Den unge Caesar

De stora fälttågen och segrarna ligger ännu i framtiden, den oförlikneliga maktställning som skulle bli hans ter sig ännu fjärran och svåruppnåelig. Här är det i första hand barndoms- och ungdomsupplevelser under Marius' och Sullas matkkamp och de skräckvälden som de i tur och ordning upprättade som skildras. Märkt av dessa inser den unge Caesar allt tydligare att den gamla romerska författningen har överlevt sig själv, att senaten ej längre är i stånd att utöva sin auktoritet. Han sluter sig till folkpartiet och påbörjar sin långa, målmedvetna, envisa och djärva kamp att nå fram till en ställning i staten. Många gånger svävar han i fara. Han trotsar Sullas befallning att skilja sig från sin unga hustru, Cornelia, och flyr upp i bergen utanför Rom undan Sullas vrede, han tillfångatas av sjörövare och tillbringar en tid bland dessa blodtörstiga banditer innan lösensumman erlägges, han misstänks för delaktighet i Catilinas sammansvärjning och angrips av Ciceros väpnade vakter. Många gånger satsar han våghalsigt allt på ett bräde för att nå sina mål. Skuldsatt upp över öronen, beryktad för sina många kärlekshistorier, älskad av folket i ROm går han utan att förtröttas sin väg fram under dessa läroår.
Under skildringens lopp ges skarpsynta analyser av Marius och Sulla, av fältherresnillet Sertorius, Pompejus den store, den förmögne Crassus, Cicero, Cato och Catilina och många andra såsom dessa bör ha tett sig för Caesar. Även Caesars åsikter om religion, poesi, vänskap, kärlek har sin plats i denna lärda, initierade, levande självbiografi av den enligt Georg Brandes "största och rikaste människogestalt, som det antika Roma under loppet av 700 år alstrade". Efter några sidor glömmar man att självbiografin är fingerad.

(baksidestext)