Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Himlabröd
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Olika pärmbilder visas stora om du pekar eller klickar på den lilla bilden.
Beskrivning
Baksidestext:
I Himlabröd möter läsaren den kanske oemotståndligaste av Alice Lyttkens alla omtyckta romanhjältinnor. Hedda Skoot är sjutton år, glad och yr och skrattlysten, och när hon trutar med de röda läpparna eller låter de långa ögonfransarna spela, kan hon till och med linda sin barska farkär, Petter Skoot, om lillfingret. Men pappa Skoot har bekymmer. Hans klädesväveri går inte så bra nu längre sedan leveranserna för tolfte Karls soldater har upphört - man är inne på 1720-talet - och besvärliga kompanjoner och fordringsägare hotar till och med hans tobaks spinneri på Söders höjder, ett lovande företag som bland annat tillverkar Gyllene Vapnet, rikets bästa snus. Han blir tvungen att söka lån, och hur ogärna han än vill det blir inte bara det skootska arvesilvret utan också Hedda brickor i spelet om dukaterna. Och fast hans högsta önskan är att ge sin "lilla hjärteunge" lycka och glädje, "himlabröd", förmår han inte skydda henne från prövningar och vedermödor. Men det är ruter i lilla Hedda, hon hänger inte med huvudet för det utan håller stånd mot både snikna släktingar och de galanta frestelser som kunde möta en vacker borgartös på den tiden. Och hon gör det inte förgäves - till slut får hon i sanning smaka himlabröd, om det också bjuds henne från ett håll som hon aldrig anat.
Historien ramas in av livfulla bilder från borgarhem och gränder, från kaffehus, krogar och andra mindre reputerliga ställen, och den har en genuin och förförisk atmosfär av Stockholm ett par decennier före Bellmans tid. Man skiljs ogärna från både den käcka Hedda och hennes miljö - men kan glädja sig åt att författarinnan har lovat berätta mer om hennes öden i en kommande bok.
Skildringen av Hedda ger en livfull och förförisk bild av det gamla Stockholm ett par decennier före Bellmans tid. Hennes far driver tobaksspinneri med egna odlingar på Söders höjder. Då och då tar de schäsen ner till Skeppsbron för att titta på det brokiga "storstadslivet". I deras sällskap känner man det som om man själv vandrade omkring i 1 700-talsgränderna.
Hedda Skoot, sjutton år, är vacker och bortskämd. Hon lindar sin rike far Petter Skoot kring lillfingret och han har råd att ge efter för hennes nycker. Plötsligt slås Heddas lyckliga tillvaro i spillror när fadern hastigt rycks bort. Nu börjar ett ränkspel om hans pengar. Ska Hedda klara sig i striden mot snikna släktingar? Eller tvingas gifta sig med förste bäste friare för att undgå att stå utblottad?
(baksidestext, B. Wahlström, 1973)
I Himlabröd möter läsaren den kanske oemotståndligaste av Alice Lyttkens alla omtyckta romanhjältinnor. Hedda Skoot är sjutton år, glad och yr och skrattlysten, och när hon trutar med de röda läpparna eller låter de långa ögonfransarna spela, kan hon till och med linda sin barska farkär, Petter Skoot, om lillfingret. Men pappa Skoot har bekymmer. Hans klädesväveri går inte så bra nu längre sedan leveranserna för tolfte Karls soldater har upphört - man är inne på 1720-talet - och besvärliga kompanjoner och fordringsägare hotar till och med hans tobaks spinneri på Söders höjder, ett lovande företag som bland annat tillverkar Gyllene Vapnet, rikets bästa snus. Han blir tvungen att söka lån, och hur ogärna han än vill det blir inte bara det skootska arvesilvret utan också Hedda brickor i spelet om dukaterna. Och fast hans högsta önskan är att ge sin "lilla hjärteunge" lycka och glädje, "himlabröd", förmår han inte skydda henne från prövningar och vedermödor. Men det är ruter i lilla Hedda, hon hänger inte med huvudet för det utan håller stånd mot både snikna släktingar och de galanta frestelser som kunde möta en vacker borgartös på den tiden. Och hon gör det inte förgäves - till slut får hon i sanning smaka himlabröd, om det också bjuds henne från ett håll som hon aldrig anat.
Historien ramas in av livfulla bilder från borgarhem och gränder, från kaffehus, krogar och andra mindre reputerliga ställen, och den har en genuin och förförisk atmosfär av Stockholm ett par decennier före Bellmans tid. Man skiljs ogärna från både den käcka Hedda och hennes miljö - men kan glädja sig åt att författarinnan har lovat berätta mer om hennes öden i en kommande bok.
Skildringen av Hedda ger en livfull och förförisk bild av det gamla Stockholm ett par decennier före Bellmans tid. Hennes far driver tobaksspinneri med egna odlingar på Söders höjder. Då och då tar de schäsen ner till Skeppsbron för att titta på det brokiga "storstadslivet". I deras sällskap känner man det som om man själv vandrade omkring i 1 700-talsgränderna.
Hedda Skoot, sjutton år, är vacker och bortskämd. Hon lindar sin rike far Petter Skoot kring lillfingret och han har råd att ge efter för hennes nycker. Plötsligt slås Heddas lyckliga tillvaro i spillror när fadern hastigt rycks bort. Nu börjar ett ränkspel om hans pengar. Ska Hedda klara sig i striden mot snikna släktingar? Eller tvingas gifta sig med förste bäste friare för att undgå att stå utblottad?
(baksidestext, B. Wahlström, 1973)
Personer, aktörer
Huvudpersoner
Exakt tidpunkt
Ämnesord
Originalspråk
Textutdrag
Med långa kliv vandrade Petter Skoot fram och åter i sin stora sal. Skosulornas knarr rönte då och då gensvar från golvets breda ekplankor. Knarr, knarr, knarr, lät det.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Namn
Undertitel
roman
Första publikation
ja
Utgivningstid
Sidantal
374
Förlag
Språk
Lisätietoja
Ny, förkortad utg.: B. Wahlström, 1973
Namn
Utgivningstid
Sidantal
302