Tipset

Sidospår: Aktuellt | Tipset

Kalla fötter

Kalla fötter

Veckans boktips är en lättläst roman för unga vuxna. Sanna jobbar i en presentbutik som heter Rosa rummet. Hon trivs med sitt liv, men hon bor i en kylig lägenhet och hon saknar någon att dela sitt liv med. Under flera dagar kommer en ung man in i Rosa rummet. Han köper lyxiga tofflor och halsband och födelsedagskort. Sanna börjar se fram emot att träffa den unge mannen. Hon slår in presenterna i vackert papper. Hon funderar vem den här mannen är och om det möjligen finns någon ung dam i hans liv. Vem ska få alla dessa presenter?  Kalla fötter är den första delen i en planerad trilogi, det vill säga en serie böcker i tre delar. Författaren Amanda Hellberg har skrivit flera böcker för barn, unga och vuxna. Kalla fötter är lättläst, vilket betyder att meningarna och kapitlen är ganska korta, men innehållet är ändå anpassat för en ung vuxen eller en vuxen, som av olika anledningar är ovana läsare eller har lässvårigheter. Boken har drygt 60 sidor. Jag har läst boken som e-bok.  Förlaget Vilja som har gett ut den här boken har ett stort antal lättlästa böcker i sitt sortiment. 

(M)ornitologen

(M)ornitologen

Veckans boktips handlar om 17-åriga Moa som har vuxit upp med sin pappa sedan hennes mamma lämnat henne tidigt. Moa har lärt sig leva utan mamma. Pappan har träffat en ny kvinna, Susanne, och tillsammans har de sonen Lucas. En dag hör Moas mamma, Hedvig, av sig och vill att de ska träffas. Moa går motvilligt med på det. Det ska ske under några dagar i juni, runt midsommar. Moas kompis Otto föreslår att Moa ska låtsas vara fågelskådare och jobba med ett projekt till skolan, men istället ska hon försöka ta reda på vem Hedvig är och varför hon stack ifrån Moa för många år sedan. Utrustad med kikare, fågelskådningskläder och en ryggsäck med inbyggda ben (som viks ner för att göra en stol), samt en anteckningsbok, åker Moa iväg för att träffa sin mamma. Alfred, Hedvigs granne, hämtar henne vid tåget och de hamnar i en liten ort där det knappt finns täckning på telefonen. Vill man ringa får man cykla långt till en telefonstolpe, där det finns täckning. Moa låtsas studera fåglar, men i själva verket använder hon kikaren till att titta på Hedvig och Alfred och deras gäster under midsommaren. Hon frågar ut midsommargästerna hur de känner Hedvig och rotar runt i hennes hus, på jakt efter ledtrådar. I fall någon skulle hitta hennes anteckningsbok har hon kodnamn för personerna. Hedvig är Göken, Alfred är Bofinken. På midsommarfesten kallas en del av gästerna Sidensvansen och Kajorna. Högt uppe i ett träd finns en koja och trots att Moa har höjdskräck klättrar hon upp i koja, dels för att vara i fred, dels för att hon har bra utsikt över stugan där Hedvig bor. Runt midjan har hon snurrat fast ett rep.  En som spanar efter fåglar kallas ornitolog. Men Moa spanar efter sin mamma. Därför kallar Otto henne mornitolog. Boken med ca 220 sidor är rolig och spännande. Den har en åldersrekommendation på 12 till 15 år, men även äldre tonåringar kan läsa den. Boken har skrivits av Johanna Thydell som också skrivit andra böcker för barn och unga. Hon har dessutom översatt några böcker.

Konstiga djur

Konstiga djur

Det kryllar av djur på vår jord. Stora, små, sådana som flyger, simmar, springer jättefort eller kryper jättelångsamt. Det ena konstigare än det andra. Men vilket är det konstigaste djuret av alla? Det funderar myrsloken med sin långa, långa näsa. Myrsloken frågar hasselmusen vad den tycker. Sen vill myrsloken ordna en "konfrans" dvs en konferens om konstiga djur. Till sist blir det en tävling där djur får skicka in bidrag om hur konstiga de är. Men frågan är om man verkligen kan utse det konstigaste djuret i världen? Är det den som har längst eller störst näsa? Den som kan rulla ihop sig till en taggig boll? Det är inte så lätt, konstaterar myrsloken och hasselmussen. Det är Lotta Olsson som har skrivit om de konstiga djuren. Myrsloken och hasselmusen kommer tillbaka i böckerna En annan resa och Meningen med livet. Maria Nilsson Thore har gjort vackra illustrationer i färg. Lotta Olsson har skrivit ett stort antal böcker och hon har även översatt många böcker till svenska. Maria Nilsson Thore har både skrivit och illustrerat böcker.  Konstiga djur är en rolig bok på drygt 100 sidor och har en åldersrekommendation på 6-9 år. Den är ganska lättläst med många större och mindre bilder utspridda i boken.

Mysteriet på kyrkogården

Mysteriet på kyrkogården

Veckans boktips handlar om SPLEJ, "Studio Peo, Lollo, Ester, Jamal". Det är fyra kompisar som startar en YouTube kanal där de berättar om nyheter och gör intervjuer. De håller till i Peos mormors stuga. Mormor har varit död en tid, men hennes gamla stuga finns kvar och barnen får vara där. Men det visar sig att det inte bara är barnen som håller till i mormors stuga. De ser tecken på det. En person har stängt in sig på utedasset när Peo kommer dit och de har hittat skräp inne i stugan. Vem kan det vara som är där utan lov? Och hur är det med blommorna som stjäls på kyrkogården? Peos cykel stjäls också och en konstig man ringer på dörren och försöker sälja blommor. Barnen får ett riktigt mysterium att lösa. Ska de lyckas ta blomtjuven på bar gärning? Det är Torsten Bengtsson som skrivit SPLEJ-serien, som för tillfället består av 13 böcker. Författaren har skrivit ett stort antal böcker för barn och ungdomar. Han har flera barnboksserier, t.ex. om Erik, om Kim och Lina och om Lea. Och så SPLEJ-böckerna som är fyllda av spänning och mysterier. Katarina Strömgård har illustrerat i svartvitt. Böckerna är lättlästa och har en åldersrekommendation på 9-12 år. Första boken är på drygt 80 sidor, och även de andra böckerna i serien är ungefär lika långa.  Här finns en bokhylla om SPLEJ. Klicka på länken nedan. SPLEJ-böcker

Utan offer, ingen seger

Utan offer, ingen seger

Veckans boktips är en bok för alla fotbollsentusiaster. Niko är en 17-åring som spelar i Division 1 i Rosengård. Han är en av toppspelarna i sitt lag med många mål och målgörande passningar. En situation gör att han plötsligt får chansen att spela i Svea United och Sveriges högsta fotbollsserie, Allsvenskan. Svea United är ett fiktivt lag, skapat för den här boken. Det finns inget sådant lag på riktigt. Niko måste börja ett nytt liv i Stockholm, utan sina föräldrar. Han känner sig ensam i sin nya lägenhet i en förort, inte långt från träningsanläggningen. Han har inte ens körkort, men får en cykel av klubben. Han får också skjuts ibland av klubbens PR-tjej, Jenny. Jenny försöker hjälpa honom och berättar vad han får och inte får säga i intervjuer med massmedia, hur han ska använda sociala medier osv. Samtidigt som Niko börjar i laget, börjar även veteranen Palle. Han är van att spela både inom Sverige och utanför landets gränser. Niko inser att han måste kämpa mot Palle om sin plats som forward i laget, något som han inte fick reda på innan han kom till Stockholm. Palle är riktigt elak mot Niko och får med sig även andra i laget och bland juniorspelarna. Niko hittar sina skor nerspolade i toaletten och med skosnörena avklippta, Palle kommer med direkta hot mot Niko och en dag kommer han hem till sin mörka lägenhet. Utan att se sig för trampar han på mattan och skär sig i foten. Det visar sig att någon tagit sig in i lägenheten, krossat lampan och spritt glassplitter över mattan så att Niko skulle skära sig i foten och inte kunna spela. Niko och spelarna har en mycket viktig match, mot Celtic. Om de vinner den matchen får Svea United spela i Champions League gruppspelet och laget kommer att få en massa miljoner in på kontot, något som verkligen behövs för laget som befinner sig i kris. Men det blir en riktigt tuff match och Niko tar ut sig till max. Det är den svåraste matchen han någonsin spelat. Men samtidigt är det en dröm som går i uppfyllelse. Att få spela inför 50.000 åskådare på Friends Arena med hela Europa som följer med matchen på sina skärmar. Det är Philip O'Connor och Haidar Hajdari som skrivit boken tillsammans. Det är en spännande bok med ca 130 sidor. Åldersrekommendation 12-15 år. Jag har läst boken som e-bok. Författarduon har skrivit en annan bok om Svea United, När allt står på spel. Där är det Malik som står i huvudrollen, en av Nikos medspelare. 

Sköldpaddor hela vägen ner

Sköldpaddor hela vägen ner

Veckans boktips handlar om Aza Holmes och hennes kompis Daisy. De går på gymnasiet, har körkort och umgås ofta med varandra. När de får veta att Russell Pickett, en megarik entreprenör, har försvunnit, blir de intresserade i fallet, särskilt då en stor summa pengar utlovas till den som kan bidra till att fallet löses upp. Det är pengar de verkligen behöver eftersom det är dyrt att studera på college. De tar sig med kanot över sjön till andra sidan där Pickett lever ett lyxliv tillsammans med sina söner Davis och Noah. Aza och Davis börjar umgås allt mer och Aza övertygar honom om att hon inte gör det för pengarnas skull. Hon älskar honom verkligen. Aza lider av ångest och onda tankar. Hon är livrädd för vissa bakterier och tror att hon ska drabbas av dem. När Davis kysser henne kan hon inte sluta tänka på de miljoner mikrober som överförts från honom till henne. Aza har ett sår på fingret. Ständigt öppnar hon såret genom att trycka till det med tumnageln. Hon putsar det med alkogel, synar det grundligt och känner ångest när hon tror att det är infekterat. Flera gånger om dagen byter hon plåster och putsar det. Men istället för att låta det läka öppnar hon det om och om igen och klämmer ut blod. När Aza krockar med bilen och tvingas vara på sjukhus är det som värsta mardrömmen för henne. Hon är övertygad att hon ska drabbas av en livshotande sjukdom genom att få en ond bakterie i sig. Kompisen Daisy älskar Stjärnornas krig och skriver fan fiction om de olika karaktärerna. Hon dejtar en skolkompis som heter Mychal. Davis försöker vara en god storebror till trettonåriga Noah, men det är svårt. Aza lovar Noah att hon ska försöka ta reda på vad som hände med Noahs och Davis pappa. De har ingen mamma, dock har de andra människor som jobbar för dem, bl.a. en hushållerska och en zoolog. I källaren har de en bio där de senaste filmerna visas. På väggarna hänger dyrbar konst. I flingpaketen finns sedlar gömda, massor av sedlar. Det finns ett testamente där Russell Pickett överlämnar hela sin egendom och alla tillgångar till Tua, en tuatara, en slags ödla som kan bli långt över 100 år. Davis är intresserad av att titta på stjärnor och förklarar för Aza var hon kan se olika stjärnbilder och planeter.  Mychal ställer upp med konst till ett evenemang där konst ställs ut i en underjordisk tunnel. Där luktar det illa, och Aza och Daisy vandrar längre och längre in i tunneln. Det blir startskottet för uppgörelsen där bitarna börjar falla på plats, om vad som hände med den försvunne Pickett. John Green har skrivit flera ungdomsromaner. Förr eller senare exploderar jag har blivit film. Katherine-teorin och Pappersstäder är två andra böcker av honom. Och så har han skrivit böckerna Var är Alaska? och Will Grayson, Will Grayson. I novellsamlingen Let it snow (som jag tipsade om tidigare i år) har han skrivit en av novellerna. Sköldpaddor hela vägen ner kom ut 2017. Boken har ca 290 sidor, och rekommenderas för unga vuxna eller de övre tonåren.

Mumindalens alfabet

Mumindalens alfabet

Veckans boktips handlar om hattifnattar, filifjonkor och hemuler. Här finns många karaktärer, en del kända, en del mindre kända, från Mumindalen. Annika Sandelin har skrivit en versbok där varje bokstav i alfabetet har fått ett uppslag. Vi får läsa om trollkarlen som söker sin stora rubin, Tofslan och Vifslan med sin kappsäck, osynliga Ninni och Lilla My som skrinnar. Muminpappan skriver en teaterpjäs och Rådd-djuret råddar i sin kaffeburk. Alla bokstavsverser har tolv rader och de rimmar så att första raden rimmar med andra, tredje med fjärde raden osv. Den bokstav det handlar om, t.ex S förekommer ganska ofta i texten. "Ett skugglöst spöke blekt som snö / skall sprida skräck på fasans ö." Eller för bokstaven D: "Det dagas redan inom kort / då Snusmumriken vandrar bort". Till boken har man använt Tove Janssons illustrationer som är kända från hennes böcker om Mumindalen. Färgskalan går i vitt, rosa, blått och lila, med lite gult eller orange här och där.  Det är en fin bok och roligt att läsa om de olika karaktärerna. Vissa karaktärer förekommer sällan i böckerna om Mumin, t.ex. klippdassarna som finns med i Muminpappans memoarer. Klippdassarna som bär iväg med Hemulens moster. Boksten W handlar om Mumintrollens förfader. Eftersom han levde för länge sedan, är också texten åldrig. Så här slutar texten om Mumins förfader: "Jag hade wacker swans och schwung / när wärlden och jag själf war ung." Boken har 61 sidor, och varje bokstav har, som jag skrev, ett uppslag. Jag rekommenderar boken varmt. Det är en bok man vill ha i bokhyllan så att man kan plocka ner den nu och då och bläddra i den många gånger. Den passar bra för högläsning. Jag tror att Muminfans gillar den oavsett vilken ålder man har. 

Prinsen av Porte de la Chapelle

Prinsen av Porte de la Chapelle

Veckans boktips handlar om Salar, en ung pojke från Afghanistan. Han har flytt genom Europa och kommit till Sverige där han fått bo hos Karin och hennes son Albin. De har varit Salars svenska familj. Men han har fått tre avslag och får inte stanna i Sverige. Han tar tåget från Malmö, över bron till Danmark. Därifrån fortsätter hans resa genom Tyskland och snart kommer han till Paris, tältlägret Porte de la Chapelle. Han har inga pengar, kan ingen franska förutom några få ord, han känner ingen i Paris. Han har bara få ägodelar i sin ryggsäck, bl.a. några klädesplagg. Telefonen som plingat om massor av meddelanden från Karin har han slängt i havet.  I tältlägret träffar han snart Najib, som också har kommit till Paris från Sverige. Najib hjälper Salar att förstå hur lägret fungerar, varifrån de kan söka mat, var de kan duscha osv. Najib skaffar en ny telefon till Salar. Det behövs för att myndigheterna ska kunna kontakta Salar. Han måste träffa dem för att ta ett fingeravtryck. Fingeravtrycket avgör om han kan söka asyl i Frankrike eller om han ska bli tillbakaskickad. Men det tar länge att vänta och under tiden försöker Salar skapa rutiner i tältlägret, som är smutsigt och lerigt och där råttorna trivs bra. Mitt i Paris finns en svensk kyrka och en svensk skola. Kyrkan ordnar träffar där det bjuds på kaffe och kanelbullar och smörgåsar. Dit går Salar och Najib. Samtidigt deltar Salar i deras språkträffar för att försöka lära sig lite franska. Salar har mycket dåligt samvete över att han lämnat Karin och Albin. När Salar efter en tid i Frankrike lägger ut en bild av sig på sociala medier, med Eiffeltornet i bakgrunden, tar det inte länge innan Karin är i Paris för att leta efter honom. Det dåliga samvetet gnager och det blir inget lyckat återseende med Karin. Salar vill inte bli bjuden på middag, och han vägrar ta emot pengar som hon erbjuder honom. Han är i stort behov av pengar, men vägrar acceptera sedlarna. Har går därifrån, utan att veta om han någonsin kommer att se henne igen. Under tiden har lägret tömts och städats undan, alla flyktingar har körts iväg med buss eller gömmer sig. Var har det hänt med Najib? Hur ska Salar klara sig helt ensam utan Najib vid sin sida? Och får han stanna i Frankrike eller kommer han åter igen att bli avvisad?  Salar finns inte i verkligheten. Men författaren har intervjuat många flyktingar i Paris, många av dem med band till Sverige. Hon har hört många historier om hur flyktingarna har levt och hur de har tagit sig långa vägar genom Europa, till fots, med överfyllda båtar, med skumma långtradarchaufförer och andra som smugglar människor förbi gränser. Intervjuerna har fått henne att skapa karaktären Salar. Jag har läst boken som e-bok. Den har 284 sidor och på e-biblioteket rekommenderas den för 12 till 15 år. Jag skulle gärna rekommendera den för äldre tonåringar också, åtminstone 16-17 år. Det är Annelie Drewsen som skrivit boken. Hon har även skrivit andra böcker för barn och ungdomar och en del av hennes böcker är lättlästa. Boken är spännande och skrämmande, men samtidigt har den värme. Pojkarnas vänskap växer sig starkare under deras prövningar. Ensam är stark, men ibland behövs det en annan vid ens sida så att man tillsammans blir ännu starkare.

Mina husdjur

Mina husdjur

Veckans boktips handlar om en massa djur som bor i ett stort hus. Det kryllar av djur i huset! Berättaren går igenom rum för rum, börjar i tamburen, fortsätter ut i köket och badrummet. Man får även bekanta sig med lekrummet, verkstaden, vardagsrummet och gymnastiksalen. Också musikrummet, tvättrummet, biblioteket och sovrummet finns med. Alla rum har ett uppslag i boken, dvs. två sidor.  Läsaren får veta vilka slags djur som finns i de olika rummen. I tamburen t.ex. låter det så här: "Uppe på mösshyllan / bor mina möss / I mössens mössor / bor mina löss" Det låter ju inte roligt med en massa löss i mössan, men även lössen får bo i det stora huset. I lekrummet leker många djur, bl.a. de här: "Rockan leker med dockan / Reptilen leker med bilen / Albatrossarna bygger med klossarna / En papegoja bygger en koja" Det är en rolig bok skriven av Nils Andersson. Nils Andersson har tidigare skrivit Tidsmaskinen och Pappor ska va tjocka, båda de böckerna är på rim eller i diktform. Mina husdjur har illustrerats av Erik Svetoft. Det kryllar av detaljer i boken. Varje gång man läser den eller tittar på bilderna ser man säkert nya små detaljer som man inte upptäckt förr. Mina husdjur är en bilderbok som rekommenderas för 3-6 år, men jag tror att även nybörjarläsare tycker det är roligt att läsa boken. Boken har 24 sidor, där varje rum har ett uppslag. Jag har läst boken som e-bok.       

Fröken Spöke

Fröken Spöke

Veckans boktips handlar om fröken Spöke, eller fröken Sparre som hon egentligen heter. Tvillingarna Ebba och Ivar ska få en vikarie i skolan då deras lärare blivit sjuk. In kommer en kvinna som är lång och smal. Hon är blek i ansiktet och har långt svart hår. Eleverna gillar fröken Sparre, men det är något konstigt med henne. Hon har iskalla händer och verkar inte tåla att solen skiner henne i ögonen. Är hon egentligen ett spöke? Eller en vampyr? Ebba, Ivar och de andra funderar över saken. Hur ska de kunna bevisa sina misstankar? Ebba tar med en vitlök till skolan. För vampyrer tål ju inte vitlök. Men då blir fröken Sparre sjuk! Tänk om hon är en vampyr trots allt! Och nu kanske hon blir jättedålig när Ebba har haft med en vitlök! Ebba och Ivar ombeds hämta ett skelett från skolans källare. Inte ett riktigt förstås, bara ett låtsasskelett som de ska ha i undervisningen. De måste lova att inte gå längst in i källaren, bara nerför trappan, där skelettet står. Men Ebba och Ivar blir nyfikna. De smyger längre och längre in i källaren, och där står... en kista! Varför finns det en kista i skolans källare? Serien om Fröken Spöke består hittills av 13 böcker. Böckerna är skrivna av Kerstin Lundberg Hahn. De är lättlästa och lämpar sig för barn i åldern 9-12 år. Illustrationerna är gjorda av Åsa Rosén. Kerstin Lundberg Hahn har skrivit ett stort antal böcker för barn och unga. Första boken, Fröken Spöke, har 47 sidor. Det är en rolig serie som är lite mysigt läskig. Jag har läst de två första böckerna i serien som e-böcker. Del två heter Fröken Spöke kommer tillbaka. Där är det igen dags för en vikarie och eleverna vill att fröken Spöke ska komma tillbaka. Men hur kontaktar man ett spöke? I andra boken försöker tvillingarna få fröken Sparre att förstå vad mobiltelefoner är och hur man använder dem. Här är en bokhylla med alla böcker om Fröken Spöke. Bokhyllan är uppställd så att böckerna kommer i den ordning de publicerades: Böcker om fröken Spöke

Himlabrand

Himlabrand

Veckans boktips handlar om samer och renskötsel. I Jokkmokk, i norra Sverige, bor Ánte, en ung kille vars liv handlar om skolan, kompisar och renarna som han sköter tillsammans med andra i byn, bland annat kompisen Erik. Ánte börjar få känslor utöver de kamratliga för Erik, som är ihop med Julia. Men det verkar inte riktigt fungera mellan Erik och Julia. Kanske passar de inte ihop. Ánte tittar på Erik och Erik tittar på Ánte. Men vad betyder Eriks blickar och lätta beröringar egentligen? Är han mer intresserad av flickor än pojkar? Ánte känner sig förvirrad av sina känslor och försöker om det ändå skulle kunna gå att vara tillsammans med en flicka istället. Under en fest träffar han Hanna, men tyvärr har Hanna en pojkvän, en av Ántes kompisar. Kompisen Ida vill att Ánte ska erkänna för sig själv och andra att han är intresserad av Erik. Men hur ska Ánte kunna göra det? Han har ju hört vad pappan sagt till sina kompisar om sådana som Ántje. Hur ska föräldrarna och farmor kunna acceptera att Ánte dras mot killar. Mamma vill att Ánte inte ska träffa Erik så mycket, för det börjar gå rykten i byn att det är något mellan killarna. Mamma tycker att Erik har dåligt inflytande på Ánte.  Under en marknad i Jokkmokk besöker Ánte en liten bokförsäljning när Erik kommer in. Han blir generad och vill snabbt ut. I all hast köper han en bok utan att riktigt veta vad det är för bok. Det visar sig att boken handlar om rasbiologi, en tid för länge sedan när en man försökte bevisa av svenskarna tillhör en högre, bättre ras än samerna. Ánte tittar på bilderna, som bl.a. visar släktingar till Ánte. Han tycker bilderna är otäcka och river ut alla bilder, men den på sina förfäder behåller han. Han visar boken för sin farmor som står honom nära. De diskuterar samernas historia och rasbiologin. Ett ungt par ska gifta sig och det förbereds för bröllop. Ánte ska också gå på bröllopet, liksom de flesta i byn. Erik är där, och även Lasse, en man som flyttat till Stockholm men som nu återvänder till bröllopet. Ánte har inte sett Lasse på flera år. Han funderar över varför Lasse flyttade från byn och om han har familj i Stockholm. Det visar sig att Lasse är gift med en man. Om Lasse vågar berätta för Ántes mamma och pappa att han har en man, varför vågar inte Ánte göra det då? Varför ska han inte få gå sin egen väg? Måste han göra som alla andra gör? Ánte vill gå mot strömmen och han vill kunna bära sin kolt med stolthet.  Himlabrand är skriven av Moa Backe Åstot. Det är hennes debutroman. Hon är också same och renskötare. I boken förekommer en del samiska ord och meningar, men av kontexten kan man ganska bra gissa sig till vad de betyder. Vissa ord förklaras. Jag tror det är lulesamiska som används i boken, men är inte helt säker. Boken har en åldersrekommendation för unga vuxna. Den handlar om kärlek, ungas vardagsliv, skola och förhållanden, på gott och ont. Man lär sig ganska mycket om samer och renskötsel, och de olika delarna av en kolt, som är samernas traditionella klädsel. Jag har läst boken som e-bok. Det är en bra bok och jag rekommenderar den för ungdomar i övre tonåren, 15+ eller unga vuxna. 

Legenden om Jack

Legenden om Jack

Martin Olczak är författaren till de populära böckerna om Jack, pojken som är trollkunnig. Olczak har skrivit 16 böcker om Jack, och de är indelade i fyra olika serier eller berättelser. Den första serien heter Jakten på Jack. Den andra heter Spådomen om Jack. Sedan följer Jacks förbannelse och Legenden om Jack. Veckans boktips handlar om de fyra böckerna som utgör Legenden om Jack. Hit hör Gastar i Göteborg, Dödskallar i domkyrkan, Vidunder på Arlanda och Troll i järngruvan.  Serien börjar med att Jack får en lillasyster, Ebba. Han älskar henne från första stund. Ebba har ett konstigt födelsemärke på armen, som liknar en sjua. När födelsemärket följande dag har ändrats till en sexa inser Jack, föräldrarna och moster Betty att det är något som inte stämmer. Tillsammans med vätten Rurik ger de sig av till Göteborg för att träffa en gast vid Liseberg. Gasten berättar om en legend. Tyvärr har halva delen av pappret försvunnit och de känner inte till fortsättningen. När familjen vaknar på hotellet följande morgon har Ebba försvunnit. I stället ligger det en trollunge i barnsängen! Nåni kallas hon. Hon är en bortbyting. Trollen har tagit Ebba och lämnat Nåni istället. Föräldrarna och Betty ger sig ut för att leta efter Ebba medan Jack måste ta hand om Nåni som snabbt lär sig tala. Det blir början på ett äventyr som tar Jack ända upp till Kiruna, via Uppsala. På vägen återförenas han med Betty och Rurik som lyckats fly trollen, medan föräldrarna kidnappades och togs till en grotta. Ska Jack lyckas rädda sin lillasyster och sina föräldrar? Vad händer när födelsemärket på Ebbas arm har räknat ner till noll? Varje natt ändras födelsemärket; 7, 6,5... Tiden är knapp. Kan Jack lita på Nåni eller leder hon dem rakt in i fällan? De måste leta reda på den fruktade Bergadrottningen. Böckerna är spännande och bra. Helst ska man läsa böckerna i ordningsföljd, eftersom berättelsen fortsätter genom alla fyra delar. Varje bok har ca 100 sidor, men de är ganska lättlästa och har svartvita illustrationer, ibland över hela sidan, av Anna Sandler. Böckerna har en åldersrekommendation på 6-9 år och passar även bra som högläsning. I böckerna finns många sagoväsen och väsen från folktron, som troll, vättar, spöken, gårdstomtar och en grip, som är en blandning av ett lejon och en stor fågel. Jag har läst alla fyra böcker i Legenden om Jack. Men jag har inte läst de andra 12 böckerna som kommit före. Det är inga problem att börja med en senare serie, även om man naturligtvis får veta mycket mer om Jack och hans föräldrar i tidigare serier. Här finns en bokhylla med samtliga titlar om Jack, ifall man vill läsa alla böcker i rätt ordning, från Jakten på Jack till Legenden om Jack: Martin Olczaks böcker om Jack

Olivia för alltid

Olivia för alltid

Veckans boktips handlar om en flicka som heter Olivia. Hon har just fått sommarlov efter att ha gått ut 9:an i högstadiet. På hösten ska hon börja i gymnasiet. Olivia har vuxit upp i olika fosterhem och hamnade till slut hos Lasse och Lena, som adopterade henne. Hon känner inte till sitt ursprung, annat än att hon som baby hittades på trappan till sjukhuset, övergiven. Hon tänker inte dessto mera på det, men när ett spädbarn lämnas på en parkbänk och Lena råkar försäga sig så börjar Olivia nysta i sitt förflutna. Vad var det egentligen som hände? Lämnades Olivia verkligen på en parkbänk liksom den andra babyn?  Olivia råkar upptäcka ett brev som skickats några år tidigare. Hon har aldrig fått se brevet, trots att det står hennes namn i det. Brevet är från mormor! Hon är fast besluten att ta sig till Ön där brevet kommer ifrån, flera hundra kilometer från Kvarnkulla där hon bor. Med sig tar hon bara en väska och sin katt Periwinkle. Hon berättar bara för kompisen Elsa vad hon ska göra. Snart hör hon i bussen att hon är efterlyst av polisen! Istället för att vänta tills bussen kommer till Ön hoppar hon av vid nästa busshållplats, i närheten av samhället Hösta. Hon känner igen i Hösta och spenderar första natten i en övergiven paketbil som är full av skräp. Följande morgon snor hon hårfärg från en butik och försöker färga håret svart samtidigt som hon klipper sig själv. Åtminstone får hon en ny frisyr, men hon undrar hur mycket det hjälper när hon inte hinner vänta tills färgen fäster ordentligt. Hon träffar en udda figur som kallas Fenix. Olivia vet inte om det är en pojke eller en flicka. Själv kallar Fenix sig hen. Fenix tar med sig Olivia till ett ruckel som de kallar Solrosgården. Där bor andra ungdomar och barn, ibland en natt, ibland mera permanent. De andra välkomnar henne och bryr sig inte om att hon rymt hemifrån. Hon accepteras som en i gänget, även om hon inte kommer överens med alla. Övervåningen är full av råttor. Man festar gärna och söker ätbart från butikernas skräptunnor. Periwinkle håller sig nära Olivia, eller åtminstone i trädgården. Olivia undviker kontakt med Höstas invånare eftersom polisen fortfarande letar efter henne och det skrivs om henne i tidningen. Tur att de tror att hon har långt brunt hår. Så en dag försvinner Periwinkle spårlöst. Olivia bestämmer sig för att det är dags att besöka Ön och leta upp mormor. Kanske bor även mamma och pappa på Ön. Olivia vill ha svar på sina frågor om sitt ursprung, vad som hände och varför hon inte fick träffa sina biologiska föräldrar.  Det är en spännande och bra bok som Julia Wickholm har skrivit. Boken utspelar sig på fiktiva platser i Finland. Boken gavs ut 2019 och det är Julias debutbok. På e-biblioteket rekommenderas den för 12-15-åringar men även för unga vuxna. Jag skulle gärna sätta den till 15+. 

Hundbackens Marta och Runeberg

Hundbackens Marta och Runeberg

Det är inte många dagar kvar till Runebergsdagen 5.2. Veckans boktips handlar just om Johan Ludvig Runeberg (1804-1877) och hans fru Fredrika (1807-1879). Marta från Hundbacken får chans att besöka Borgå där Runeberg bor. Tillsammans med sin syster ska de besöka sin kusin och de får hjälpa till som pigor under en fest som Runeberg ska ha. Det här utspelar sig på 1800-talet när det ännu fanns drängar och pigor. Hon har en liten tam gris som följer henne.  Dagarna före festen får Marta följa med hur Johan och Fredrika lever sina liv. Johan har bjudit in sina kompisar Johan Vilhelm Snellman (1806-1881) och Elias Lönnrot (1802-1884) till festen och de kommer strax innan. Dessutom råkar de träffa på en annan vän, Zacharias Topelius (1818-1898). Även han får komma på fest. Naturligtvis får de smaska i sig Runebergstårtor, något som Johan älskar.  Boken av Mauri Kunnas, tillsammans med Tarja Kunnas, berättar om paret Runeberg, Snellman, Lönnrot och Topelius. Samtidigt får man också ta del av dikter och sagor, t.ex om Sven Tuva och "Björken och stjärnan" (av Topelius) osv. Det berättas också vad Snellman och Lönnrot gör. Alla dessa levde under 1800-talet och kände varandra väl från det så kallade Lördagssällskapet när de träffades, sjöng, läste dikter, debatterade och talade om politik osv. Jag har läst boken på finska. Då heter den "Koiramäen Martta ja Ruuneperi". Jag vet tyvärr inte vad Martas syster Tilta heter på svenska eller grisen Saima. På finska heter kusinen Loviisa. Den finska versionen har 64 sidor. Det är säkert ungefär samma på svenska. I slutet av boken finns några sidor fakta om huvudpersonerna, en sida per person. Där finns även bilder på hur de såg ut i verkligheten. Mauri Kunnas har skrivit många böcker, bl.a. om Hundbacken och Herra Hakkarainen, som är känd för att gå i sömnen. Tittar man efter så hittar man Herra Hakkarainen på bild även i den här boken, men han nämns inte i texten. Naturligtvis går han i sömnen även i denna bok. Det är inte första gången Mauri Kunnas skriver historiska bilderböcker för barn. Han har skrivit om vikingar, hundarnas Kalevala och hundarnas historiebok där man får läsa om kungar och drottningar långt tillbaka i Finlands historia när vi var en del av Sverige. Läs gärna de andra böckerna om Hundbacken. Här finns en bokhylla med en del av Mauri Kunnas böcker.  Mauri Kunnas böcker

Framtidskameran

Framtidskameran

Veckans boktips handlar om en speciell kamera som Emma får av sin farfar, efter att farfar har avlidit. Emma är ledsen över farfars död och över kompisen som flyttat till en annan stad. När hon får paketet av pappa tyckte hon först att det var en tråkig gammal kamera som såg väldigt omodern ut. Men när hon sedan prövar kameran inser hon att kameran fotar det som händer i framtiden! Inte långt in i framtiden, bara några minuter. På väggen visar klockan 16.00, men klockan på fotot som kameran genast skriver ut och framkallar, visar tiden 16.10. Emma hittar sedan en slags beksrivning över kameran och lär sig att hon kan ställa in tiden så att den visar ända till 30 minuter in i framtiden. Framtidskameran hjälper henne på flera sätt, bl.a. när hon förhindrar att en klasskompisar blir påkörd av en bil eller när hon lyckas stoppa tjuvar på museet. Men den får henne också att fundera över vad som är rätt och fel. Hennes familj har ekonomiska bekymmer och Emma vill gärna hjälpa dem. Med kamerans hjälp skulle hon kunna se den rätta lottoraden. Det gör hon också. Men det känns fel, som fusk, att lämna in lottoraden med den vinnande nummerserien. Dessutom är hon ju inte över 18 år. Hon är bara 12. Kassabiträdet skulle inte tillåta att hon lämnar in lappen, eller?  Pappa som egentligen drömmer om ett liv som bagare sliter på sockerfabriken men ändå har familjen det tufft. Pappa och mamma grälar ofta, över farfars fotoaffär som de inte hittar köpare till; över pengar de inte har och över pappa som ska sägas upp från fabriken när ägarna vill använda ett gift för att göra sockerbetorna större och få ut mera socker ur dem. För att få pengar till klassresan som ska gå till ett stort nöjesfält, ska klassen sälja korvar. Den som säljer mest får gratis inträde och gratis åkarmband. Emma vet att hon inte kommer att ha råd att betala inträde och armband. Att sälja flest korvar är hennes ända chans att få följa med på klassresan.  Samtidigt är det något skumt med giftet som sockerfabriken ska börja använda, trots att ägarna försäkrar folket i stan att det är säkert att använda medlet. De kommer att spä ut det. Emma vill överraska sin pappa som jobbar sitt sista nattskift på sockerfabriken, men besöket avslutar med ett stort drama på fabriken.  Det är Kaj Hagstedt som skrivit boken om Emma. Boken har 270 sidor, men är ganska lätt att läsa och känns inte så långt. Jag har läst boken som e-bok. Boken är ibland sorglig och så är den förstås spännande. Hur ska Emma ta sig ur de situationer som hon hamnar i? Jag rekommenderar boken varmt och hoppas att författaren skriver fler böcker i framtiden, gärna om Emma. Boken har en åldersrekommendation på 9-12 år.

Nyårsvandraren

Nyårsvandraren

Årets första boktips handlar om en vandring på Stockholms gator under en kall nyårsnatt. Bokens huvudperson, Storm, vaknar upp på en fest, berusad. I stället för att ta tunnelbana eller buss hem bestämmer han sig för att gå. Då kommer han att piggna till och bli nyktrare. Hemma är det ingen som väntar på 16-åringen. Mamman befinner sig på Öland och pappan har flytt till Frankrike där han träffat en ny kvinna.  Medan han promenerar i natten tänker han mycket på hur hans liv ser ut och sådant som bekymrar honom. Han tänker på Mirja som han inte längre är ihop med. Han tänker på föräldrarna som inte längre vill leva med varandra. Och han tänker på de thailändska pojkarna som räddades ur grottan och de skogsbränder som härjade i Sverige. Han träffar på ett fyllo som ligger utslagen i snön, och kommer sig för att bjuda mannen på kaffe och en muffins. Han ringer sin lärare och råkar bli bestulen på sin mobiltelefon. Och han tar ett tidigt tåg till sina hemtrakter för att hälsa på en gammal klasskompis, som bara sitter framför datorn och räknar tågvagnar på videon på Youtube. Men där får han åtminstone kall choklad att dricka och några kex. Vandringen gör honom trött, kall och hungrig, men han får chans att reda ut de många oroliga tankar han har i huvudet. Hela romanen på drygt 100 sidor utspelar sig under några timmar. Nyårsnatten mellan 31 december och 1 januari samt några timmar efter gryningen. Det är Charlotta Lannebo som har skrivit boken. Hon har tidigare skrivit böcker för både barn och unga. Nyårsvandraren är en bok för unga vuxna. Språket är typiskt för hur vissa ungdomar idag talar och det förekommer en del fula ord. Jag rekommenderar boken för de övre tonåren, +15 år. 

Let it snow

Let it snow

Veckans boktips handlar om tre noveller, skrivna av Maureen Johnson, John Green och Lauren Myracle. På boksampo finns bara en roman av Maureen, och ingen av Lauren, men många av John Green. Jag länkar dock till alla tre. Novellerna kan läsas fristående, men de är ändå sammanlänkade på ett visst sätt. Det handlar delvis om samma personer och samma plats och tid. Den första novellen har Maureen Johnson skrivit. Den heter Jubilee-expressen. Novellen handlar om Jubilee, eller Julie som hon vill kallas, eftersom hon inte gillar sitt Jubilee-namn. Hennes föräldrar är ute och julshoppar, men råkar i gräl och blir arresterade. Det är strax före jul och Jubilee måste ta tåget mot Florida, där morföräldrarna bror. En snöstorm bryter ut och det blir så mycket snö att tåget inte kan ta sig vidare. Det står strax utanför Gracetown. Jubilee hoppar ur tåget och lyckas ta sig till Waffle House, ett café i närheten. Där träffar hon Stuart och bestämmer sig för att följa med hem till Stuart istället för att hoppa på tåget igen. Jubilee kommer att fira jul tillsammans med Stuart och hans familj.  Den andra novellen heter Cheerleaderstormen och är skriven av John Green, som skrivit flera populära ungdomsböcker, t.ex. Förr eller senare exploderar jag, och Pappersstäder. Novellen handlar om Tobin och två av hans kompisar. De sitter och tittar på James Bond filmer när telefonen ringer. Keun från Waffle House är det som ringer och han vill att de ska komma dit, och ta med sig Twister-spelet, eftersom där finns cheerleaders som har fastnat med tåget i snön. Killarna beger sig mot Waffle House i den kraftiga stormen. Det är samma Waffle House där Jubilee träffar Stuart. Tredje novellen heter Grisarnas skyddshelgon och är skriven av Lauren Myracle. Addie känner sig minst sagt deppig. Hon och pojkvännen Jeb (som Jubilee i första novellen träffar på tåget), har gjort slut och det pågår värsta snöstormen där ute. Hennes kompisar försöker få henne på bättre humör, men frågan är om det hjälper. Addie inser att hon kanske har gjort ett misstag och försöker få Jeb tillbaka.  Det här är en novellsamling för unga vuxna. Jag rekommenderar den åt alla som vill krypa upp i en skön fåtölj med en filt runt benen och kanske dricka en kopp te och njuta en stund av några noveller. Det är intressant att författare kommer överrens om var novellerna ska äga rum, när och vem som ska vara med. Men samtidigt har de fått skriva helt olika noveller, var och en efter sitt sätt att skriva. Det här var sista boktipset för i år! Hoppas alla som läser detta har en glad julhelg och ett trevligt, och lugnt, nyårsfirande!

Tio över ett

Tio över ett

Veckans boktips handlar om Kiruna, staden i norra Sverige. Maja är orolig för att sprängningar i gruvan ska göra att byggnader rasar och sjunkhål uppstår. Varje natt spränger de för att få loss malm ur berget. Maja har alltid ställt mobilen att larma tio över ett på natten för att vara vaken när det sprängs. Hon är jätterädd för sprängningarna, ligger i sängen och väntar på mullrandet, fönstren som skakar och marken som vibrerar, ibland är det kraftigare, ibland känns det inte så mycket. Men det är inte ännu över. Efter sprängningen måste Maja vänta på sirener från ambulanser eller brandbilar som rycker ut till raserade byggnader. Hon smyger runt i huset och tittar ut genom fönstren, för att titta så att allt är som det ska, att staden klarat ännu en natt med sprängningar. Gruvans verksamhet gör att staden måste riva vissa områden och många människor måste flytta till nya ställen, i andra delar av Kiruna eller utanför stadens gränsen. Även Maja och hennes familj måste flytta. Det är något som Maja absolut inte vill göra. Hon har ju bott i samma hus så länge hon levt. Det finns mycket i Majas liv som är jobbigt; gruvan, att måsta flytta till ett nytt ställe, bästa kompisen Julia som tvingas flytta till Luleå där hennes mamma har en ny kille. Och så är det Albin, som Maja är kär i i smyg. Men hur ska Maja göra för att Albin ska se henne? Och har Albin en flickvän eller inte? Det är inte bara Maja som visar ett intresse för Albin. Maja deltar i en bokklubb i biblioteket och dit kommer även Albin. Då får Maja en chans att prata med Albin, inte minst om böcker som handlar om fotbollsstjärnorna Zlatan och Messi och ishockeylegenden Börje Salming. Maja läser alla dessa böcker bara för att Albin har gjort det; så att hon kan tala om böckerna med honom.  Maja gömmer sig under täcket på kvällarna och spelar in vloggar där hon talar om sin rädsla för att alla ska dö när gruvan rasar. Hon filmar även runt om i staden. Hon är orolig över pappan som jobbar i gruvan, mamman och lillasystern. Under sängen har hon en väska fullpackad med kläder och annat till hela familjen så att de snabbt kan räddas ifall det händer något på natten. Rädslan över gruvan, Julia, Albin och flytten, sömnlösheten på nätterna... Allt gör att Majas kropp till slut inte längre orkar och hon börjar få panikattacker både i och utanför skolan. Hon får svårt att andas och gråter. Majas lärare vill att eleverna skriver känsloböcker där de beskriver sina känslor inför allt som händer med staden. Maja har döljt sina känslor för föräldrarna, men det går inte att hålla tyst längre. Skolsyster skriver en remiss åt henne till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, där hon får prata med en psykolog som kommer till Kiruna emellanåt. För att råda bot på sin rädsla och komma över panikattackerna finns det bara en sak att göra; att ta tjuren vid hornen, trotsa rädslorna och åka ner i gruvan, flera hundra meter under marken, och få svar på sina frågor. Kan byggnader i Kiruna verkligen rasa på grund av sprängningarna? Maja får följa med Albin som hjälper till i besöksgruvan på ca 500 meter under marken, och dessutom får hon följa med pappa som arbetar ännu längre ner i gruvan. Den här boken av Ann-Helén Laestadius, som har samiska rötter och själv växte upp i Kiruna, vann Augustpriset 2016, i kategorin bästa barn- och ungdomsbok. Historen om Maja, Albin och de andra fortsätter i boken Inte längre min. Böckerna har en åldersrekommendation på 12-15 år. Ann-Helén har skrivit flera böcker för ungdomar och även ett par bilderböcker för mindre barn. Tio över ett är mycket läsvärd. Även om själva historien är påhittad, så är det sant att Kiruna river byggnader, flyttar på vissa hus och bygger nytt. Tanken är att man ska flytta centrum ca 3 kilometer österut. Det gamla stadshuset har rivits och man har byggt ett nytt, modernt. Dessutom har man ändrat tågspåren, skapat nya vägar och gjort mycket mer för att ändra stadsbilden och förorterna.    

Första sagoskatten: Jul

Första sagoskatten: Jul

Veckans boktips är en antologi som innehåller texter av flera olika författare. Det kan röra sig om hela bilderböcker eller delar av kapitelböcker som finns med i den här boken. Dessutom finns kända sånger som illustrerats. Gemensamt för dessa texter och sånger är som titeln säger; jul.  De berättelser som ingår i den här antologin är: - Lilla Annas julklapp  - Sagan om mössens julafton (i berättelsen ingår sången "När nätterna blir långa och kölden sätter in, tar mamma mus och samlar hela barnaskaran sin...")  - God jul, Nicke Nyfiken!  - Pippi firar jul  - Vi har så roligt när det är jul (med Lotta på Bråkmakargatan) - Mamma Mu och Kråkan  - Tomtegröt och tulpaner!  - Babar och jultomten  - Egon och tomtenissen  Julsånger som illustrerats är Nu är det jul igen, Sockerbagaren, Tre pepparkaksgubbar, Räven raskar över isen, Vi äro musikanter. Texten till tomtarnas julnatt finns också längst bak i boken, men den har inte illustrerats.  I slutet av boken finns Julstoj, det vill säga tips på vad man kan leka under julhelgen. Här nämns bl.a. pussel för hela familjen, Blinkleken och Gömma nyckeln. I boken finns också tips på enkelt julpyssel för barn, bl.a. fönsterstjärnor, tomterad och papperskedja. Man får också lära sig att göra marsipangodis.  Det är en fin bok att läsa i december, t.ex. som godnattbok eller bara som inspirationsbok när man ska hitta enkelt pyssel och roliga lekar för barnen. En CD-skiva med musik ingår i boken. CD-skivan hade dock gått förlorad i den biblioteksbok som jag lånade, så jag kunde inte lyssna på CD-skivan. Men där ska ingå 10 julsånger; flera av de som finns med i boken, plus ett par som inte gör det.  Boken är mest lämplig för barn 3-6 år, men lite äldre barn kan säkert också ha glädje av den, speciellt julpysseldelen. Vissa berättelser är längre, andra kortare. Jag rekommenderar boken varmt som en del av julförberedelserna och väntan på tomten och mysiga stunder under julhelgen. Boken kom ut 2014. 

Saga Sanning

Saga Sanning

Veckans boktips handlar om en vätte, ungefär som en liten människa med spetsiga öron. Hon har 55 syskon! Vätten Saga känner sig ensam. Hon har nämligen fått en förbannelse av sin gamla faster Sara. Hur mycket Saga än vill, kan hon bara säga sanningen. I sitt hår har hon en mus som heter Marta. Ingen vill vara i hennes närhet på grund av alla elakheter hon säger.  När Saga ska gå ut för att handla mat, med musen Marta i sitt hår, råkar hon ut för än den ena, än den andra. En kanin blir sur när Saga säger att kaniner är tokar, att öronen hänger och att de inte är särskilt kloka. En alv blir sur när Saga säger att hans hår ser ut som trassligt garn. Så råkar Saga ut för ett 10-meters troll! Trollet är på väg att äta upp Saga, men Saga har ett par sanningens ord att säga först! Trollet kastar iväg Saga långt över berg och skogar och hon hamnar i Helsingfors, minsann! Där träffar hon en olycklig flicka som heter Ada. Ada ska flytta till en annan stad. Kommer den sanningsenliga vätten Saga att kunna muntra upp Ada och få henne på bättre humör? Boken är skriven på rim av Matt Haig, och svartvita teckningar har gjorts av Chris Mould. Boken har 125 sidor, men den är ganska lättläst, ofta med två eller fyra rader per sida. Ibland en enda mening, som med stora bokstäver står skrivet över hela sidan. Det finns också gott om teckningar att titta på. Det är en ganska rolig bok, men samtidigt lite sorglig också. Ingen vill vara med Saga och Ada ska flytta och oroar sig för om hon ska få kompisar eller inte. Jag gillar meningen som står på sidan 107, en av de meningar som täcker hela sidan. "Men man känner inte lycka, om man aldrig haft det svårt." Ibland är det bra med gråt och tråkigheter, för när det sedan vänder och blir roligt igen så känner man sig extra glad att man lämnat det negativa bakom sig, om än bara för stunden. Matt Haig har skrivit både för barn och vuxna. Han har också skrivit en faktabok om hur det var att ta sig ur den svåra depression han drabbades av som ung. För barn har han bl.a. skrivit Ella och alla djuren, samt tre böcker om julen; Jakten på julen, Julen är räddad samt Jultomten och jag.

Pages