Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.

Vattenorgeln

Typ

romaner

Upphovsman

Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Pärmbild
Pärmbild
Olika pärmbilder visas stora om du pekar eller klickar på den lilla bilden.

Beskrivning

1890-tal. Den sjuklige, snart medelålders Johan Rydström, som har försökt sig på en livsbana som kompositör ute i Europa, återkommer till hemlandet och hyser in sig på en kuranstalt i västra Värmland. Han vill också söka upp en lokal spelman som sägs vara invigd i dunkla traditioner. Senromantikern Rydström brottas med en alltomfattande musikalisk vision som knyter ihop människa och natur - i sitt sökande efter folkmusikens källa hamnade han några år tidigare vid en annan, än mera avsides hälsokälla, hos en koloni av backstusittare i Fasaskogarna i Kilsbergen. Där förflöt en lång, regnig höst. Där hörde han talas om spelmannen. Och där fanns Sara Lisa.
Johan Rydströms öden och fantasier, hans förstumning och slutliga kärlekssaga, utgör det större mittstycket i denna roman, uppbyggd som ett ”förvandlingsaltare” med dörrar innanför dörrar. Han flankeras av andra gestalter ur nordiskt 1890-tal och sekelskifte: Bruno Liljefors och hans elev skridskovärldsmästaren Gustaf Fjæstad; Gustaf Fröding och hans syster Cecilia som uppsöker Nietzsches syster i Weimar; till slut också en ung anarkist och konstnär som har strandsatts i Barcelona genom första världskrigets utbrott. I storindustrins nya samhälle trevar konsten, spöklikt, eller också klarsynt, i långa jugendslingor efter mänsklig hemortsrätt.
Vattenorgeln (1993) bildar tillsammans med Bikungskupan (1982) och Vägen till Gondwana (2004) trilogin Vattnets bok.

(Bonnier)
Det börjar i Boston 1890 och slutar i Barcelona 1914. Konstnären Gustaf Fjæstads lärotid hos Bruno Liljefors utgör ett av bokens möten, Cecilia Frödings samtal i Weimar med Nietzsches syster ett annat. Fiktion och historia glider in i varann. Men i den centrala berättelsen kretsar det kring en fiktiv gestalt: en vinddriven och förstummad svensk tonsättare, en gäst i verkligheten och i sagan i 1890-talets Värmland. Hans möte med folkmusikens källa - med en gårdfarihandlerska från Mangskog - med dunkla traditioner efter en mirakelpräst i Gilleberga...

Uppbyggd som ett "förvandlingsaltare" - ett bildskåp med dörrar som öppnas och stängs - är Lars Anderssons storartade och oerhört rika roman en meditation över det förra 90-talet. En tid när det avgörande steget tas in i storindustrins samhälle, och en försvinnande folkkultur flammar upp i fantasins drömsyner av det kommande.
(Baksidestext)

Ämnen och teman

Personer, aktörer

Originalspråk

Textutdrag

Skarp, klar höst. Ljuset slår hårt in i tegelväggarna, kastas bakåt.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.

utgivningar

Undertitel

roman

Första publikation

ja

Utgivningstid

Sidantal

349

Förlag

Språk