter Jo i boken. Boken har kommit ut på många olika språk och i många olika upplagor. Det finns flera pärmbilder. Till det här boktipset har jag valt en nyare pärmbild. Unga kvinnor är aktuell just nu, eftersom man har gjort en film som baserar sig på boken. Filmen har premiär i Finland 31 januari. I rollen som äldsta systern Meg syns Emma Watson, som är mest känd för sin roll som Hermione Granger i Harry Potter-filmerna.  

Korpens hemlighet

Korpens hemlighet - pärmbild

Korpens hemlighet

Veckans boktips är ett mysterium för åldern 10-13 år. Men andra får naturligtvis också läsa boken! Det är stundtals en ganska skrämmande historia, så den passar bra för sådana som tycker om spökhistorier och mysterier.  Ella och hennes tvillingsyster Ida är tillsammans med klassen på utflykt vid ett gammalt slott. Det är en varm dag och Ella vill inte följa med in på det kalla slottet. Hon lämnar kvar vid bussen när de andra går. Runt slottet finns en vallgrav, ett dike med vatten. Vattnet är smutsigt och äckligt grönt. Men någonting glittrar i vattnet. Ella blir nyfiken och börjar klättra ner för sluttningen som leder till vallgraven. Men hon snubblar och tänker falla i vattnet. Hennes skor och strumpor blir blöta och jeansen blir våta en bit upp på benen. Usch! Ella vill byta till torra strumpor men busschauffören har låst bussen! Var finns chauffören? Gick han in på slottet med klassen och läraren? Ella smyger in på slottet. Hon har varken skor eller strumpor på sig. Hon tycker sig se en skugga som springer upp i en trappa. Hon tror att det är busschauffören, men han svarar inte när hon ropar. En dörr går i lås bakom henne och hon är inlåst i trappuppgången! Hon hör att den som springer smäller igen en dörr där uppe. Kallt är det att gå barfota på stengolvet i slottet. Tur att guiden Viola hittar henne! Ida hade sett henne gå in genom dörren och berättat för guiden som kom och letade upp Ella. Ella berättar för guiden att busschauffören sprang upp för trappan och smällde i en dörr. Men det finns ingen dörr där uppe! Och dörren till trappan stod på glänt när Viola kom. Vad är det för konstigt som händer på slottet? Spökar det i korridorerna? Och vad betyder alla korpar och korpfjädrar? Ute vid vallgraven fanns en stenkorp och riktiga korpar som tänkte anfalla henne. Och i trappuppgången hittar Ella en korpfjäder som hon tar med sig. Ella och Viola går ut ur slottet till Ida som väntar. Ella får låna tjocka vita strumpor av Ida och de går tillbaka till klassen. Ida berättar att Ella har missat viktig information som kommer på provet de ska ha. En stallpojke blev för länge sedan anklagad för att ha stulit en dyr ring. Han sprang och gömde sig och man kunde aldrig hitta pojken  eller ringen igen.  Ella fortsätter med klassen mot köket, men råkar trampa på en spik och hamnar på efterkälken igen. Man håller på att renovera och det är en hel del spikar, sågspån och träplankor i korridoren.  Hon måste stanna och ta bort spiken som fastnat i strumpan. Hon blir nyfiken när hon ser ett hål i väggen bakom ett plastskynke. Hon smyger in och hittar en korpfjäder som någon spikat fast på väggen. Guiden kommer tillbaka och ropar argt på henne. Också läraren är arg på Ella. Hon blir rädd och gömmer sig i ett skåp där det finns en lucka. Men luckan stängs och hon kan inte komma ut igen! Hon är inlåst igen! Hur ska hon någonsin kunna ta sig ut från den hemliga gången som luckan ledde till? Ella skriker på de andra, men hör de henne inte? Ella är fast besluten att lösa mysteriet med ringen som försvann. Men först måste hon ta sig ut... Korpens hemlighet är verkligen spännande flera gånger. Den rekommenderas varmt. Boken har några helsidesteckningar i grått, illustrerade av Åsa Carlsson. Författaren Ewa Christina Johansson har skrivit många böcker om tvillingarna Ella och Ida. Trots att de är tvillingar har de helt olika personligheter. Alla böcker om Ella och Ida har ordet 'hemlighet' i titeln. (T.ex. Kortets hemlighet, Nyckelns hemlighet och Spegelns hemlighet.) Författaren har också skrivit en stor del andra böcker. En del av böckerna finns i den här bokhyllan: Ewa Christina Johanssons böcker

Emils vinterhyss

Emils vinterhyss - pärmbild

Emils vinterhyss

Nuförtiden är Finlands vintrar snöfattiga. Annat var det på den tiden Emil bodde på gården Katthult, i Lönneberga, Småland. Astrid Lindgren skrev om Emil redan i början av 1950-talet. Veckans boktips handlar om Emil och hans familj. Emils vinterhyss är en samlingsvolym som innehåller tre av Emils hyss. Astrid har skrivit texten och Björn Berg har illustrerat. Det är samma bilder som förekommit i tidigare utgåvor om Emil. Men nytt för den här samlingsboken är att Matilda Ruta har färglagt bilderna. Det ser verkligen mysigt ut i Katthult. Man tror att Astrids berättelser om Emil handlar om slutet av 1800-talet eller de första åren av 1900-talet. Emil var jämnårig med Astrids pappa Samuel August. En del av det som Astrid skriver om Emil fick hon höra av sin pappa. Den första berättelsen i boken heter "När Emil gjorde stora tabberaset i Katthult och fångade Kommandoran i varggropen". Många kanske inte förstår vad det stora tabberaset betyder, men det får man veta senare i berättelsen. Emil har fått höra om vargar och varulvar av Krösa-Maja, en gammal gumma som bor nära Katthult och som ibland hjälper till på gården. Drängen Alfred hjälper till att gräva gropen, men den måste vara stor och de blir inte klara förrän närmare jul.  Det är mycket som ska fixas när det blir jul. Man ska tvätta, baka, koka mat och göra dricka. Emil uppför sig bra i julkyrkan och Emils mamma skriver i sin blåa skrivbok: "Den Gåssen är egänteligen from och jör inga Hyss i Körkan åtteminstonde." Det var lite svårt med stavningen på den tiden.  Emil, Ida och Alfred får reda på att fattighjonen i fattigstugan inte fick den julmat som Ida och Emil kom med lite före jul. Kommandoran tog allt själv! Kommandoran är den som styr i fattigstugan. Emil blir arg och vill ställa till med kalas. De lurar iväg Kommandoran och lyckas få med sig nästan alla hjon (Salia Amalia ville inte följa med). De går till Katthult där Emil ställt fram en massa julmat som släktingarna egentligen skulle ha följande dag. Emils mamma och pappa är inte hemma den här kvällen. De får äta så mycket de orkar. Tok-Niklas, ett av fattighjonen, berättar att tabberaset betyder att man tömmer faten och burkarna på all mat.  Kommandoran som kommit tillbaka till fattigstugan får reda på att de andra har kalas i Katthult. Salia Amalia är ju kvar i stugan. Hon smyger iväg för kalas vill hon inte missa! Men så snål är hon att hon vill komma åt korven som hänger på en käpp utanför huset... Inte ser hon att Alfred och Emil grävt en grop under hösten!  Den andra berättelsen heter "Inget knussel, sa Emil i Lönneberga". Emils mamma Alma och pappa Anton ska ställa till med julkalas i Katthult. De har bjudit in en massa folk från Lönneberga. Till och med prästen, som kallas prosten, och hans fru prostinnan kommer. Också lärarinnan är bjuden. När man druckit välkomstkaffe och väntar på maten tycker lärinnan att man kan gå ut och ha snöbollskrig! Pigan Lina, Emil och Ida och de flesta barnen springer ut med lärarinnan för att kasta snöbollar på varandra. Anton måste hämta in Lina som ska stå i köket och inte kasta snöboll. Men Anton råkar få en stor snöboll som fastnar rakt i munnen på honom! Anton blir rasande och slänger in Emil i snickarboden, eller Snickebo'a som den kallas. Emil får komma ut från Snickebo'a när det blir dags för mat. Och mycket mat har man kokat i Katthult! Alla får äta tills de inte orkar mera. Till efterrätt får de ostkaka med körsbärssylt och vispad grädde. Ingen orkar någonting efter maten, men lärarinnan vill ändå att alla ska leka, också de vuxna. Så de dansar runt granen och när de inte längre orkar dansa, lär de sig en ny lek av lärarinnan. Den heter "Jag for till stan och skaffa mig fästman". Lina fick börja. Hon fick en stor skinnmössa nerdragen över ögonen så att hon inte såg någonting. Sedan pekade lärarinnan en efter en på männen som var med på kalaset. Lina sa nej, nej, nej tills lärarinnan pekade på bonden i Kråkstorp. Ja, sa Lina och måste då gå och kyssa Kråkstorparen. För så gick det till i leken. Den som inte ville pussas måste betala 10 öre. Alla skrattade och tyckte leken var rolig. Alla utom Emils pappa. Prosten fick kyssa Emils mamma på handen och när det blev Emils tur råkade han säga ja till prostinnan. Så gick det till när Emil kysste prostinnan och sa "Inget knussel".  Sista berättelsen i samlingsboken har också en lång titel. Den heter "När Emil gjorde en bravad så att hela Lönneberga jublade och alla hans hyss blev glömda och förlåtna". Det är några dagar före jul och drängen Alfred skär sig i tummen med sin täljkniv. Såret blir infekterat och Alfred har jätteont i tummen och handen som är röd och svullen. Blodförgiftning, säger Krösa-Maja.  Följande dag ser de inte Alfred. Snön vräker ner och det blåser hårt. Men Alfred syns inte till. Emil blir orolig och går till drängens kammare som är bredvid snickebo'a. Det är kallt i rummet. Alfred bara ligger och kan inte göra något. Han är svårt sjuk. Emil stannar hos Alfred den natten och hela följande dag. Alfred måste till doktorn i Mariannelund, men det går inte, säger pappa Anton. Det har kommit för mycket snö och hästen kan inte gå. Det finns ingen plogad väg till Mariannelund.  Mitt på natten bestämmer sig Emil för att det måste gå! Han tar sin häst Lukas och spänner fast en släde så att Alfred får ligga bakom hästen. De kämpar sig mot doktorn, men det tar lång tid och Emil tror inte att hästen ska orka. Släden fastnar och Emil måste söka hjälp hos en annan bonde. De försöker få loss släden, men de lyckas inte. Emil gråter och tror att Alfred ska dö där i snön. Men så kommer plogen som plogat vägen ända bort till doktorn. Emil får bråttom nu när vägen är fri från snö. De kommer fram till doktorn, Emil springer in och säger att Alfred ligger där ute och dör. Doktorn förstår att det är bråttom och skickar hem alla patienter som sitter i väntrummet. Emil lovar att doktorn ska få både Lukas och Griseknoen bara han gör så att Alfred blir frisk. Doktorn kan inte lova någonting, men gör allt han kan för att försöka rädda drängen Alfred.  De tre berättelserna om Emils vinterhyss är spännande och roliga. Nog gör Emil många hyss, men visst har han ändå ett hjärta av guld. Han vill ju bara väl när han bjuder de fattiga hjonen på julmat och kör Alfred till doktorn. Läs de här berättelserna för barnen och låt en ny generation få ta till sig Astrids klassiska sagor! Man kan nästan höra Astrids röst när man läser om Emil!  Det finns 128 sidor i boken. Många bilder finns, men texten är ändå lång. Därför passar boken bra att läsa högt för barnen, under flera dagar. Eftersom man behållit Astrid Lindgrens text så kan det vara lite svårt att förstå alla ord. Små barn förstår nog inte vad palt och hackekorv är. Eller vad knussel och tabberaset betyder. Säkert finns det många vuxna som också undrar över de här ordens betydelser. Men det är inget som stör texten som helhet. Mysigt att sitta i soffan med en filt runt sig och lyssna på eller läsa om Emils vinterhyss.

På prao: biblioteket

På prao: biblioteket - pärmbild

På prao: biblioteket

Har ni någonsin funderat över hur det är att jobba på ett bibliotek? Vad gör tanterna och farbröderna där egentligen? Nu får ni chansen att följa med Miriam på prao till biblioteket! Miriam går i klass 2B och de ska alla besöka en arbetsplats för att se hur det går till. Miriam tycker inte om att läsa. Hon vill hellre spela datorspel! Men hon tycker att böcker luktar gott. Miriam följer med bibliotekarien Olle, som visar henne runt. Hon får bland annat hjälpa till att sätta in böcker som kommit tillbaka i hyllorna. Men det är svårt. För då måste man ju kunna alfabetet. Och det är ju ganska krångligt. Sen får Miriam välja en bilderbok som ser rolig ut. Det ska komma en förskoleklass till biblioteket och Miriam ska få läsa en saga för dem. Hur ska det gå? Och vilken bok ska hon välja? Det finns ju så många bilderböcker i biblioteket!  Anna Hansson har skrivit texten och Emelie Stigwan har illustrerat. Det är en lättläst bok med läsbarhetsindex (lix) på 14. Förlaget Beta Pedagog har gett ut boken. Roliga, färggranna  bilder och lite text på sidorna så att barn som lärt sig läsa ska kunna läsa själv. Anna Hansson har skrivit andra böcker i samma På prao -serie. I de andra böckerna får man bland andra läsa om Melker som prövar på jobbet som frisör, Sally som är på bageriet och Ivan som jobbar i stallet hos ridskolan. Nedan finns en länk till en bokhylla med andra böcker av Anna Hansson. Hon har skrivit en hel del böcker och i bokhyllan visas bara en del. Bokhyllan Anna Hansson

ABC och de andra mjuka och hårda bokstavskompisarna

ABC och de andra mjuka och hårda bokstavskompisarna - pärmbild

ABC och de andra mjuka och hårda bokstavskompisarna

Veckans boktips handlar om många barn, närmare bestämt 29 barn, ett för varje bokstav i alfabetet. Från Alicia Allvar och Berit Barsk ända till Ärling Äventyr och Östen Östanvind. Däremellan finns bland andra Mimmi Mallig, Savanna Sol och Emma Envis.  Boken har 28 sidor (Vendela Velig delar sin sida med sin kusin Wilda Western). Varje sida beskriver ett barn, vad barnet tycker om eller inte tycker om, hur det är som person osv. Många ord i texten börjar på den bokstav sidan handlar om. t.ex. sidan om Rutger Rask som gärna äter räksmörgås och rabarberpaj, och som har sett en riktig haj. Savanna Sol trivs på sandiga stränder, hon slurpar gärna saft och går på händer. Varje sida har sex rader text, som rimmar. Första och andra raderna rimmar, och på samma sätt rimmar tredje med fjärde, och femte med sjätte raden. Det är Linda J. Harbers som skrivit boken, medan Marie Selenius har illustrerat. Det är en fin och rolig bok och passar bra för ett barn som just börjat läsa själv, eller för ett mindre barn som börjar vara nyfiken på att lära sig bokstäverna. Författaren har velat lyfta fram budskapet om att alla barn är olika, liksom alla bokstäver är olika. Alla barn har sina egna personligheter och det ska de få ha. 

Max och Maja firar jul

Max och Maja firar jul - pärmbild

Max och Maja firar jul

Snart är det julafton med granar och paket och julmat! Här är två andra som vill fira jul; kaninen Max och musen Maja. Det börjar märma sig jul för de två vännerna och de tar in en julgran som ska pyntas. De väljer att pynta granen med godsaker, som hembakade pepparkakor, chokladklockor och polkagrisstänger! Och i toppen av granen ska en fin stjärna sitta. När Max och Maja börjar pynta sin gran, upptäcker Maja något konstigt. De hängde upp fem pepparkakor, men helt plötsligt finns det bara fyra pepparkakor i granen. Och när de hängt upp fyra polkagrisstänger, finns där bara tre efter en stund! Max hänger upp chokladklockor medan Maja går och hämtar stjärnan som ska sitta högst upp. När hon kommer tillbaka får hon se att hela granen nu är tom! Inga pepparkakor, inga polkagrisstänger och inga chokladklockor hänger där, fast de har satt upp dem! I soffan ligger Max och mår illa och har ont i magen.  Hur ska det nu gå med Max och Majas julgran? De har ju inget att pynta sin gran med och snart är det jul. För att Max ska må lite bättre går de ut och tar lite frisk luft och sedan måste de fundera hur de ska hitta pynt till granen. Det är engelsmannen Axel Scheffler som skrivit om Max och Maja. Han har även illustrerat boken. Det finns flera böcker om Max och Maja och författaren har även skrivit andra barnböcker. Bilderna är stora och färggranna, ibland över hela uppslaget. Texten är kort och enkel och passar därför de yngre barnen från tre år. Det är en fin bok och jag rekommenderar den varmt!

Det röda äpplet

Det röda äpplet - pärmbild

Det röda äpplet

Veckans boktips handlar om en kanin. Det är en hungrig kanin som är ute en kall vinterdag. Den söker efter något att äta. Kaninen får syn på ett rött äpple som hänger ensamt i ett träd. Det ser verkligen gott ut! Men kaninen är för liten. Den når inte upp till äpplet. Hur ska den göra? Kaninen springer till näbbmusen som lovar att försöka hjälpa till. Senare kommer även en räv fram och undrar vad de håller på med. Kaninen, näbbmusen och räven är så högljudda när de försöker få ner äpplet ur trädet att de råkar väcka den stora bruna björnen som sover i sitt ide en bit bort! Det är turkiska Feridun Oral som skrivit texten och illustrerat. Bilderna är vackra och stora, sträcker sig över hela uppslagen. Färgskalan är brun och beige. Endast äpplet lyser rött på sidorna. Och de många vita prickarna visar att det snöar rikligt. Texten är kort och på vissa sidor finns bara en eller ett par rader. Boken passar därför bra åt de mindre barnen. Det är en fin vintersaga som handlar om att hjälpa varandra. Boken kom ut på svenska 2018 på Storge förlag och man har gett en rekommendation på 3-6 år.  Nu när det kommit snö passar det bra att läsa böcker om vintern. Här är en bokhylla med vinterböcker.  Vinterbokhylla

Tomtespelet

Tomtespelet - pärmbild

Tomtespelet

Den här veckan har jag ett boktips för lite större barn, ungefär i åldern 10-14 år. Men andra kan förstås också läsa boken. Arne Norlin har skrivit ett stort antal barn- och ungdomsböcker, bl.a. om familjen Nalle, och om Halvan som kör olika slags fordon. För större barn har Norlin bl.a. skrivit om Tidningsdeckarna som löser olika fall. Veckans boktips handlar om elvaåriga Michael. En lördag i slutet av november går han till stadens julmarknad. Vid ett stånd får han se en ensam tomte. Tomten säljer ingenting, han bara frågar Michael om denne vill vara med i ett s.k. Tomtespel. Varje dag i december fram till jul ska Michael utföra ett uppdrag; ett uppdrag som är kul, intressant eller nyttigt. Michael är lite tveksam, men samtidigt nyfiken. Så han går med på spelet. Varje dag får han textmeddelanden från tomten. Det är korta meddelanden med olika uppdrag som handlar om julen. Bl.a. ska Michael baka pepparkakor och lussekatter, bygga snögubbe (trots att det inte finns snö!), skicka julkort och sjunga julsånger. På kvällen får Michael oftast svar från tomten där det står om Michael har klarat dagens uppdrag. Michael börjar fundera vem den mystiska tomten egentligen är. Hur kan han hålla koll på om Michael verkligen utför alla uppdrag? Och hur många deltagare finns med i spelet? Michael får veta att han efter första dagen ligger på plats 178. Det borde ju betyda att åtminstone så många andra är med i spelet. Men var finns de? I andra städer i landet? Michael stiger snabbt i rankningen allt eftersom han utför sina uppdrag. Ibland känns uppdragen svåra och Michael vill då hoppa av spelet. Men han kämpar tappert vidare.  Tanken är att boken ska kunna läsas som adventsbok, dvs. ett kapitel per dag fram till julafton. Varje kapitel handlar om en dag och ett uppdrag. Dessutom finns det i början av boken ett extra kapitel som handlar om julmarknaden, så man kan börja läsa boken sista november om man vill. Vill man inte läsa boken som adventsbok kan man naturligtvis läsa hur mycket man vill under en dag.  Boken har ca 150 sidor, utan bilder. Jag rekommenderar den varmt för alla som går och väntar otåligt på julen och vill komma i julstämning. Varför inte försöka utföra uppdragen själv? Boken är rolig och samtidigt intressant, både vad gäller temat och innehållsmässigt. Man får lära sig mycket som har med julen att göra, t.ex. varför det heter pepparkakor när det inte finns peppar i kakorna, eller vad julmust egentligen är. Det har under senare år blivit allt mer populärt med adventsböcker där man läser ett kapitel per dag. Här är en bokhylla med tips på andra adventsböcker som kan vara roliga att läsa, både för större och mindre barn. Adventsböcker  

Är jag din?

Är jag din? - pärmbild

Är jag din?

Många barn tycker om dinosaurier, och det är ganska lätt att förstå. De är enormt stora och de levde för jättelänge sen. Dessutom ser de lustiga ut, en del med långa halsar, andra med jättekorta framtassar och en del med horn eller ryggplattor. Den här veckans boktips handlar just om dinosaurier, närmare bestämt ett dinosaurieägg som ännu inte kläckts! Under en stormig natt blåser ägget nerför en kulle. På morgonen kan den inte hitta hem. Modigt ropar den "Ursäkta mig, är jag din månntro? Jag tror jag ska till ett dinosauriebo..." En efter en frågar de vänliga dinosaurierna hur ungen inne i ägget ser ut. Har den horn eller vassa tänder? Har den ryggplattor eller lång hals? Nej, vem det än är inne i ägget, så har den varken horn, vassa tänder, ryggplattor eller lång hals. De stora dinosaurierna börjar bli lite oroliga för ägget och vill hjälpa det, men hur ska det gå till? De vet ju inte vems ägg det är eller varifrån det kom! Solen är på väg ner och det börjar bli bråttom. Ägget klarar nog inte sig under ännu en natt. Alex Latimer har skrivit text och även illustrerat. Det är ju ingen som egentligen vet hur dinosaurierna såg ut, och framför allt vilka färger de hade! Latimer har valt att gå på den färgstarka sidan. Hans dinosaurier är bland annat blåa, gröna och röda. Ägget i sig är stort och vitt med blåa prickar. Illustrationerna är färgstarka och stora, och sträcker sig över hela uppslaget.  Här får läsarna möta en mängd olika dinosaurier med lite besvärliga namn; stegosaurus, brachiosaurus, triceratops, corythosaurus, tyrannosaurus och pterosaurus. Alla har de sina egna egenskaper och utseende som gör de speciella. Corythosaurusen har en lustig kam på huvudet, medan brachiosaurusen har en lång svans och en lång hals.  Bilderboken är rolig och samtidigt lärorik, i och med att man får lära sig olika dinosauriers namn och hur de ser ut. Texten är skriven på rim och är ganska kort, ofta två-sex rader per sida. Rekommenderas för barn från 3 år och speciellt för de dinosaurie intresserade barnen!   

Lättlästa cirkusdeckare

Cirkusdeckarna och skolmysteriet - pärmbild

Lättlästa cirkusdeckare

Veckans boktips handlar om två böcker, Cirkusdeckarna och mobilmysteriet samt Cirkusdeckarna och skolmysteriet av Dan Höjer. Dan Höjer har skrivit ett stort antal barn- och ungdomsböcker, bl.a. flera deckarserier och spökhistorier. I serien om Cirkusdeckarna ingår just nu 21 böcker, med ett sidtal på ungefär 150 sidor. Där ingår bilder. De två böcker jag skriver om den här veckan är lättlästa versioner av Cirkusdeckarna, med kortare och lättare text och stora, färggranna bilder. Cirkusdeckarna handlar om tvillingarna Kaspar och Katinka, som tillsammans med sina föräldrar jobbar på en cirkus. De åker runt i Sverige och uppträder. I varje bok kommer de till en ny stad. De är med om spännande händelser och hjälper den lokala polisen att lösa olika brott eller mysterier, vid sidan av sitt jobb vid cirkusen. Böckerna har flera färgstarka karaktärer och flera av dem finns med i de lättlästa böckerna. Här ingår till exempel cirkusdirektören Fernand Pommery som älskar att äta äpplen, den sura clownen Jack och Tullinge-Tarzan som sköter om cirkusens tiger som kallas just det, Tiger. Mamma Katja och pappa Khan får man inte träffa så mycket i böckerna. De nämns oftast bara vid namn. Inga-Britt är oftast på dåligt humör och kastar knivar under cirkusföreställningen. Hon tar även hand om barnens utbildning. Kaspar och Katinka är duktiga akrobater. De gör gärna konster med hästen Lorenzo och tigern Tiger. De är duktiga på att klättra och jonglera.  I Cirkusdeckarna och mobilmysteriet har cirkusen kommit till Borås. Under en föreställning upptäcks att flera mobiler stulits av publiken. Föreställningen avbryts och polisen kommer till cirkusen. Kaspar och Katinka hjälps åt för att försöka lista ut vem som har stulit mobiltelefonerna. Det måste ju vara någon som har sett på föreställningen, eller hur?  I Cirkusdeckarna och skolmysteriet ska de ha en föreställning i Simrishamn. Men först ska de vara med vid invigningen av en ny skola. Under invigningen får man reda på att en silverstaty försvunnit! Dessutom kan man inte hitta ettornas lärare, Lotta. Kaspar och Katinka hjälper till att leta efter Lotta och silverstatyn.  I slutet av båda böckerna finns förklaringar till hur Kaspar och Katinka kom fram till lösningen. Som läsare kan man få ledtrådar från bilderna och här förklaras vad som händer på en del bilder. Båda böckerna ger dessutom fakta om städerna som cirkusen besöker, i det här fallet alltså Borås och Simrishamn. Dessutom finns det en sida allra sist där Kaspar och Katinka ger sina bästa deckartips hur man gör när man skuggar en person, så att man inte blir upptäckt!  Dan Höjer har skrivit texten. Stina Lövkvist har designat karaktärerna och Tomas Antila har illustrerat. Bilderna är härliga att se på och Stina har verkligen lyckats bra med huvudkaraktärerna. Fernand Pommery med sin stora gröna hatt, den sura clownen Jack med sitt långa rosa hår och den nervöse Trisse Trollkarl, för att nämna några.   Böckerna rekommenderas varmt för nybörjarläsare som kan läsa på egen hand. Böckerna har ca 60 sidor var. Efter att man läst de lättlästa mysterierna kan man gå över till att läsa huvudserien. Just nu ingår som sagt 21 böcker i huvudserien och två lättlästa, men det kommer säkert fler böcker i framtiden. Nedan finns en länk till en bokhylla med huvudserien. De har placerats i ordningsföljd, men man behöver inte läsa dem i rätt ordning. Man kan nog börja med vilken bok som helst. Cirkusdeckarna - bokhylla

Är du min bror?

Är du min bror? - pärmbild

Är du min bror?

Veckans boktips handlar om en liten brandgul häst. Han känner sig ensam och vill söka efter sin bror som varit försvunnen i många år. Men det är ganska svårt då han inte minns hur brodern ser ut. Han har bara ett halvt fotografi på sig själv. Men hästen tänker att om han hittar den som har den andra delen av fotografiet, så hittar han brodern.  Hästen lägger in annonser i lokaltidningen. Han träffar bland annat en brandgul sportbil och ett brandgult lejon under sina sökningar. Ingen brandgul häst dyker upp. Det kommer bara fram en kaffefärgad häst, men inte heller han har den andra delen av fotografiet. De har roligt tillsammans, men de är ju inte bröder. Gör det egentligen någonting? Kan de inte bara vara vänner? Kanske är det just en vän som den brandgula hästen letar efter? Boken har skrivits och illustrerats av Hsu-Kung Liu. Bilderna är enkla och stora, oftast över ett helt uppslag. Texten är skriven i versaler, och den är ganska lång. Boken rekommenderas därför inte till de minsta barnen, då även temat med den försvunna brodern kanske inte lämpar sig för de små barnen. Barn från ca 5 år förstår den säkert bättre.     

Pages