Skärgårdsliv och skepparhistorier

Skepparhistorier är Inge Pippings bidrag till en genre, som bl.a. omhuldats av Albert Engström men som är sparsamt företrädd i vår egen litteratur. Förfs. "skipare" August Fagerström är en gammaldags hederlig skutskeppare som räds varken fan eller trollen, en genuin representant för den finländska "skäribon" när han är som bäst. Hans hustru Brita är av samma skrot och korn och sonen Filimon uppfostras enligt parollen "sådant läder skall sådan smörja ha". Skepparn umgås på sitt rättframma sätt med mänskor och havsspöken och har ingenting emot en kärlekshistoria med sjörået, om man får tro hans egna ord. Om man får tro, ja! Det skarvas och breds på friskt när "guffar" och Agust tömmer sina bägare och blandar sina tutingar, men det står en salt fläkt av hav och ofördärvat humör kring deras historier. Och varför skulle inte en skeppare uppleva ett och annat när dimmorna tätnar kring hans skuta och höstmörkret pressar på. Boken innehåller också "goda råd" om fiske och betraktelser som bygger på sunt fiskarförnuft. Den ger i sin enkla, okonventionella stilisering en stunds avkoppling från tidens jäkt och motorbuller och låter gammal, beprövad skepparfilosofi komma till heders. (Baksidestext)