Gustafsson, Elin
Biografiska uppgifter
Hobbyn: folktradition, handarbeten, korsord och läsning.
Elin Gustavsson f. Bruse föddes 6.10 1883 i Sävträsk i Liljendal. Hennes föräldrar var timmermannen och snickaren Gustaf Bruse och hustrun Edla f. Blomqvist. Elin växte upp med fyra systrar och en bror i hemmet Brusebo vid Reimansbacken. Döttrarna gick i flickskolan invid Liljendal kyrka och sonen Gustaf gick i pojkskolan i Söderby. Föräldrarna önskade att barnen skulle fortsätta skolgången i någon högre skola eller skaffa sig yrkesutbildning. Dottern Elin gick i Borgå folkhögskola år 1899 . Därefter var hon elev vid Helsingfors ettåriga småskollärarinneseminarium år 1900.
Elin Gustavsson f. Bruse föddes 6.10 1883 i Sävträsk i Liljendal. Hennes föräldrar var timmermannen och snickaren Gustaf Bruse och hustrun Edla f. Blomqvist. Elin växte upp med fyra systrar och en bror i hemmet Brusebo vid Reimansbacken. Döttrarna gick i flickskolan invid Liljendal kyrka och sonen Gustaf gick i pojkskolan i Söderby. Föräldrarna önskade att barnen skulle fortsätta skolgången i någon högre skola eller skaffa sig yrkesutbildning. Dottern Elin gick i Borgå folkhögskola år 1899 . Därefter var hon elev vid Helsingfors ettåriga småskollärarinneseminarium år 1900.
Sin första tjänst fick Elin Bruse år 1901 som småskollärarinna i Kronoby i Österbotten. Efter ett år i Österbotten flyttade hon enligt föräldrarnas önskemål tillbaka till Liljendal. Lägre folkskolan i Hopom öppnades 1902 och Elin Bruse blev lärarinna där för sex år framåt. Sin sista tjänst som lärarinna hade Elin Bruse 1908-1909 vid lägre folkskolan i Sävträsk, Liljendal.
Elin Bruse gifte sig 1909 med bonden Otto Gustavsson och blev värdinna på Labbas. I äktenskapet föddes sonen Bjarne år 1916 och Knut år 1918. År 1920 insjuknade maken Otto i en svår sjukdom och dog. Elin blev änka. Hon hade två minderåriga barn att ta hand om och hade även ansvaret för gårdens skötsel. Elin Gustavsson "Labb-Elin" drabbades av sorg igen då äldsta sonen Bjarne stupade i vinterkriget i mars 1940.
För att skingra sorgen började Elin skriva. Hon tecknade ner egna minnen och berättelser som "Lindemommo" eller Wilhelmina Lindroos berättade för henne. Från början var det inte tänkt att det skulle bli någon bok, men genom goda vänners råd och uppmuntran, bl.a. av folkhögskolmagister Birger Enroos , blev det så att första boken utkom på förlaget Bro i Åbo. Förlaget hade grundats 1939 och gav ut sin första allmogeroman 1942, Elin Bruses bygdeskildring "Hård mark blommar". Boken, en utvecklingsberättelse om allmogekvinnans liv, blev en omedelbar framgång. Bruses andra bok "Systrarna på Fadders" utkom på samma förlag år 1946. Förlaget rekommenderade Elin Gustavsson att som författarnamn använda sitt flicknamn Elin Bruse. Professor Otto Andersson på förlaget Bro hedrade Elin Bruse och förlaget uppvaktade henne med ett silverfat på 70-årsdagen.
Elin Gustafsson "Labb-Elin" var på äldre dar trots sin hämmade rörelseförmåga aktiv och sysselsatte sig med handarbete, läsning och korsordslösning. Hon började skriva på en tredje bok men den blev aldrig slutförd. På 1950- och 60-talen deltog hon tidvis i insamlandet av folktraditioner till Finlands Nationalmuseum. För dessa uppgifter erhöll hon ett diplom med texten :
Under Finlands 50:de självständighetsår har Ni ELIN GUSTAVSON på ett betydelsefullt sätt deltagit i insamlingen av folktradition. För detta värdefulla arbete till fromma för kulturtraditionernas bevarande uttalar vi vårt högaktningsfulla tack. Finlands Nationalmuseum, Fölisöstiftelsen.
Elin Gustafsson avled 31.8.1970.
Text: Eivor Nygård
Källor:
Nanny Gustavsson
Knut Gustavssons anteckningar fr. 1994
Liljendal sockens historia
Liljendal hembygdsbok
Suomen kirjailijat 1917-1944 (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1981)
Finlands svenska litteraturhistoria. Andra delen: 1900-talet. Uppslagsdel. (Svenska litteratursällskapet i Finland, Bokförlaget Atlantis, Helsingfors, Stockholm, 2000)
Elin Bruse gifte sig 1909 med bonden Otto Gustavsson och blev värdinna på Labbas. I äktenskapet föddes sonen Bjarne år 1916 och Knut år 1918. År 1920 insjuknade maken Otto i en svår sjukdom och dog. Elin blev änka. Hon hade två minderåriga barn att ta hand om och hade även ansvaret för gårdens skötsel. Elin Gustavsson "Labb-Elin" drabbades av sorg igen då äldsta sonen Bjarne stupade i vinterkriget i mars 1940.
För att skingra sorgen började Elin skriva. Hon tecknade ner egna minnen och berättelser som "Lindemommo" eller Wilhelmina Lindroos berättade för henne. Från början var det inte tänkt att det skulle bli någon bok, men genom goda vänners råd och uppmuntran, bl.a. av folkhögskolmagister Birger Enroos , blev det så att första boken utkom på förlaget Bro i Åbo. Förlaget hade grundats 1939 och gav ut sin första allmogeroman 1942, Elin Bruses bygdeskildring "Hård mark blommar". Boken, en utvecklingsberättelse om allmogekvinnans liv, blev en omedelbar framgång. Bruses andra bok "Systrarna på Fadders" utkom på samma förlag år 1946. Förlaget rekommenderade Elin Gustavsson att som författarnamn använda sitt flicknamn Elin Bruse. Professor Otto Andersson på förlaget Bro hedrade Elin Bruse och förlaget uppvaktade henne med ett silverfat på 70-årsdagen.
Elin Gustafsson "Labb-Elin" var på äldre dar trots sin hämmade rörelseförmåga aktiv och sysselsatte sig med handarbete, läsning och korsordslösning. Hon började skriva på en tredje bok men den blev aldrig slutförd. På 1950- och 60-talen deltog hon tidvis i insamlandet av folktraditioner till Finlands Nationalmuseum. För dessa uppgifter erhöll hon ett diplom med texten :
Under Finlands 50:de självständighetsår har Ni ELIN GUSTAVSON på ett betydelsefullt sätt deltagit i insamlingen av folktradition. För detta värdefulla arbete till fromma för kulturtraditionernas bevarande uttalar vi vårt högaktningsfulla tack. Finlands Nationalmuseum, Fölisöstiftelsen.
Elin Gustafsson avled 31.8.1970.
Text: Eivor Nygård
Källor:
Nanny Gustavsson
Knut Gustavssons anteckningar fr. 1994
Liljendal sockens historia
Liljendal hembygdsbok
Suomen kirjailijat 1917-1944 (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1981)
Finlands svenska litteraturhistoria. Andra delen: 1900-talet. Uppslagsdel. (Svenska litteratursällskapet i Finland, Bokförlaget Atlantis, Helsingfors, Stockholm, 2000)