Angeläget eller ej

Pentti Saarikoskis dagbok från 1979–80 ”Asiaa tai ei” har av Ulla Ruusulehto fått en svensk språkdräkt som smidigt anpassar sig till betydelsenyanserna i Saarikoskis egen text. Men det kan inte hjälpas att svenskan och finskan som instrument för tanken och det konstnärliga skapandet hör till två olika världar, och för egen del ertappade jag mig vid läsningen av ”Angeläget eller ej” med att ibland undra, hur den finska texten lydde. Saarikoski är definitivt en ordkonstnär och därmed delvis omöjlig att översätta. Att med full behållning läsa honom på originalspråket förutsätter emellertid ett nästan fullständigt behärskande av finskan, och då de flesta av oss finlandssvenskar inte har de kunskaperna, blir vägen till Saarikoskis själslandskap lättare att beträda på svenska. Saarikoski har särskilt mycket att ge den som reflekterar över förhållandena mellan finskt och svenskt, nationellt och europeiskt, och jaget och medmänniskorna. Hans stora belästhet och ständiga kamp med tolkningen av de antika grekiska författarna, ökar dessutom behållningen för den kultur- och litteraturhistoriskt intresserade läsaren.