I minnet gömt

Einar Wallquist bor som bekant i Arjeplog, och även dit har den nya tiden kommit med neonljus, motorgalen ungdom och mycket annat. Denna förändring ger ytterligare relief åt de minnen från sina tjänsteresor och vandringar som Einar Wallquist med aldrig sinande berättarglädje väcker till liv. Från undangömda stugor och kåtor kommer de flesta av de människor som han berättar om. I denna bok är det sådana som den gamla lappgumman Sjungarkristin som en gång var strålande vacker och sjöng psalmer och visor på traktens kalas, byskräddaren som på grund av sin hjälpsamhet mot flyktingar fick hedersnamnet "norske konsuln", skomakaränkan i jorkojan som alltid lät dörren stå öppen för luffare som Valfångarn och Hertigen, den genomhederlige skogsfaktorn Andersson som ogillade bolagets sätt att lura bönderna, den fattige Fiol-Olle som inte blev trodd när han försökte försvara sig mot kommunalpampens lögner, nybyggarhustrun som lyckades kuva sin mans båda supiga och argsinta bröder.