Tikka, Eeva

Laddning av bildfilen

Photograph information

Kuva: Gummerus Kustannus

Födelseort

Utbildning eller examen

Upphovsmannens språk

Nationalitet

Verk

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Titel

Typ

romaner

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

romaner

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

sagor

Typ

diktsamlingar

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

diktsamlingar

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

sagor

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Typ

sagor

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

diktsamlingar

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Titel

Typ

sagor

Typ

romaner

Typ

noveller

Typ

diktsamlingar

Typ

noveller

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

romaner

Titel

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

diktsamlingar

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

novellsamlingar

Typ

noveller

Typ

diktsamlingar

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Titel

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

noveller

Titel

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

sagor

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Titel

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

sagor, samlingar

Typ

noveller

Författarens egna ord

Jag började skrivandet i 13-årsåldern med dikter som innehöll mycket naturbilder och känslor. Jag visste att jag ville skriva, men jag drömde inte om författarens arbete som yrke. 30 år senare, efter fem publicerade romaner, har skrivandet ändå blivit mitt yrke. Jag lämnade en säker inkomst och det ibland tunga men samtidigt givande förvärvsarbetet som biologilärare, och det var inte ett svårt beslut. Det kändes naturligt, fast många tyckte att det var konstigt. Jag hade blivit mogen för det så småningom. Även mitt arbete som författare har ibland varit tungt men samtidigt givande. Jag har lyckats producera böcker, även om takten har blivit långsammare under de senaste åren. Jag har ofta problem med tidsanvändningen. Men någonting måste jag fortfarande ha under arbete, åtminstone i tankarna. Mitt sinne letar efter något att gripa tag i, även om det blir allt svårare att finna en fruktbar utgångspunkt från vilken en bok börjar bli till. Denna utgångspunkt är i första hand ett ämne som man vill skriva om och som man känner att man kan skriva om. Men även om jag känner att jag inte kan skriva om det och besluter mig för att ge upp detta i och för sig viktiga ämne, går det ibland så att ämnet inte ger upp mig. Jag tvingas överskrida mina gränser till ett i många avseenden okänt område. Det okända är skrämmande och lockande, det utmanar en att ta del i livets nya dimensioner. Jag kommer själv med, skriver om min egen sak. Jag tänker som Kristiina i min roman Aurinkoratsastus: "Det som rör dem, rör även mig." Även om jag skulle skriva som utomstående är jag samtidigt delaktig. Ibland har en bok tagit sin början i ett landskap i mina tankar eller en plats där jag dröjt. Den har gjort ett intryck på mig vilket sedan bryter ut som bilder i min text och tillkallar människorna, händelserna, livet i boken. Ett sådant intryck har varit till exempel miljön i gränsbyn Ruunaa, som har kommit med i två av mina romaner, eller Astuvansalmi i Kristina, vars klippmålningar har varit utgångspunkten för en roman, en novell, dikter och en saga. "Författaren lyssnar!" varnade min reskamrat en gång en annan och kastade en blick på mig. Jag lyssnade inte, åtminstone inte för en bok. För mig är det en främmande idé att jag skulle gå på en turistresa för att lurpassa på motiv. Det är inte på det sättet jag har hittat dem, de smyger sig in, intar mig, dallrar i tankarna till och med ganska länge, glimtar ibland till i ett litet färdigare skick - eller så är det jag själv som är färdigare. Men visst måste jag också lyssna för att kunna skriva. Man måste lyssna på människan, livet, sig själv. Människosinnets, mitt eget sinnes gåtfullhet har jag funderat mycket över. Den är ett av de djup dit jag har försökt dyka om och om igen när jag skriver. Jag har inte nått botten. Människan kan inte förklaras, även en klar människa tvingas ofta ge upp sina trygga gränser och skåda det okända i sig själv. För mig har skrivandet haft mera att göra med sökande än med finnande, mera med frågande än med vetande. Men jag har även gjort fynd, ofta oväntade. I återvändsgränden har jag kanske hittat något viktigt, och så har arbetet fortsatt.

Översättning: Kristina Labart-Bergestad

Biografiska uppgifter

föräldrar: Urho Tikka och Alina f. Hynninen

lektor i biologi och geografi i Kemijärvi, Kuhmo, Nyslott och Pyhäselkä åren 1968-1982

fil.kand. 1968 från Helsingfors universitet, huvudämne botanik

Gummerus Kaarle-pris 1976, 80 och 87; Statens litteraturpris 1980, 85, 87 och 90; Tack för boken-medaljen 1980; Kyrkans litteraturpris 1984; Anni Swan-medaljen 1988; Arvid Lydecken-priset 1990; Pekkas-priset 1996


Tycke och smak.

Oförglömliga konstupplevelser:

De första böckerna jag köpte åt mig själv var Tolstois Anna Karenina och Dostojevskijs Brott och straff - jag hade lyckats få ihop litet pengar. Stället var bokhandeln i Lieksa och jag var 15 år. Inköpsdagarna 22.2. 1955 och 16.4. 1955 skrev jag in på titelbladet. Med dessa började min kärlek till de ryska klassikerna.

Jag satt vid bordet hemma hos Ruunas folkskollärare och lyssnade på någon av Sibelius symfonier. Jag hade örat tätt intill den lilla transistorradion, som stod på vägghyllan. Volymen var lågt men trots det undrade min far, då han gick förbi, hur jag gitte lyssna till "sådant dunk". Senaste sommar, 2001, lyssnade jag på Sibelius i St Michels landsorsförsamlings kyrka. Mariinski-teaterns orkester spelade under Valeri Gergijevs ledning. Jag tror jag njöt nästan lika mycket av musiken som då vid transistorradion.

Jag vill ännu nämna mina många skärtordagskvällar, under studietiden, i Johanneskyrkan i Helsingfors. Jag satt där och lyssnade på Bachs Matteuspassion. När jag gick ut från kyrkan var tystnaden inom mig djup.

Av de många filmer som påverkat mig djupt kan jag nämna Tarkovskis Stalker, Pasolinis Evangeliet enligt Matteus och Bressons Prästmans dagbok.

Av alla kära platser i hemlandet och annanstädes är de käraste barndomens hemby och min sommarstuga i Himalansaari i Ristiina, vid stranden av Saimens Yövesi samt det så för mig bekanta Pyhäselkä, där jag nu bor. Den förstnämnda orten är min fars födelseplats, den senare nämnda min mors. Och varför skulle jag inte nämna Koli, vars rika natur och nationallandskap alltid lockar och Lappland, som man måste besöka minst en gång om året och då speciellt Enontekiös Hetta under dess musikdagar.

En kär plats utomlands? Ett svårt val, men jag har i färskt minne våren i Estlands Matsalunlahti, fylld av fåglar och blommor.