Hans nådes tid

Eyvind Johnson hör till Sveriges förnämligaste romanförfattare, som lyhört följer nuets strömningar och återger vår egen tids skeenden och problem i sinn stora, historiska romaner från de mest olika epoker. I denna roman för han oss till Karl den stores tid och skildrar en episod i det frankiska världsväldets utveckling, kuvandet av de nackstyva langobarderna i provinsen Friuli. Efter ett uppror år 776 blir de besegrade bestraffade med en ”mildhet”, som helt och hållet förändrar deras liv. Romanen följer storbonden Bertoald Lupigis och hans söners öden och berättar hur de utvecklas till lojalitet och visdom i den allgode kejsarens regi. Romanen är skriven i en ålderdomlig krönikestil. Det är Agibertus av Agiasläkten i Beneventum som nedtecknat berättelsen, delvis med stöd av och citerande kejserlige sekreteraren Johannes Lupigis minnen. På detta sätt belyses skeendena från olika håll, utan att förf. gör några kommentarer, han överlämnar åt läsaren att själv läsa mellan raderna det han vill ha sagt.
Det är en enorm utveckling E. J. genomgått från 30-talets självbiografiska proletärroman till den tekniskt förnäma, ofta psykologiskt djuplodande, mot nuet dubbelbottnade, men alltid tidstrogna och med stor kunskap och detaljkännedom utarbetade ofta från flere olika håll belysta historiska romanstil, som kännetecknar hans senaste verk: Strändernas svall, Drömmar om rosor och eld, Molnen över Metapontion och Hans nädes tid. Alla dessa har naturligtvis sin givna plats i biblioteken.