Kanariefågel blues
Samtida recension
Resonerande bokkatalogen gavs ut av Statens biblioteksbyrå mellan åren 1923-1961 och av Skolstyrelsens biblioteksbyrå mellan åren 1962-1988. Den delades ut som bilaga till Svenskbygden. Tidningen innehöll korta recensioner av ny, svenskspråkig litteratur och användes som hjälpmedel vid bibliotekens bokval.
Recension i Resonerande bokkatalog
Upphovsman
Utkommit i nummer
4/1985
Recension
Det finns någonting oemotståndligt i Merja-Riitta Stenroos' lyrik. Vad detta oemotståndliga består i är svårare att förklara. Kanske är det modet, ivern och de sprittande intentionerna hos författarinnan som tilltalar läsaren. Kanske är det språket som, otvunget och flytande, bidrar till det positiva intrycket. Då det gäller "Kanariefågel Blues" har jag dock vissa svårigheter att nå fram till dikterna; de vägrar öppna sig och framstår ofta som icke-kommunicerande, vilket naturligtvis åtminstone delvis kan ha varit Stenroos avsikt. Det icke-kommunicerande draget hänger väl också samman med dikternas relativt höga grad av självcentrering och egocentricitet. Eller är förklaringen möjligen den att jag är alltför egocentrisk för att vara mottaglig för dikterna? Läs "Kanariefågel Blues" och bedöm själv! Det blir spännande att i fortsättningen följa med Merja-Riitta Stenroos lyriska utveckling.