Ur Rysslands sång 2 : 3
Samtida recension
Resonerande bokkatalogen gavs ut av Statens biblioteksbyrå mellan åren 1923-1961 och av Skolstyrelsens biblioteksbyrå mellan åren 1962-1988. Den delades ut som bilaga till Svenskbygden. Tidningen innehöll korta recensioner av ny, svenskspråkig litteratur och användes som hjälpmedel vid bibliotekens bokval.
Recension i Resonerande bokkatalog
Upphovsman
Utkommit i nummer
5/1936
Recension
Med denna tom föreligger översättarens stort anlagda verk ”Ur Rysslands sång”, del II, fullbordat, och denna del bildar, enligt översättarens förord, ett helt för sig. Vilket är nog så bra, eftersom del I för länge sedan är utsåld i bokhandeln och för den skull rätt svår att överkomma.
Översättaren har indelat tomen i 4 avdelningar: konstpoesi, bolsjevikpoesi, emigrantpoesi och revolutionspoesi. Av dessa är den förstnämnda avdelningen (ryska skalder från slutet av 1800-talet till 1918) den både kvantitativt och kvalitativt mest betydande. Emigrantpoesin är rätt ointressant och black, och bolsjevikdiktningen är mycket svagt representerad; urvalet i den tidigare samlingen ”Sånger i rött och svart” är betydligt fylligare och bättre. Av de nya tolkningarna fäster man sig speciellt vid S. J. Nadsons, K. D. Balmonts, I. A. Bunins och Igor Severjanins vackra eller originella dikter. – Papper och tryck äro allt annat än förstklassiga; även språket hade tarvat en sista filning och granskning – fula fennicismer och banala rim skämma mången versrad. – Som ett nyttigt kompletteringsband fyller tomen sin uppgift.
Översättaren har indelat tomen i 4 avdelningar: konstpoesi, bolsjevikpoesi, emigrantpoesi och revolutionspoesi. Av dessa är den förstnämnda avdelningen (ryska skalder från slutet av 1800-talet till 1918) den både kvantitativt och kvalitativt mest betydande. Emigrantpoesin är rätt ointressant och black, och bolsjevikdiktningen är mycket svagt representerad; urvalet i den tidigare samlingen ”Sånger i rött och svart” är betydligt fylligare och bättre. Av de nya tolkningarna fäster man sig speciellt vid S. J. Nadsons, K. D. Balmonts, I. A. Bunins och Igor Severjanins vackra eller originella dikter. – Papper och tryck äro allt annat än förstklassiga; även språket hade tarvat en sista filning och granskning – fula fennicismer och banala rim skämma mången versrad. – Som ett nyttigt kompletteringsband fyller tomen sin uppgift.