Att dikta sig fri från verkligheten
Typ
faktaböcker
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
Är det möjligt att dikta sig fri från verkligheten?
Här möter vi tre kvinnliga lyriker: Tove Ditlevsen från Danmark, Edith Södergran från Finland/Sverige och Gunvor Hofmo från Norge. Alla tre har märkliga levnadsöden och får uppleva ett stort mått av lidande. Tove Ditlevsen blir offer för alkohol- och drogmissbruk och tar sitt liv när hon är 58 år. Edith Södergran blir bara 31 år och lever under större delen av livet med en dödshotande lungsjukdom. När Gunvor Hofmo är 32 år, insjuknar hon i psykisk sjukdom och sjukperioden varar i 22 år, varefter hon återvänder till diktandet.
Tove Ditlevsen uppfattar att dikterna kommer av sig själv, som drömmar. Hon förmedlar sin inre världs längtan till läsaren med ett vardagligt språk som talar om alldagliga ting. Det är därför så många känner igen sig och berörs. Edith Södergrans dikter är gränsöverskridande. Det är hennes kontakt med det omedvetna och mångfalden av inre självbilder som skapar kraften. Känslan av instängdhet och främlingsskap gränsar till kontakten med solen och himlavalvet. I Gunvor Hofmos dikter möter läsaren välkända fenomen som får en helt ny innebörd och uppträder som en omskakande sanning. Den här insikten följs av en känsla av lycka, men också av oro.
Alla tre lyrikerna är trots, eller tack vare sitt lidande, mycket produktiva under sina liv. Med hjälp av psykoanalytiska teorier (Klein, Segal, Bion och Meltzer) diskuterar Bo Sigrell lyrikernas inre världar och i vilken mån det går att i dikterna finna spår av dem.
Bo Sigrell är psykoanalytiker och professor i psykologi. Han har skrivit ett flertal böcker om psykologi och psykoterapi.
(Gidlunds)
Här möter vi tre kvinnliga lyriker: Tove Ditlevsen från Danmark, Edith Södergran från Finland/Sverige och Gunvor Hofmo från Norge. Alla tre har märkliga levnadsöden och får uppleva ett stort mått av lidande. Tove Ditlevsen blir offer för alkohol- och drogmissbruk och tar sitt liv när hon är 58 år. Edith Södergran blir bara 31 år och lever under större delen av livet med en dödshotande lungsjukdom. När Gunvor Hofmo är 32 år, insjuknar hon i psykisk sjukdom och sjukperioden varar i 22 år, varefter hon återvänder till diktandet.
Tove Ditlevsen uppfattar att dikterna kommer av sig själv, som drömmar. Hon förmedlar sin inre världs längtan till läsaren med ett vardagligt språk som talar om alldagliga ting. Det är därför så många känner igen sig och berörs. Edith Södergrans dikter är gränsöverskridande. Det är hennes kontakt med det omedvetna och mångfalden av inre självbilder som skapar kraften. Känslan av instängdhet och främlingsskap gränsar till kontakten med solen och himlavalvet. I Gunvor Hofmos dikter möter läsaren välkända fenomen som får en helt ny innebörd och uppträder som en omskakande sanning. Den här insikten följs av en känsla av lycka, men också av oro.
Alla tre lyrikerna är trots, eller tack vare sitt lidande, mycket produktiva under sina liv. Med hjälp av psykoanalytiska teorier (Klein, Segal, Bion och Meltzer) diskuterar Bo Sigrell lyrikernas inre världar och i vilken mån det går att i dikterna finna spår av dem.
Bo Sigrell är psykoanalytiker och professor i psykologi. Han har skrivit ett flertal böcker om psykologi och psykoterapi.
(Gidlunds)
Genre
Ämnen och teman
Huvudpersoner
Originalspråk
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Undertitel
Tove Ditlevsen, Edith Södergran, Gunvor Hofmo
Första publikation
ja
Utgivningstid
Sidantal
193