Letar du efter något att läsa? Hitta intressanta författare, böcker och nya läsupplevelser på Boksampo.fi.

Rossi, Matti

är samma som
Födelseort
Studieort eller -orter
Hemort eller -orter
Dödsort
Utbildning eller examen
Upphovsmannens språk
Nationalitet
Landskapsområde
Verk
Typ
diktsamlingar
Typ
noveller
Typ
romaner
Typ
diktsamlingar
Typ
diktsamlingar
Titel
Typ
romaner
Typ
noveller
Typ
romaner
Typ
noveller
Typ
noveller
Typ
noveller
Typ
novellsamlingar
Titel
Typ
noveller
Typ
diktsamlingar
Typ
diktsamlingar
Typ
diktsamlingar
Typ
noveller
Typ
noveller
Typ
romaner
Titel
Typ
noveller
Typ
romaner
Typ
diktsamlingar
Typ
diktsamlingar
Typ
noveller
Typ
noveller
Typ
noveller
Typ
diktsamlingar
Typ
diktsamlingar
Titel
Typ
romaner
Typ
diktsamlingar
Typ
romaner
Typ
diktsamlingar
Typ
noveller
Typ
noveller
Typ
diktsamlingar
Övriga verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Övriga verk (som översättare)
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Titel
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Titel
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Titel
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Titel
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Titel
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Titel
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Titel
Typ
fysiskt verk
Titel
Typ
fysiskt verk
Titel
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Titel
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Titel
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Titel
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Titel
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Titel
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
del av fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Typ
fysiskt verk
Författarens egna ord
Jag heter Matti Mikael Rossi och jag är född i Sordavala 13.4.1934. Min far Mikko Rossi, 1891-1940, var kapten i gränsbevakningen och en charmerande sällskapsmänniska. Efter vad min faster Helmi Rossi berättat ställde en ålderstigen okänd kvinna 80 rosor på hans grav på sommaren 1971. På basis av det material som bevarats kunde man anta att när min far först hade fått en militärutbildning i Jägarbataljon 27 verkade han i Sverige och Tyskland som en slags agent för den vita regeringen i Vasa. Han kunde vara häftig och tvär när han blev upprörd, precis som jag. Han hade i grunden ett ljust gemytligt och vänligt sinnelag och humor, en riktig slagfärdig savolaxare och lustigkurre. I likhet med sina bröder och systrar var han musikalisk. Min farfar, jordbrukaren Mikko Rossi, 1868-1928, var en självlärd jurist, poet, talhållare och spelman av vilken man har skrivit upp många melodier. I början av 1900-talet hade han en stråkorkester som byns folk dansade till på Toholahtis träbro. Min farmor, bondmoran Emma Rossi, var en tystlåten människa som älskade ensamheten och inte tyckte om att tala. På äldre dagar intog hon sina måltider helst ensam i sin hörnkammare. Min farfars far, Matti Rossi, 1812-1900, var från Konnevesi. I Konnevesi finns det av någon orsak högvis med Rossis, en hel by, Rossila. Mattis hustru hette Maria Waris. Matti och Maria började odla Vepsälä gård i Toholahti by i Rautalammi. Gården fick namnet Mattila. Innan min far och hans bröder och systrar gjorde avstickare till officerar- och tjänstemannaklassen, hade Rossis gått efter plogen de sista tusen åren, vilket ännu syns i våra stora och höga fötter och i våra utbuktade hälar. Min farfar hade för många arvingar och för litet mark. Den nya tiden erbjöd honom en möjlighet att leva lättare. Min mor Veera Rossi, 1907-195l, f. Salmes, före detta Svetloff, var lärare. Hennes arbete blev på hälft, men jag hör ännu hur hennes elever tackar henne. Hon var liten till växten, mild och konstnärlig men sträng som lärare, sysslade med sång och modern damgymnastik och knöt stiliga ryor. Hon var en mästare i att klara sig på sina små inkomster trots att hon under den svåraste tiden var tvungen att ta en växel varje månad. Min morfar var den ortodoxa prästen Svetloff. Förnamn och levnadsår har inte antecknats. Vi träffades aldrig. Min mommo Katariina, ingen försonlig människa, blev mycket gammal. De levde i Suistamo och Suojärvi. Min far, som tjänade i gränsbevakningen och fick således ägna sig åt sin passion, jakt och fiske, stötte på min mor i skogen när Veera var och plockade bär. Tyska soldater länsade Katariinas bod i Hangö 1918. Denna händelse berikade Katariinas vokabulär med en fruktansvärt fräsande svordom som hon ofta riktade mot mig ("Tyske!") och med det nedstämda konstaterandet "finns int mera" som syftade till länsandets följder.

Översättning: Kristina Labart-Bergestad
Biografiska uppgifter
föräldrar: far Mikko Rossi, mor Veera Rossi f. Salmes

jobb:
programassistent vid BBC:s finska avdelning i London 1961-66. Flackade omkring i Europa, huvudsakligen i Paris, 1966-68. Forskningsresa till latinamerikanska Amerika 1969.70. Medlem av FKP från år 1972. Kommunfullmäktige för DFFF i Rautalampi 1976-78 (perioden avbröts).
Ansvarig redaktör för Kulttuurivihkot, Helsingfors, 1978-79. Efter det s.k. fri författare.

studier:
student från Kuopion lyseo 1952. University of Edinburgh, språk och litteratur, 1956. Fulbright-stipendiat 1957-59, University of Pennsylvania, Philadelphia, USA, M.A. (Master of Arts) 1959. Bergsbestigning och studier i spanska i Mexico, i barockstaden Pueblo vid foten av en vulkan 1959. Fil.kand. från Helsingfors universitet 1960. Studerade 1960-61, som British Councils stipendiat, slutet av 1500-talets och början av 1600-talets metafysiska poesi och predikningar vid Shakespeare Institue, Stratford-upon-Avon, University of Birmingham, UK. Tycktes onödigt men var sist och slutligen nyttigt fastän jag aldrig doktorerade. Jag lärde mig Shakespeare-tidens språk.

litterära priser:Erkkos poesipris 1965, Statens litteraturpris 1966, Nordiska hörspelspriset för hörspelet Tilaisuus 1969 ( delade det med regisssören Kalle Holmberg), Statens översättarpris 1972, Agricola-priset 1974, Savoniapriset 1988, Statens översättarpris 2007

intressen:cykling, hundar, att mata småfåglar på vintern, köket och brevskrivning
Mera uppgifter om författarens verk
Översättningar:
- poesi från finska till spanska
- poesi till finska: från spanska (bl.a. Federico Garcia Lorca, Agostinho Neto, Pablo Neruda, César Vallejo), från engelska (bl.a. Allen Ginsberg, T.S. Eliot), från svenska (bl.a. J.J. Wecksell) och från ryska (bl.a. Aleksandr Pushkin) och från övriga språk
- Shakespeares skådespel (Richard III, Kung Johan, Macbeth, Kung Lear, Henrik IV och En midsommarnatts dröm)
- övriga skådespel och operalibretton
- prosa från olika språk, bl.a. Mario Vargas Llosa, Henry Miller och Lawrence Durrell, Erskine Caldwell, Jorge Luis Borges, Gabriel Garcia Marquez, Pablo Neruda, Manuel Scorza, Jack London, Carlos Fuentes, Ilja Ehrenburg

Essäer och översikter:
- litteratur (företal till översättningar till finska, artiklar mm. i tidningen Kulttuurivihkot och i antologier)
- historia, politik, Kuba: artiklar bl.a. i tidningarna Kulttuurivihkot och Tiedonantaja
- endel av essäerna är publicerade i verket Sarvikuonon muistiinpanoja (1981)
Textutdrag
Tystnaden

Oye, hijo mio, el silencio
Lorca



Tystnaden


Dessa ögon med sina syner lämnar jag på slätten
att natten strömmade in i dem och de skulle börja
se i mörkret,
men därefter önskar jag gryningens hela sällsamhet
och morgonregnets vrede,
smärtan där hjärtat vrider sig som rågkornet
då det föder sin grodd
i vecken på händerna som flyr sådden,
och jag önskar åter vårens första is,
de första förfrusna fågelungarna
mitt i fågelhonans tystnad

så ser jag slutligen vinden stiga ur mina kläder
isiga med sina mossor, spår av vesslor, alla de insomnade,
och efter snön tjuter en varm vind till,
försonar de oroliga stenarna och jorden som kröker rygg,
bränner bort den onödiga årstiden
och mullen och jag är ett och inriktar oss på vad vi är,
på tystnaden
som glöder här med sitt matta ljus
när askan som spritts över himlarna glimmar i höjden
som stora gula kupoler, utan någon.



På denna sida om hjärtat


På denna sida om hjärtat är det ännu kväll: njut av den.
Barnet kommer i famnen, ritar en fågel i luften,
gråter och du gråter när den flyger bort.
Men den återkommer, för med sig en annan, minns du,
den som du själv ritade in i någon kväll,
den som tiden blåste långt bort. Du skrattar,
och barnet skrattar när fåglarna flyger
på denna sida om hjärtat, och i vingarnas afton
förnims doften från många hem.

På denna sida om hjärtat regnar det, det är bara kväll,
fåglarna borta, barnet sover.
Någon hittar inte hem, någon återvänder inte,
någon gav sig just av, dörren smällde,
hjärtat öppnar sig, sluter sig, det regnar, regnar
och det hörs bara ett avlägset frasande
när de forna fåglarna kommer, vänder,
ilar bort till andra sidan av hjärtat.

Det gryr: en belyst rymd, fylld av ödslighet.
När barnet vaknar ritar det en fågel i din hand.



"Hiljaisuus ja matkatoverit" ("Tystnaden och färdkamraterna", 1980)
översättning av Bo Carpelan