Tipset

Sidospår: Aktuellt | Tipset

Himlabrand

Himlabrand - pärmbild

Himlabrand

Veckans boktips handlar om samer och renskötsel. I Jokkmokk, i norra Sverige, bor Ánte, en ung kille vars liv handlar om skolan, kompisar och renarna som han sköter tillsammans med andra i byn, bland annat kompisen Erik. Ánte börjar få känslor utöver de kamratliga för Erik, som är ihop med Julia. Men det verkar inte riktigt fungera mellan Erik och Julia. Kanske passar de inte ihop. Ánte tittar på Erik och Erik tittar på Ánte. Men vad betyder Eriks blickar och lätta beröringar egentligen? Är han mer intresserad av flickor än pojkar? Ánte känner sig förvirrad av sina känslor och försöker om det ändå skulle kunna gå att vara tillsammans med en flicka istället. Under en fest träffar han Hanna, men tyvärr har Hanna en pojkvän, en av Ántes kompisar. Kompisen Ida vill att Ánte ska erkänna för sig själv och andra att han är intresserad av Erik. Men hur ska Ánte kunna göra det? Han har ju hört vad pappan sagt till sina kompisar om sådana som Ántje. Hur ska föräldrarna och farmor kunna acceptera att Ánte dras mot killar. Mamma vill att Ánte inte ska träffa Erik så mycket, för det börjar gå rykten i byn att det är något mellan killarna. Mamma tycker att Erik har dåligt inflytande på Ánte.  Under en marknad i Jokkmokk besöker Ánte en liten bokförsäljning när Erik kommer in. Han blir generad och vill snabbt ut. I all hast köper han en bok utan att riktigt veta vad det är för bok. Det visar sig att boken handlar om rasbiologi, en tid för länge sedan när en man försökte bevisa av svenskarna tillhör en högre, bättre ras än samerna. Ánte tittar på bilderna, som bl.a. visar släktingar till Ánte. Han tycker bilderna är otäcka och river ut alla bilder, men den på sina förfäder behåller han. Han visar boken för sin farmor som står honom nära. De diskuterar samernas historia och rasbiologin. Ett ungt par ska gifta sig och det förbereds för bröllop. Ánte ska också gå på bröllopet, liksom de flesta i byn. Erik är där, och även Lasse, en man som flyttat till Stockholm men som nu återvänder till bröllopet. Ánte har inte sett Lasse på flera år. Han funderar över varför Lasse flyttade från byn och om han har familj i Stockholm. Det visar sig att Lasse är gift med en man. Om Lasse vågar berätta för Ántes mamma och pappa att han har en man, varför vågar inte Ánte göra det då? Varför ska han inte få gå sin egen väg? Måste han göra som alla andra gör? Ánte vill gå mot strömmen och han vill kunna bära sin kolt med stolthet.  Himlabrand är skriven av Moa Backe Åstot. Det är hennes debutroman. Hon är också same och renskötare. I boken förekommer en del samiska ord och meningar, men av kontexten kan man ganska bra gissa sig till vad de betyder. Vissa ord förklaras. Jag tror det är lulesamiska som används i boken, men är inte helt säker. Boken har en åldersrekommendation för unga vuxna. Den handlar om kärlek, ungas vardagsliv, skola och förhållanden, på gott och ont. Man lär sig ganska mycket om samer och renskötsel, och de olika delarna av en kolt, som är samernas traditionella klädsel. Jag har läst boken som e-bok. Det är en bra bok och jag rekommenderar den för ungdomar i övre tonåren, 15+ eller unga vuxna. 

Legenden om Jack

Gastar i Göteborg - pärmbild

Legenden om Jack

Martin Olczak är författaren till de populära böckerna om Jack, pojken som är trollkunnig. Olczak har skrivit 16 böcker om Jack, och de är indelade i fyra olika serier eller berättelser. Den första serien heter Jakten på Jack. Den andra heter Spådomen om Jack. Sedan följer Jacks förbannelse och Legenden om Jack. Veckans boktips handlar om de fyra böckerna som utgör Legenden om Jack. Hit hör Gastar i Göteborg, Dödskallar i domkyrkan, Vidunder på Arlanda och Troll i järngruvan.  Serien börjar med att Jack får en lillasyster, Ebba. Han älskar henne från första stund. Ebba har ett konstigt födelsemärke på armen, som liknar en sjua. När födelsemärket följande dag har ändrats till en sexa inser Jack, föräldrarna och moster Betty att det är något som inte stämmer. Tillsammans med vätten Rurik ger de sig av till Göteborg för att träffa en gast vid Liseberg. Gasten berättar om en legend. Tyvärr har halva delen av pappret försvunnit och de känner inte till fortsättningen. När familjen vaknar på hotellet följande morgon har Ebba försvunnit. I stället ligger det en trollunge i barnsängen! Nåni kallas hon. Hon är en bortbyting. Trollen har tagit Ebba och lämnat Nåni istället. Föräldrarna och Betty ger sig ut för att leta efter Ebba medan Jack måste ta hand om Nåni som snabbt lär sig tala. Det blir början på ett äventyr som tar Jack ända upp till Kiruna, via Uppsala. På vägen återförenas han med Betty och Rurik som lyckats fly trollen, medan föräldrarna kidnappades och togs till en grotta. Ska Jack lyckas rädda sin lillasyster och sina föräldrar? Vad händer när födelsemärket på Ebbas arm har räknat ner till noll? Varje natt ändras födelsemärket; 7, 6,5... Tiden är knapp. Kan Jack lita på Nåni eller leder hon dem rakt in i fällan? De måste leta reda på den fruktade Bergadrottningen. Böckerna är spännande och bra. Helst ska man läsa böckerna i ordningsföljd, eftersom berättelsen fortsätter genom alla fyra delar. Varje bok har ca 100 sidor, men de är ganska lättlästa och har svartvita illustrationer, ibland över hela sidan, av Anna Sandler. Böckerna har en åldersrekommendation på 6-9 år och passar även bra som högläsning. I böckerna finns många sagoväsen och väsen från folktron, som troll, vättar, spöken, gårdstomtar och en grip, som är en blandning av ett lejon och en stor fågel. Jag har läst alla fyra böcker i Legenden om Jack. Men jag har inte läst de andra 12 böckerna som kommit före. Det är inga problem att börja med en senare serie, även om man naturligtvis får veta mycket mer om Jack och hans föräldrar i tidigare serier. Här finns en bokhylla med samtliga titlar om Jack, ifall man vill läsa alla böcker i rätt ordning, från Jakten på Jack till Legenden om Jack: Martin Olczaks böcker om Jack

Olivia för alltid

Olivia för alltid - pärmbild

Olivia för alltid

Veckans boktips handlar om en flicka som heter Olivia. Hon har just fått sommarlov efter att ha gått ut 9:an i högstadiet. På hösten ska hon börja i gymnasiet. Olivia har vuxit upp i olika fosterhem och hamnade till slut hos Lasse och Lena, som adopterade henne. Hon känner inte till sitt ursprung, annat än att hon som baby hittades på trappan till sjukhuset, övergiven. Hon tänker inte dessto mera på det, men när ett spädbarn lämnas på en parkbänk och Lena råkar försäga sig så börjar Olivia nysta i sitt förflutna. Vad var det egentligen som hände? Lämnades Olivia verkligen på en parkbänk liksom den andra babyn?  Olivia råkar upptäcka ett brev som skickats några år tidigare. Hon har aldrig fått se brevet, trots att det står hennes namn i det. Brevet är från mormor! Hon är fast besluten att ta sig till Ön där brevet kommer ifrån, flera hundra kilometer från Kvarnkulla där hon bor. Med sig tar hon bara en väska och sin katt Periwinkle. Hon berättar bara för kompisen Elsa vad hon ska göra. Snart hör hon i bussen att hon är efterlyst av polisen! Istället för att vänta tills bussen kommer till Ön hoppar hon av vid nästa busshållplats, i närheten av samhället Hösta. Hon känner igen i Hösta och spenderar första natten i en övergiven paketbil som är full av skräp. Följande morgon snor hon hårfärg från en butik och försöker färga håret svart samtidigt som hon klipper sig själv. Åtminstone får hon en ny frisyr, men hon undrar hur mycket det hjälper när hon inte hinner vänta tills färgen fäster ordentligt. Hon träffar en udda figur som kallas Fenix. Olivia vet inte om det är en pojke eller en flicka. Själv kallar Fenix sig hen. Fenix tar med sig Olivia till ett ruckel som de kallar Solrosgården. Där bor andra ungdomar och barn, ibland en natt, ibland mera permanent. De andra välkomnar henne och bryr sig inte om att hon rymt hemifrån. Hon accepteras som en i gänget, även om hon inte kommer överens med alla. Övervåningen är full av råttor. Man festar gärna och söker ätbart från butikernas skräptunnor. Periwinkle håller sig nära Olivia, eller åtminstone i trädgården. Olivia undviker kontakt med Höstas invånare eftersom polisen fortfarande letar efter henne och det skrivs om henne i tidningen. Tur att de tror att hon har långt brunt hår. Så en dag försvinner Periwinkle spårlöst. Olivia bestämmer sig för att det är dags att besöka Ön och leta upp mormor. Kanske bor även mamma och pappa på Ön. Olivia vill ha svar på sina frågor om sitt ursprung, vad som hände och varför hon inte fick träffa sina biologiska föräldrar.  Det är en spännande och bra bok som Julia Wickholm har skrivit. Boken utspelar sig på fiktiva platser i Finland. Boken gavs ut 2019 och det är Julias debutbok. På e-biblioteket rekommenderas den för 12-15-åringar men även för unga vuxna. Jag skulle gärna sätta den till 15+. 

Hundbackens Marta och Runeberg

Hundbackens Marta och Runeberg - pärmbild

Hundbackens Marta och Runeberg

Det är inte många dagar kvar till Runebergsdagen 5.2. Veckans boktips handlar just om Johan Ludvig Runeberg (1804-1877) och hans fru Fredrika (1807-1879). Marta från Hundbacken får chans att besöka Borgå där Runeberg bor. Tillsammans med sin syster ska de besöka sin kusin och de får hjälpa till som pigor under en fest som Runeberg ska ha. Det här utspelar sig på 1800-talet när det ännu fanns drängar och pigor. Hon har en liten tam gris som följer henne.  Dagarna före festen får Marta följa med hur Johan och Fredrika lever sina liv. Johan har bjudit in sina kompisar Johan Vilhelm Snellman (1806-1881) och Elias Lönnrot (1802-1884) till festen och de kommer strax innan. Dessutom råkar de träffa på en annan vän, Zacharias Topelius (1818-1898). Även han får komma på fest. Naturligtvis får de smaska i sig Runebergstårtor, något som Johan älskar.  Boken av Mauri Kunnas, tillsammans med Tarja Kunnas, berättar om paret Runeberg, Snellman, Lönnrot och Topelius. Samtidigt får man också ta del av dikter och sagor, t.ex om Sven Tuva och "Björken och stjärnan" (av Topelius) osv. Det berättas också vad Snellman och Lönnrot gör. Alla dessa levde under 1800-talet och kände varandra väl från det så kallade Lördagssällskapet när de träffades, sjöng, läste dikter, debatterade och talade om politik osv. Jag har läst boken på finska. Då heter den "Koiramäen Martta ja Ruuneperi". Jag vet tyvärr inte vad Martas syster Tilta heter på svenska eller grisen Saima. På finska heter kusinen Loviisa. Den finska versionen har 64 sidor. Det är säkert ungefär samma på svenska. I slutet av boken finns några sidor fakta om huvudpersonerna, en sida per person. Där finns även bilder på hur de såg ut i verkligheten. Mauri Kunnas har skrivit många böcker, bl.a. om Hundbacken och Herra Hakkarainen, som är känd för att gå i sömnen. Tittar man efter så hittar man Herra Hakkarainen på bild även i den här boken, men han nämns inte i texten. Naturligtvis går han i sömnen även i denna bok. Det är inte första gången Mauri Kunnas skriver historiska bilderböcker för barn. Han har skrivit om vikingar, hundarnas Kalevala och hundarnas historiebok där man får läsa om kungar och drottningar långt tillbaka i Finlands historia när vi var en del av Sverige. Läs gärna de andra böckerna om Hundbacken. Här finns en bokhylla med en del av Mauri Kunnas böcker.  Mauri Kunnas böcker

Framtidskameran

Framtidskameran - pärmbild

Framtidskameran

Veckans boktips handlar om en speciell kamera som Emma får av sin farfar, efter att farfar har avlidit. Emma är ledsen över farfars död och över kompisen som flyttat till en annan stad. När hon får paketet av pappa tyckte hon först att det var en tråkig gammal kamera som såg väldigt omodern ut. Men när hon sedan prövar kameran inser hon att kameran fotar det som händer i framtiden! Inte långt in i framtiden, bara några minuter. På väggen visar klockan 16.00, men klockan på fotot som kameran genast skriver ut och framkallar, visar tiden 16.10. Emma hittar sedan en slags beksrivning över kameran och lär sig att hon kan ställa in tiden så att den visar ända till 30 minuter in i framtiden. Framtidskameran hjälper henne på flera sätt, bl.a. när hon förhindrar att en klasskompisar blir påkörd av en bil eller när hon lyckas stoppa tjuvar på museet. Men den får henne också att fundera över vad som är rätt och fel. Hennes familj har ekonomiska bekymmer och Emma vill gärna hjälpa dem. Med kamerans hjälp skulle hon kunna se den rätta lottoraden. Det gör hon också. Men det känns fel, som fusk, att lämna in lottoraden med den vinnande nummerserien. Dessutom är hon ju inte över 18 år. Hon är bara 12. Kassabiträdet skulle inte tillåta att hon lämnar in lappen, eller?  Pappa som egentligen drömmer om ett liv som bagare sliter på sockerfabriken men ändå har familjen det tufft. Pappa och mamma grälar ofta, över farfars fotoaffär som de inte hittar köpare till; över pengar de inte har och över pappa som ska sägas upp från fabriken när ägarna vill använda ett gift för att göra sockerbetorna större och få ut mera socker ur dem. För att få pengar till klassresan som ska gå till ett stort nöjesfält, ska klassen sälja korvar. Den som säljer mest får gratis inträde och gratis åkarmband. Emma vet att hon inte kommer att ha råd att betala inträde och armband. Att sälja flest korvar är hennes ända chans att få följa med på klassresan.  Samtidigt är det något skumt med giftet som sockerfabriken ska börja använda, trots att ägarna försäkrar folket i stan att det är säkert att använda medlet. De kommer att spä ut det. Emma vill överraska sin pappa som jobbar sitt sista nattskift på sockerfabriken, men besöket avslutar med ett stort drama på fabriken.  Det är Kaj Hagstedt som skrivit boken om Emma. Boken har 270 sidor, men är ganska lätt att läsa och känns inte så långt. Jag har läst boken som e-bok. Boken är ibland sorglig och så är den förstås spännande. Hur ska Emma ta sig ur de situationer som hon hamnar i? Jag rekommenderar boken varmt och hoppas att författaren skriver fler böcker i framtiden, gärna om Emma. Boken har en åldersrekommendation på 9-12 år.

Nyårsvandraren

Nyårsvandraren - pärmbild

Nyårsvandraren

Årets första boktips handlar om en vandring på Stockholms gator under en kall nyårsnatt. Bokens huvudperson, Storm, vaknar upp på en fest, berusad. I stället för att ta tunnelbana eller buss hem bestämmer han sig för att gå. Då kommer han att piggna till och bli nyktrare. Hemma är det ingen som väntar på 16-åringen. Mamman befinner sig på Öland och pappan har flytt till Frankrike där han träffat en ny kvinna.  Medan han promenerar i natten tänker han mycket på hur hans liv ser ut och sådant som bekymrar honom. Han tänker på Mirja som han inte längre är ihop med. Han tänker på föräldrarna som inte längre vill leva med varandra. Och han tänker på de thailändska pojkarna som räddades ur grottan och de skogsbränder som härjade i Sverige. Han träffar på ett fyllo som ligger utslagen i snön, och kommer sig för att bjuda mannen på kaffe och en muffins. Han ringer sin lärare och råkar bli bestulen på sin mobiltelefon. Och han tar ett tidigt tåg till sina hemtrakter för att hälsa på en gammal klasskompis, som bara sitter framför datorn och räknar tågvagnar på videon på Youtube. Men där får han åtminstone kall choklad att dricka och några kex. Vandringen gör honom trött, kall och hungrig, men han får chans att reda ut de många oroliga tankar han har i huvudet. Hela romanen på drygt 100 sidor utspelar sig under några timmar. Nyårsnatten mellan 31 december och 1 januari samt några timmar efter gryningen. Det är Charlotta Lannebo som har skrivit boken. Hon har tidigare skrivit böcker för både barn och unga. Nyårsvandraren är en bok för unga vuxna. Språket är typiskt för hur vissa ungdomar idag talar och det förekommer en del fula ord. Jag rekommenderar boken för de övre tonåren, +15 år. 

Let it snow

Let it snow - pärmbild

Let it snow

Veckans boktips handlar om tre noveller, skrivna av Maureen Johnson, John Green och Lauren Myracle. På boksampo finns bara en roman av Maureen, och ingen av Lauren, men många av John Green. Jag länkar dock till alla tre. Novellerna kan läsas fristående, men de är ändå sammanlänkade på ett visst sätt. Det handlar delvis om samma personer och samma plats och tid. Den första novellen har Maureen Johnson skrivit. Den heter Jubilee-expressen. Novellen handlar om Jubilee, eller Julie som hon vill kallas, eftersom hon inte gillar sitt Jubilee-namn. Hennes föräldrar är ute och julshoppar, men råkar i gräl och blir arresterade. Det är strax före jul och Jubilee måste ta tåget mot Florida, där morföräldrarna bror. En snöstorm bryter ut och det blir så mycket snö att tåget inte kan ta sig vidare. Det står strax utanför Gracetown. Jubilee hoppar ur tåget och lyckas ta sig till Waffle House, ett café i närheten. Där träffar hon Stuart och bestämmer sig för att följa med hem till Stuart istället för att hoppa på tåget igen. Jubilee kommer att fira jul tillsammans med Stuart och hans familj.  Den andra novellen heter Cheerleaderstormen och är skriven av John Green, som skrivit flera populära ungdomsböcker, t.ex. Förr eller senare exploderar jag, och Pappersstäder. Novellen handlar om Tobin och två av hans kompisar. De sitter och tittar på James Bond filmer när telefonen ringer. Keun från Waffle House är det som ringer och han vill att de ska komma dit, och ta med sig Twister-spelet, eftersom där finns cheerleaders som har fastnat med tåget i snön. Killarna beger sig mot Waffle House i den kraftiga stormen. Det är samma Waffle House där Jubilee träffar Stuart. Tredje novellen heter Grisarnas skyddshelgon och är skriven av Lauren Myracle. Addie känner sig minst sagt deppig. Hon och pojkvännen Jeb (som Jubilee i första novellen träffar på tåget), har gjort slut och det pågår värsta snöstormen där ute. Hennes kompisar försöker få henne på bättre humör, men frågan är om det hjälper. Addie inser att hon kanske har gjort ett misstag och försöker få Jeb tillbaka.  Det här är en novellsamling för unga vuxna. Jag rekommenderar den åt alla som vill krypa upp i en skön fåtölj med en filt runt benen och kanske dricka en kopp te och njuta en stund av några noveller. Det är intressant att författare kommer överrens om var novellerna ska äga rum, när och vem som ska vara med. Men samtidigt har de fått skriva helt olika noveller, var och en efter sitt sätt att skriva. Det här var sista boktipset för i år! Hoppas alla som läser detta har en glad julhelg och ett trevligt, och lugnt, nyårsfirande!

Tio över ett

Tio över ett - pärmbild

Tio över ett

Veckans boktips handlar om Kiruna, staden i norra Sverige. Maja är orolig för att sprängningar i gruvan ska göra att byggnader rasar och sjunkhål uppstår. Varje natt spränger de för att få loss malm ur berget. Maja har alltid ställt mobilen att larma tio över ett på natten för att vara vaken när det sprängs. Hon är jätterädd för sprängningarna, ligger i sängen och väntar på mullrandet, fönstren som skakar och marken som vibrerar, ibland är det kraftigare, ibland känns det inte så mycket. Men det är inte ännu över. Efter sprängningen måste Maja vänta på sirener från ambulanser eller brandbilar som rycker ut till raserade byggnader. Hon smyger runt i huset och tittar ut genom fönstren, för att titta så att allt är som det ska, att staden klarat ännu en natt med sprängningar. Gruvans verksamhet gör att staden måste riva vissa områden och många människor måste flytta till nya ställen, i andra delar av Kiruna eller utanför stadens gränsen. Även Maja och hennes familj måste flytta. Det är något som Maja absolut inte vill göra. Hon har ju bott i samma hus så länge hon levt. Det finns mycket i Majas liv som är jobbigt; gruvan, att måsta flytta till ett nytt ställe, bästa kompisen Julia som tvingas flytta till Luleå där hennes mamma har en ny kille. Och så är det Albin, som Maja är kär i i smyg. Men hur ska Maja göra för att Albin ska se henne? Och har Albin en flickvän eller inte? Det är inte bara Maja som visar ett intresse för Albin. Maja deltar i en bokklubb i biblioteket och dit kommer även Albin. Då får Maja en chans att prata med Albin, inte minst om böcker som handlar om fotbollsstjärnorna Zlatan och Messi och ishockeylegenden Börje Salming. Maja läser alla dessa böcker bara för att Albin har gjort det; så att hon kan tala om böckerna med honom.  Maja gömmer sig under täcket på kvällarna och spelar in vloggar där hon talar om sin rädsla för att alla ska dö när gruvan rasar. Hon filmar även runt om i staden. Hon är orolig över pappan som jobbar i gruvan, mamman och lillasystern. Under sängen har hon en väska fullpackad med kläder och annat till hela familjen så att de snabbt kan räddas ifall det händer något på natten. Rädslan över gruvan, Julia, Albin och flytten, sömnlösheten på nätterna... Allt gör att Majas kropp till slut inte längre orkar och hon börjar få panikattacker både i och utanför skolan. Hon får svårt att andas och gråter. Majas lärare vill att eleverna skriver känsloböcker där de beskriver sina känslor inför allt som händer med staden. Maja har döljt sina känslor för föräldrarna, men det går inte att hålla tyst längre. Skolsyster skriver en remiss åt henne till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, där hon får prata med en psykolog som kommer till Kiruna emellanåt. För att råda bot på sin rädsla och komma över panikattackerna finns det bara en sak att göra; att ta tjuren vid hornen, trotsa rädslorna och åka ner i gruvan, flera hundra meter under marken, och få svar på sina frågor. Kan byggnader i Kiruna verkligen rasa på grund av sprängningarna? Maja får följa med Albin som hjälper till i besöksgruvan på ca 500 meter under marken, och dessutom får hon följa med pappa som arbetar ännu längre ner i gruvan. Den här boken av Ann-Helén Laestadius, som har samiska rötter och själv växte upp i Kiruna, vann Augustpriset 2016, i kategorin bästa barn- och ungdomsbok. Historen om Maja, Albin och de andra fortsätter i boken Inte längre min. Böckerna har en åldersrekommendation på 12-15 år. Ann-Helén har skrivit flera böcker för ungdomar och även ett par bilderböcker för mindre barn. Tio över ett är mycket läsvärd. Även om själva historien är påhittad, så är det sant att Kiruna river byggnader, flyttar på vissa hus och bygger nytt. Tanken är att man ska flytta centrum ca 3 kilometer österut. Det gamla stadshuset har rivits och man har byggt ett nytt, modernt. Dessutom har man ändrat tågspåren, skapat nya vägar och gjort mycket mer för att ändra stadsbilden och förorterna.    

Första sagoskatten: Jul

Första sagoskatten jul - pärmbild

Första sagoskatten: Jul

Veckans boktips är en antologi som innehåller texter av flera olika författare. Det kan röra sig om hela bilderböcker eller delar av kapitelböcker som finns med i den här boken. Dessutom finns kända sånger som illustrerats. Gemensamt för dessa texter och sånger är som titeln säger; jul.  De berättelser som ingår i den här antologin är: - Lilla Annas julklapp  - Sagan om mössens julafton (i berättelsen ingår sången "När nätterna blir långa och kölden sätter in, tar mamma mus och samlar hela barnaskaran sin...")  - God jul, Nicke Nyfiken!  - Pippi firar jul  - Vi har så roligt när det är jul (med Lotta på Bråkmakargatan) - Mamma Mu och Kråkan  - Tomtegröt och tulpaner!  - Babar och jultomten  - Egon och tomtenissen  Julsånger som illustrerats är Nu är det jul igen, Sockerbagaren, Tre pepparkaksgubbar, Räven raskar över isen, Vi äro musikanter. Texten till tomtarnas julnatt finns också längst bak i boken, men den har inte illustrerats.  I slutet av boken finns Julstoj, det vill säga tips på vad man kan leka under julhelgen. Här nämns bl.a. pussel för hela familjen, Blinkleken och Gömma nyckeln. I boken finns också tips på enkelt julpyssel för barn, bl.a. fönsterstjärnor, tomterad och papperskedja. Man får också lära sig att göra marsipangodis.  Det är en fin bok att läsa i december, t.ex. som godnattbok eller bara som inspirationsbok när man ska hitta enkelt pyssel och roliga lekar för barnen. En CD-skiva med musik ingår i boken. CD-skivan hade dock gått förlorad i den biblioteksbok som jag lånade, så jag kunde inte lyssna på CD-skivan. Men där ska ingå 10 julsånger; flera av de som finns med i boken, plus ett par som inte gör det.  Boken är mest lämplig för barn 3-6 år, men lite äldre barn kan säkert också ha glädje av den, speciellt julpysseldelen. Vissa berättelser är längre, andra kortare. Jag rekommenderar boken varmt som en del av julförberedelserna och väntan på tomten och mysiga stunder under julhelgen. Boken kom ut 2014. 

Saga Sanning

Saga Sanning - pärmbild

Saga Sanning

Veckans boktips handlar om en vätte, ungefär som en liten människa med spetsiga öron. Hon har 55 syskon! Vätten Saga känner sig ensam. Hon har nämligen fått en förbannelse av sin gamla faster Sara. Hur mycket Saga än vill, kan hon bara säga sanningen. I sitt hår har hon en mus som heter Marta. Ingen vill vara i hennes närhet på grund av alla elakheter hon säger.  När Saga ska gå ut för att handla mat, med musen Marta i sitt hår, råkar hon ut för än den ena, än den andra. En kanin blir sur när Saga säger att kaniner är tokar, att öronen hänger och att de inte är särskilt kloka. En alv blir sur när Saga säger att hans hår ser ut som trassligt garn. Så råkar Saga ut för ett 10-meters troll! Trollet är på väg att äta upp Saga, men Saga har ett par sanningens ord att säga först! Trollet kastar iväg Saga långt över berg och skogar och hon hamnar i Helsingfors, minsann! Där träffar hon en olycklig flicka som heter Ada. Ada ska flytta till en annan stad. Kommer den sanningsenliga vätten Saga att kunna muntra upp Ada och få henne på bättre humör? Boken är skriven på rim av Matt Haig, och svartvita teckningar har gjorts av Chris Mould. Boken har 125 sidor, men den är ganska lättläst, ofta med två eller fyra rader per sida. Ibland en enda mening, som med stora bokstäver står skrivet över hela sidan. Det finns också gott om teckningar att titta på. Det är en ganska rolig bok, men samtidigt lite sorglig också. Ingen vill vara med Saga och Ada ska flytta och oroar sig för om hon ska få kompisar eller inte. Jag gillar meningen som står på sidan 107, en av de meningar som täcker hela sidan. "Men man känner inte lycka, om man aldrig haft det svårt." Ibland är det bra med gråt och tråkigheter, för när det sedan vänder och blir roligt igen så känner man sig extra glad att man lämnat det negativa bakom sig, om än bara för stunden. Matt Haig har skrivit både för barn och vuxna. Han har också skrivit en faktabok om hur det var att ta sig ur den svåra depression han drabbades av som ung. För barn har han bl.a. skrivit Ella och alla djuren, samt tre böcker om julen; Jakten på julen, Julen är räddad samt Jultomten och jag.

Charlie blir en kyckling

Charlie blir en kyckling - pärmbild

Charlie blir en kyckling

Veckans boktips handlar om pojken Charlie som helt plötsligt kan förvandlas till djur, när han minst anar det. Det börjar med att han blir en spindel när han är i sitt sovrum. Han måste fly från sin egen katt, Ordförande Miao. Han lyckas ta sig upp på klädskåpet. Han blir en vanlig pojke igen efter en stund, men får skäll av mamma som råkar komma just när han faller ner i sängen som en vanlig pojke. Hon tror att han hoppar i sängen. Charlie har också svårt att få klasskompisarna Wogan, Mohsen och Flora att tro på honom. De tror att han kanske har inbillat sig. Men det är inte så. Han blev verkligen en spindel på riktigt, med åtta ben och åtta ögon. Tillsammans försöker barnen komma på vad det är som händer med Charlie och hur han ska stoppa det i framtiden; för det kommer att hända igen! Under ett matteprov som leder till att Charlie skickas till rektorn, trots att han egentligen är oskyldig, blir han förvandlad till en duva, med vingar och allt! Han lyckas rymma från skolan och blir uppassad av tre andra duvor som alla älskar honom! Turturduvor är det. I boken blir han också bland annat en loppa som hoppar från huvud till huvud. Dessutom råkar han bli inlåst på rektorns kontor och jättekissnödig som han är måste han "vattna" rektorns många orkidéer, så att säga. Samtidigt är rektorn på väg till sitt kontor...  Det verkar som om Charlie förvandlas till djur när han har det som jobbigast eller är väldigt stressad över något. När han blev en spindel hade han kommit hem från sjukhuset där han besökt sin storebror som är sjuk och inte längre har något hår på huvudet. Och under matteprovet bråkade den elaka Dylan med honom. Charlie är också orolig över en skolpjäs som han måste vara med i och det är inte så bra mellan föräldrarna heller.  Det är en bok fylld av humor, men också allvarliga teman. Charlie gråter mycket och känner sig ensam. Dessutom måste han handskas med de andra problemen. Dylan vet att det är på riktigt, eftersom han till och med har lyckats filma det. Charlie och de andra måste hindra att Dylan ska sprida videon vidare. Författaren Sam Copeland  skriver på ett humoristiskt sätt. Här ett par exempel, det första där han uppmanar läsaren att tänka sig hur Charlie ser ut. "Ni har fel ALLIHOP (förutom Eva Blidväder på Gnugatan 27 i Stökeboda. Bra gjort, Eva!)" Längre ner på sidan, och på följande sida skriver författaren: "Han har ett ärr i pannan, format som en blixt. Vad menar du med att det redan är gjort? Alltså, det är inte så lätt att tänka ut böcker. Försök skriva en själv".  Charlies äventyr fortsätter i böckerna Charlie blir en T-rex och Charlie blir en mammut. Böckerna har en åldersrekommendation på 9-12 år. Första boken har drygt 230 sidor, men det finns gott om roliga svartvita bilder som Sarah Horne har ritat. Ibland är bilderna på hela sidan, ibland är det mindre bilder och små detaljer här och där. Jag ser fram emot att läsa del två och tre i serien och jag hoppas att andra även ska finna böckerna om Charlie roliga och läsvärda. Ifall någon vill läsa om Charlie på finska, så heter han då Sami. Åtminstone de två första delarna finns översatta till finska. Hittills har författaren bara skrivit böcker om Charlie.  

Kalle och chokladfabriken

Kalle och chokladfabriken - pärmbild

Kalle och chokladfabriken

Veckans boktips handlar om den fattiga pojken Kalle Spann som får sitt livs chans att besöka Willy Wonkas hemlighetsfulla godisfabrik när han är en av de lyckliga fem som hittar en guldbiljett i sin chokladkaka. Kalle är en pojke som bor med sina föräldrar och far- och morföräldrar i ett ruckel i närheten av Willy Wonkas godisfabrik. Varje gång Kalle går förbi fabriken, som är omgärdat av höga staket, stannar han och drar djupt efter andan. Det doftar ljuvligt av choklad och godis. Familjen är mycket fattig och Kalle går ofta hungrig. Han längtar efter sin födelsedag när han vet att han kommer att få en av Willy Wonkas chokladkakor. Han förväntar sig inte att få någon guldbiljett, som det skrivits om i tidningen, men han vill så gärna njuta av chokladen. Mycket riktigt får Kalle ingen guldbiljett på sin födelsedag, men när han sedan hittar en peng som fallit till marken köper han några chokladkakor och då hittar han den, guldbiljetten.  Kalle och hans farfar ska få besöka den stora fabriken som är full av mystik och hemligheter. Vem är det egentligen som tillverkar alla godsaker? Det är aldrig någon som går in genom portarna till fabriken. Inte heller kommer de ut igen. Men ändå tillverkas massvis av choklad, tuggummin som inte tappar smaken, glass som aldrig smälter och mycket annat. Kalle är en av fem barn som fått guldbiljett. De andra är August Glupsk, en stor pojke som är väldigt glupsk i sötsaker; Violetta Fagervy, som har rekord i tuggummituggande; Erika Salt som är en mycket bortskämd flicka som får allt hon pekar på; och Micke Tevén som bara vill se Westernfilmer på TV. Barnen får ta med sig en vuxen.  Willy Wonka tar emot dem och visar dem runt i fabriken. Där finns allt tänkbart man kan göra av godis. Det visar sig att godiset tillverkas av Oompa-Loompier, kortväxta människor från ett fjärran land som går med på att jobba i fabriken mot att de får kakaobönor som betalning. Oompa-Loompierna älskar choklad! Många prototyper finns det i fabriken och de ger hårresande biverkningar. Violetta testar ett tuggummi med smak av en hel middag, men sväller upp till ett gigantiskt blåbär. Olyckor drabbar även de andra barnen. August faller ner i en chokladflod och blir uppsugen av ett stort rör och transporterad till kolarummet.  En efter en av barnen tvingas lämna fabriken på grund av dåligt uppförande och bisarra olyckor. Till slut återstår bara Kalle och Willy Wonka avslöjar den riktiga anledningen till varför han bjöd in fem barn till fabriken. Äventyret fortsätter i Kalle och den stora glashissen. Roald Dahls bok gavs ut på engelska 1964 och kom på svenska 1976. Det är en av Roald Dahls mest kända böcker. Roald Dahl levde 1916-1990 och var en brittisk författare. Andra av hans populära böcker är bl.a. Matilda, SVJ (Stora Vänliga Jätten), James och jättepersikan. Boken är illustrerad av Quentin Blake, men det finns många utgåvor av boken och alla kanske inte har Blake som illustratör. Första filmen om boken kom 1971 och hette Willy Wonka och chokladfabriken. Det var Gene Wilder som spelade huvudrollen som Willy Wonka, medan Kalle spelades av Peter Ostrum. 2005 kom en ny film, med namnet Kalle och chokladfabriken (på finska Jali ja suklaatehdas). Nu var det Johnny Depp som spelade Willy Wonka och Kalle spelades av Freddie Highmore. Boken har drygt 160 sidor, det är lite olika beroende på format och hur den är illustrerad. Boken är rolig och spännande och jag rekommenderar den varmt. Även filmen från 2005 är mycket bra att titta på. 

Sonja och skilsmössan

Sonja och skilsmössan - pärmbild

Sonja och skilsmössan

Veckans boktips handlar om ett ämne som drabbar många familjer och då inte bara de vuxna, utan även barnen. Det handlar om skilsmässa; när barnen måste bo på två olika ställen, en vecka här och en vecka där, eller hur föräldrarna har ordnat det. I den här boken är det Sonja som lever med nyskilda föräldrar. Sonja är noga med att räkna. Pappa bor 985 steg från dagis, mamma bor 989 steg från dagis. Det är höst och kallt. Sonja behöver en mössa. Pappa har inte packat upp flyttkartongerna ännu, men i en av lådorna hittar han en randig mössa som Sonjas mamma har stickat. När det är dags för Sonja att bo hos mamma får hon en ny mössa, en med tofs. Veckan hos pappa blir randiga mössveckan, och när hon är med mamma är det tofsmössevecka. Men till slut blir det bara för mycket och hon tycker inte längre om någon av mössorna. Och hon bara måste ta reda på hur många steg det är mellan mamma och pappa, trots att det är mörkt och kallt. Det är Måns Gahrton som skrivit boken om Sonja. Johan Unenge har illustrerat. Måns har skrivit ett stort antal böcker för barn och ungdomar. Flera serier känner många till. Det är bl.a. Eva & Adam, Ronny & Julia, Bosse & Bella. Han har även skrivit Alla barnen... böcker på vers. Dessutom har han översatt några böcker till svenska. Johan har även skrivit barnböcker och illustrerat en hel del. Måns och Johan har haft en gott samarbete och Johan har illustrerat många av Måns böcker.  Det är en bra bok och jag rekommenderar den inte bara för barn till skilda föräldrar. Boken är en bilderbok och har en åldersrekommendation på 3-6 år. Boken har 33 sidor. Mängden text på boksidorna varierar, ibland längre och ibland kortare. Jag har skapat en bokhylla med böcker som handlar om skilsmässa. Det är bilderböcker, men också böcker för lite större barn som kan läsa själva och även för unga. Bokhyllan hittar ni här: Barn och skilsmässor  

Harry Potter och de vises sten

Harry Potter och de vises sten - pärmbild

Harry Potter och de vises sten

När jag gick igenom vilka böcker som finns på den här listan, blev jag förvånad över att ingen tipsat om Harry Potter! Så det får bli veckans boktips. Harry Potter och de vises sten är den första Harry Potter boken som kom ut av Joanne Kathleen Rowling. Den publicerades på engelska 1997 och första svenska versionen kom 1999.  De vises sten börjar med att bebisen Harry blir lämnad på trappan hos sin elaka moster Petunia och morbror Vernon, och kusin Dudley.Harrys föräldrar är döda. Redan i andra kapitlet hoppar man fram tio år i tiden. Harry är då 10 år, nästan 11. Han har haft en tuff uppväxt och blir ständigt mobbad av Dudley och illa behandlad av Vernon och Petunia. Så kommer plötsligt ett brev till Harry. Men Vernon sliter det ur händerna på honom innan han hinner läsa det. Under de följande dagarna kommer fler och fler brev till Harry, men Vernon är snabb och lyckas förstöra alla. Till slut går det överstyr med breven och Vernon tvingar iväg familjen till ett öde hus långt ute på en ö. Harry ska fylla 11 år och halvjätten Hagrid kommer för att hämta Harry. Han får äntligen veta att han är en trollkarl och ska studera vid Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Harry följer med Hagrid och det är här hans liv förändras för alltid.  Elever från hela Storbritannien kommer till Hogwarts för att studera magi under sju år, från det att de är ca 11 år. De bor på skolan som är ett stort slott med många torn och är indelade i fyra elevhem: Gryffindor, Hufflepuff, Ravenclaw och Slytherin. Den magiska sorteringshatten talar om att Harry ska höra till Gryffindor. Dit hamnar också kompisen Ron, som han möter första gången på Hogwartsexpressen, tåget som tar dem från London till skolan. Ron kommer från en stor, men fattig familj. Han har fem storebröder och en lillasyster. Under Halloween, efter en farlig episod med ett stort troll, blir Harry och Ron kompis med Hermione, en mycket smart flicka som pluggar hårt och redan kan mycket om skolan innan hon börjar där. Det blir ett skolår fyllt med äventyr men också vanligt skolliv. Harry får lära sig många nya ämnen, bl.a. om trollformler, trolldrycker, magiska växter och hur man flyger på en kvast. De vises sten är en magisk sten som någon vill komma över. Harry, Ron och Hermione lyckas få reda på att stenen finns på Hogwarts. Men vem är det som vill ha stenen, och varför? Och vem skadar de vackra enhörningarna som blöder silverblod i den förbjudna skogen? Det blir ett riktigt farligt slut där Harry är nära att förlora livet.  Skolan har en mängd olika professorer och elever. Här finns den smarta, snälla rektorn Dumbledore, den stränga McGonagall som har ansvar för Gryffindor, halvjätten Hagrid som tar hand om skogen och markområdena utanför Hogwarts. Här finns också dvärgen Flitwick som undervisar i trollformellära, spöket Binns som undervisar i magisk historia, det tråkigaste ämnet, och många andra lärare, bl.a. trolldrycksprofessorn Snape som verkar ogilla Harry får första dagen. Även den elaka vaktmästaren Filch jobbar på skolan. Med sig har han en katt som man ska se upp med!  Av eleverna vill jag särskilt nämna Neville Longbottom, som är en annan Gryffindorpojke i Harrys klass. Han älskar magiska växter. Harrys fiende är Draco Malfoy från Slytherin, och hans ständige kompanjoner Vincent Crabbe och Gregory Goyle. Harry är med i Gryffindors Quidditchlag och får tävla på sin kvast mot andra elevhem. Hans jobb i Quidditchmatcherna är att försöka fånga den lilla gyllene bollen med vingar, som är otrolig snabb och svår att se.  Det är mycket som kan sägas om Harry Potter. Böckerna har översatts till ett 70-tal språk, och sålt i minst 450 miljoner exemplar! Böckerna har även blivit filmer. Det finns sju böcker om Harry Potter. Dessa böcker blev till åtta filmer, eftersom man var tvungen att göra sista boken till två filmer för att få med allt det viktiga. Man gjorde också en pjäs som utspelar sig när Harry är vuxen. Man måste läsa Harry Potter böckerna i rätt ordning! Annars är det svårt att hänga med i handlingarna. Här är den rätta ordningen på böckerna: 1. Harry Potter och de vises sten 2. Harry Potter och hemligheternas kammare 3. Harry Potter och fången från Azkaban 4. Harry Potter och den flammande bägaren 5. Harry Potter och Fenixorden 6. Harry Potter och halvblodsprinsen 7. Harry Potter och dödsrelikerna Pjäsen som gjordes (och gavs ut i manusform) heter Harry Potter och det fördömda barnet. Jack Thorne är huvudförfattare till manuset. Jag hoppas verkligen att nya läsare hittar Harry Potters underbara värld. Läs böckerna och titta på filmerna så kan jag lova att ni har undehållning för lång tid framöver. Böckerna blir gradvis alltmer läskiga, men de innehåller även kärlek, vänskap, skolliv och humor. Jag tror fjärde och femte delen är de tjockaste böckerna, men det är inget man tänker på. Har man kommit in i dem, så vill man bara läsa mer och mer! Då önskar man nästan att alla böcker var lika tjocka som femte boken är. Den första boken, och kanske den andra, kan mycket väl läsas av föräldrar högt för barnen. När det gäller filmerna, skulle jag rekommendera att först läsa boken, sedan se filmen med samma namn innan man läser följande bok i serien. Notera att filmerna har åldersgräns och föräldrarna bör själva avgöra om de anser att barnen är tillräckligt stora för att se filmerna tillsammans med vuxna. Vissa barn har inga som helst problem med att se filmerna, medan andra kan tycka att de är lite otäcka på vissa ställen. Böckerna har översatts till svenska av Lena Fries-Gedin. Böckerna har kommit ut i flera upplagor med olika pärmbilder. Nu har man även börjat ge ut böcker som är underbart illustrerade av Jim Kay. J.K. Rowling har sedan Harry Potter givit ut ett antal böcker för vuxna, bl.a. under namnet Robert Galbraith. Hon gav också ut Harry Potter böckerna Fantastiska vidunder och var man hittar dem, Quidditch genom tiderna och Barden Beedles berättelser. Dessa tre förekommer i serien om Harry Potter. Den första är en lärobok, den andra är en bok som Harry lånar från skolans bibliotek och den tredje är en sagobok. Fantastiska vidunder har också kommit ut som film. Där handlar det om Newt Scamander, författaren som skrivit boken, hur han kommer till New York i slutet av 1920-talet för att leta efter magiska djur innan han sedan skriver boken. Just nu finns det två filmer om Newt Scamander. Båda filmernas manus har getts ut i bokform och kan läsas i manusform, precis som manuset för pjäsen.

Kvarter nr 3

Kvarter nr 3 - pärmbild

Kvarter nr 3

Veckans boktips är en spännande historia som handlar om Liam, som bor med sin fosterfamilj. En kväll efter ett sent möte skyndar Liam hem. Han tar genvägen förbi gravgården. Det är kallt. Han får syn på en flicka som sitter på muren som omger gravgården. Hon har inga skor på sig och hon har ingen jacka heller. Det är något med flickan som gör Liam intresserad. Under dagarna som följer träffar han flickan på muren, och han får veta att hon heter Anna. Men var bor flickan egentligen? Hon pekar med handen, och visar. Där, i kvarter 3. Men vad är kvarter 3? Menar hon höghusen bakom gravgården? De har alltid bara ett par timmar på sig att träffas. Genast klockan slår åtta på kvällen får hon bråttom och skyndar sig så snabbt att Liam inte uppfattar vart hon tagit vägen. Liam bestämmer sig för att smyga efter. Det verkar som om hon gick upp i rök bakom en gravsten...  Anna vill ha hjälp med någonting. Liam försöker hjälpa henne så gått det går. Det handlar om något som hände i ett höghus för trettiofem år sedan. Anna lämnar ett brev åt Liam, tillsammans med några artiklar. Och Liam försöker finna svaren åt den underliga flicka från gravgården. Snart är han inblandad i ett gammalt mordfall och mördaren som sluppit undan är nu på jakt efter Liam. Samtidigt sitter en man oskyldigt dömd på en sluten psykiatrisk avdelning. Liam får till slut chansen att välja. Vill han fortfarande träffa Anna? Om inte kommer han aldrig att få se henne mera. Han har bara en timme att bestämma sig. Men han älskar ju Anna. Hur ska han kunna tacka nej? Och vad händer egentligen om han tackar ja? Boken har 140 sidor och har en åldersrekommendation på 9-12 år, men jag tycker boken passar bra även för de yngre tonåren, 13-15. Det är stundtals en mycket spännande historia och lite läskig också. Jag rekommenderar boken varmt. Det är Dan Höjer som skrivit boken tillsammans med sin fru Lotta Höjer. Dan har skrivit ett stort antal böcker för barn och unga. Han har skrivit om Cirkusdeckarna, som jag tipsat om tidigare, Arkeologdeckarna och Strumpmannen. Dessutom har han skrivit många böcker med spökberättelser och också faktaböcker för barn, bland annat om kroppen. Vissa böcker, t.ex. de om Strumpmannen, har han skrivit tillsammans med frun. 

Passa bollen! ropar Kosse

Passa bollen!, ropar Kosse - pärmbild

Passa bollen! ropar Kosse

Veckans boktips handlar om en flicka som kallas Kosse. Hennes riktiga namn är Kosovare, men det är bara hennes pappa som kallar henne för det. Hon har två äldre bröder, Florent och Arment, och så har hon en lillasyster, Pone. De härstammar från Kosovo, men bor i Sverige.  Kosse brinner för fotboll. Hon har nästan alltid en fotboll med sig under armen. Och hon vill spela hela, hela tiden. Bröderna tycker hon är för liten och vill inte gärna ha med henne på fotbollsplanen. Därför frågar hon Emma, en kompis. Emma ska få stå i mål, medan Kosse övar på straffar. Men Emma vill inte spela. Hon bara står där och vågar inte ens kasta sig till sidan, som en riktig målvakt gör. Två elaka flickor vill också träna fotboll på planen. Emine och Felicia. De verkar vara riktigt bra och retar Kosse som misslyckas med en straff, just när flickorna ser.  När skolan börjar igen efter sommarlovet får Kosse veta att skolan ska ha en fotbollsturnering i slutet av året. Vimmerbyskolan där Kosse och Emma går ska spela mot Djursdala. Gullringen, där Emine och Felicia går, ska spela mot Rumskulla. Man spelar inomhus och vinnarna möts i finalen, medan förlorarna spelar om tredje plats. Kosse ser till att hon och Emma övar nästan varje dag. Emma blir bättre i målet, men hon vågar inte slänga sig till sidan. Så kommer snön, men Kosse vill ändå att hon och Emma ska öva. Kanske vågar Emma slänga sig i snön, som är mjuk? Turneringen sker inne i gympasalen i Vimmerbyskolan. Kosse och Emma är nervösa. De har övat hårt, men de andra i laget är inte lika entusiastiska. De har knappt övat och blir trötta av matcherna. Kosse vill att alla ska passa till henne, hela tiden, så att hon kan se till att vinna. Men det krävs mer än en bra spelare i ett lag. Alla måste hjälpas åt för att det ska fungera. Hur ska det gå med turneringen? Får Kosse sin revansch mot de stöddiga flickorna Emine och Felicia?  Boken är inspirerad av den svenska fotbollsspelaren Kosovare Asllanis barndom. Hon spelar i svenska landslaget och i franska laget PSG. Hon har bland annat vunnit priset Diamantbollen. Författare till boken är Anja Gatu och illustrationer i vitt, grått och svart har gjorts av Maria Källström. Anja är sportjournalist, men har skrivit flera böcker för barn om fotboll. Den andra boken om Kosse heter Värsta målet, Kosse. Dessutom finns det Rakt i krysset, Kosse.  Boken om Kosse är rolig och spännande. Utanför plan är Kosse blyg och vill inte dra uppmärksamhet till sig. Hon tycker det är jobbigt att stå vid svarta tavlan framför klassen. Men på planen är det en helt annan Kosse. Som jag skrev tidigare, vill Kosse ha bollen hela tiden och vill helst inte passa till de andra. Hon ska vara bäst, helt enkelt. Det är en bra inställning, men en spelare gör inget lag. Man är flera som spelar tillsammans. Boken har drygt 80 sidor, med ganska enkel text och korta kapitel. Boken har en åldersrekommendation på 6-9 år och passar bra för högläsning och för barn som lärt sig läsa. Dessutom passar den utmärkt för alla som älskar fotboll!   

Paddington ordnar allt

Paddington ordnar allt - pärmbild

Paddington ordnar allt

Veckans boktips handlar om Paddington, den lilla björnen med den stora hatten. Paddington har fått sitt namn från tågstationen Paddington i London, där han hittades av familjen Brown. Han hade då en lapp med sig där man bad någon ta hand om björnen. Paddington kommer från Peru i Sydamerika. Där har han en tant som heter Lucy som brukar skicka vykort åt honom ibland. På tågstationen Paddington finns det en staty av björnen som sitter på sin resväska. Böckerna om Paddington skrevs av Michael Bond (1926-2017). Böckerna blev otroligt populära och såldes i över 30 miljoner exemplar och har översatts till över 30 språk. Dessutom har man gjort flera filmer och TV-serier om björnen. Den första boken kom i slutet av 1950-talet.  Den bok som jag läst (som e-bok) heter Paddington ordnar allt. Där finns sju olika berättelser, eller kapitel om man vill kalla dem det, som delvis hänger ihop. Första berättelsen heter "Paddington på utflykt". Där faller han bland annat ur båten och tappar sin älskade hatt. I andra berättelsen, "Paddington går på auktion", följer han med sin kompis, antikhandlaren herr Gruber, på auktion. Det är första gången han är på auktion och vet inte riktigt hur det går till. Han lyckas ropa till sig en verktygslåda utan att veta att han gjort det, och gör ett riktigt fint fynd. Men mest sitter han och ser på herr Gruber som ropar in saker till sin affär. Tredje berättelsen heter "Gör det själv, Paddington!" Björnen tycker om att bläddra i olika kataloger. Han får för sig att göra en tidningslåda med hjälp av verktygen i sin nya verktygslåda, men råkar såga sönder herr Currys bord på samma gång. Curry är granne med Paddington. Han tycker inte riktigt om Paddington. "Paddington går på bio" heter fjärde berättelsen. Där får han gå på bio och kladdar med glass och kola. Dessutom hjälper han en skadad pianist att vända notblad under pausen mellan filmerna. "Paddington lagar mat" heter femte berättelsen. Den handlar om att herr och fru Brown, som är föräldrarna i den familj där björnen bor, är sjuka. Hushållerskan fru Fogel är bortrest och det är också familjens barn Judit och Jonatan. Därför måste Paddington själv ta hand om hushållet. Han råkar sätta en dammvippa i brand och stökar till det i köket när han ska göra klimpar till köttsoppan! Vilken tur att herr Gruber kommer förbi i rätt ögonblick och ställer allt till rätta. Nästsista berättelsen heter "Paddington tvättar" och handlar om Paddington som samlar en massa tvätt i en skottkärra. Fru Fogel och barnen är ännu borta och herr och fru Brown är sjuka. Paddington tar även med herr Currys fina ylletröjor och beger sig till tvättomaten där han får hyra fyra tvättmaskiner samtidigt! Han ställer till det och gör så det blir översvämning i tvätteriet. I sista berättelsen "Paddington går på restaurang" ska familjen och herr Gruber fira Paddingtons födelsedag (som de firar både på vintern och på sommaren). Dessutom ska de fira att han bott med familjen Brown i ett helt år. De ska gå på en fin, fransk restaurang. Som alltid när Paddington är i farten händer det någon olycka. På restaurangen fastnar Paddingtons lök i en saxofon och så släcker han en eld. Herr Grubers omelett börjar brinna och Paddington släcker omeletten med en sköljkopp, trots att det handlar om en flamberad omelett och det är meningen att den ska brinna strax innan servering. Ja, det är mycket som Paddington råkar ut för i boken. Men han försöker ställa allt till rätta och människorna blir oftast inte så arga på Paddington. Han är ju så artig och vänlig. Det reder nog ut sig till slut. Boken har illustrerats av Peggy Fortnum, som gjorde teckningarna redan på 1960-talet. Boken har ca 130 sidor och mycket text på varje sida, med Peggys små teckningar i svart och vitt lite här och där i boken. Men om man läser en berättelse i gången så går det nog bra. Jag skulle rekommendera Paddingtonboken som högläsning eller för större barn som redan är duktiga på att läsa. Det finns många böcker om Paddington, som sagt. Det finns både kapitelböcker, som den här, och även som bilderböcker. Jag har skapat en bokhylla med Paddington-böcker. Den finns här, klicka på länken: Paddington bokhylla  

Saga och Regnbåge

Saga och Regnbåge - pärmbild

Saga och Regnbåge

I mitt förra boktips handlade boken om Saga och Moses. I veckans boktips handlar det om Saga och Regnbåge. Moses var en häst, Regnbåge är en enhörning. Det är naturligtvis två helt olika Sagor det handlar om! Saga är 10 år och ska äntligen få börja på Enhörningsakademin, där eleverna får sin allra egna enhörning. Under året visar sig enhörningarnas speciella magiska krafter. Vissa enhörningar har hälande egenskaper, de kan bota sjukdomar och skador. Andra enhörningar har telepatiska egenskaper. Det betyder att de kan få tag på föremål som är på en annan plats bara genom att tänka på dem. Det finns många oliga magiska krafter som enhörningarna kan ha. Att bli osynlig är en annan kraft. Saga undrar vad Regnbåges magiska kraft är. Regnbåge är en vit enhörning med regnbågsfärgad man och svans. Också hornet är regnbågsfärgat. Saga trivs bra på skolan, men hon saknar sin mamma, sin lillebror Harry och sin älskade, gamla häst Klöver. Vilken tur att de har mycket att göra på skolan så att Saga inte hinner få så mycket hemlängtan. På skolan får de lära sig sköta om enhörningarna. De flätar enhörningarnas man och svans, ryktar dem och rider med dem på skolans område. Enhörningarna älskar att äta himmelsbär och de måste varje dag dricka ur Glittersjön, som glimrar i regnbågens alla färger. Det är magiskt vatten i Glittersjön.  Men en dag märker de att sjön ser annorlunda ut. Och det luktar konstigt. Enhörningarna tappar sina magiska krafter och ställer till oreda när vissa magiska krafter går helt fel. Enhörningarna kan bli riktigt sjuka av det dåliga vattnet. Så visar det sig att vattnet är förgiftat. Valentina, en mallig elev i Sagas klass, sprider elaka rykten om att det är Saga som förgiftat sjön. Saga blir ledsen och vill rymma, men så får hon syn på en maskerad person som slänger något i sjön. Tillsammans med kompisen Alice och hennes enhörning Stjärna försöker de ta reda på vem som förgiftade sjön och hur de ska kunna rädda enhörningarna. Samtidigt visar sig Regnbåges magiska kraft. Det är en spännande bok som är skriven av Julie Sykes. Lucy Truman har ritat vackra svartvita bilder. Boken har 104 sidor, men är ganska lättläst och har en åldersrekommendation på 6-9 år. Julie Sykes har skrivit fler böcker om Enhörningsakademin. Andra delar i serien heter Wilma och Flamma, Alice och Stjärna, Isabelle och Molntuss. Wilma, Alice och Isabelle går alla på Sagas klass. Flamma, Stjärna och Molntuss är deras enhörningar. Böckerna handlar om äventyr som de är med om på Enhörningsakademin. I boken om Wilma och Flamma, t.ex., fryser Glittersjön till is! Då måste Wilma och Flamma smida en plan eftersom skolan riskerar att stängas. Böckerna om Enhörningsakademin kan läsas i vilken ordning som helst. Jag rekommenderar dem verkligen! För mer tips på enhörningsböcker (för större och mindre barn), klicka på den här länken till bokhyllan om enhörningar: Enhörningar

Saga och Moses

Saga och Moses - pärmbild

Saga och Moses

Veckans boktips handlar om Saga och Max, två barn som är ute och går. Saga är på dåligt humör, eftersom det har kommit en cirkus till stan, och alla i klassen ska gå på cirkus. Men Saga får inte gå, eftersom mamma tycker det är för dyra biljetter. De får syn på en häst som står på gräset och äter. Hästen har rymt. Det är en snäll häst och de lyckas sätta ett hopprep runt halsen på den och börjar gå längs vägen. De frågar en gammal dam om det är hennes häst. Men hon har bara en hund, och det räcker, säger damen. Då kommer en man springande. Det är Leon, och hästen tillhör honom. Hästen heter Moses.  Leon undrar om de vill rida på hästen. Det vill Saga, men Max vågar inte. Leon säger att Saga och Max får följa med till cirkusen! Det är där Leon jobbar och där finns ridhjälm som man måste ha när man rider på en häst. Kanske finns det en chans att Saga får gå på cirkus trots allt?  Det är Pia Hagmar som skrivit om Saga och Max, och det här är första boken i en serie om Saga. Maria Källström har gjort fina illustrationer. Pia Hagmar har skrivit en lång rad böcker för barn och ungdomar, bland annat flera hästböcker, om Saga men också om Klara.  Boken om Saga och Moses är lättläst, med versaler, det vill säga stora bokstäver. Den är lämplig för barn som just börjat läsa. Boken har 27 sidor och innehåller många bilder i färg. Boken har ofta korta meningar och ganska lite text på sidorna. Jag har läst om Saga och Moses som e-bok, men böckerna finns säkert vid flera bibliotek, om inte alla, så åtminstone några av dem. Bland andra dessa böcker om Saga finns: - Saga och Moses - Saga på ridläger - Saga på ridskolan - Saga är hundvakt - Sagas nya vän

Det första fallet

Det första fallet - pärmbild

Det första fallet

Veckans boktips handlar om en trött och frusen padda som bor i skogen. Han vill helst äta små kakor och dricka te inne i värmen. Men det går inte, för han råkar vara poliskommissarie i skogen. Så han måste utreda brott som händer. En vimsig ekorre kommer in en kväll och säger att han blivit av med en massa av sina nötter som han samlat inför vintern. Poliskommissarien, som kallas Gordon, måste försöka reda ut vem som kan ha stulit nötterna från ekorren. Till sin hjälp tar han den lilla musen Paddy som gärna vill bli polis, hon också. De förhör andra djur i skogen, gillrar fällor och spanar. Musen Paddy som är så liten kan lätt klättra i träd. Det kan inte Gordon. Gordon är noga med att anteckna på ett papper och han är mycket noga med sin polisstämpel som han flyttar än hit och än dit på pappret, några millimetrar i gången, för att det ska bli perfekt.  Ulf Nilsson har skrivit om den trötta paddan och den pigga musen. Det finns fyra böcker i serien om Gordon och Paddy: 1. Det första fallet 2. Det sista fallet? 3. Ett fall i alla fall 4. Ett fall för Paddy Det är en rolig och spännande bok. Hur ska det gå för Gordon och Paddy? Vem är det som stulit nötter från ekorren? Ulf Nilsson har skrivit många böcker för barn och ungdomar. Böckerna om Gordon och Paddy har illustrerats av den holländska illustratören Gitte Spee. Jag rekommenderar serien varmt. Den har en åldersrekommendation på 6-9 år och passar bra som högläsning. Boken har drygt 90 sidor, men den är ganska lättläst med ganska lite text på sidorna och stora färgbilder.

Pages