Letar du efter något att läsa? Hitta intressanta författare, böcker och nya läsupplevelser på Boksampo.fi.

Huldén, J.J.

Laddning av bildfilen
Photograph information
Bild: Svenska Folkskolans vänners kalender (1959)/Nykarlebyvyer.
Alternativt namn
Huldén, Johan Jakob
Läktar-Jakob
Födelseort
Dödsort
Utbildning eller examen
Upphovsmannens språk
Nationalitet
Verk
Övriga verk (som översättare)
Typ
fysiskt verk
Biografiska uppgifter
Signatur: Läktar-Jakob
Född: Monå, Munsala 1880
Död: Jakobstad 1959

Lärare och författare verksam i bl.a. Vörå, Borgå, St Petersbrug, Kotka och slutligen Åbo. Under signaturen Läktar-Jakob känd som en stridbar krönikör i Nya Tidningen och Vasa Posten. Ägnade sig i bokform främst åt biografiska porträtt och österbottnisk kulturhistoria. Hans enda egentliga skönlitterära verk var romanen Janne Stubb, en självbiografisk skildring av en bondsons bildningsväg. /Källa: Svenskösterbottniska författare
År 1901 blev J. J. Huldén student från Vasa svenska lyceum, fyra år senare filosofiekandidat med huvudvitsord i nordisk historia och nordiska språk och cum laude i konsthistoria. Så följde rörliga år, utländska resor, konsthistoriska studier, många ombyten av hem och vistelseort.

Stationerna på den pedagogiska banan var Vörå — han grundade folkhögskolan där — Borgå, Kuopio, Tavastehus, Vasa, St Petersburg, Finns, Kotka, slutligen Åbo. Den ryska revolutionen tvingade J. J. Huldén att bryta upp från St Petersburg 1918; han hade där varit direktor för St Katarina svenska församlingars kyrkoskolor. Efter ett mellanspel inom resefrämjandet — han var byråchef på Turistbyrån Finlandia 1918—19 — kom han till Kotka svenska samskola och skötte även rektorsbefattningen. År 1922 flyttade han till Åbo, utnämnd till äldre lektor vid Åbo svenska klassiska lyceum — "Finlands skola". Åbo blev hemstaden för återstoden av hans liv. Han var även lärare i svenska vid Handelshögskolan vid Åbo akademi 1927—45 och en tid vid akademins kemisktekniska fakultet. Han var en skicklig, medryckande och framgångsrik modersmålslärare.

J. J. Huldén hade en alltför expansiv och utåtriktad natur för att nöja sig med ett enda kall, ett borgerligt, i lektioner inrutat yrke. Kateder och klasser var inte nog. Hans obändiga temperament sökte sig utlopp i skrivande, skriftställeri. Han blev en pennans man, en pennans mästare.
(Minnesruna ur Svenska Folkskolans vänners kalender, 1959)

Far till Anders Huldén, bror till Evert Huldén.
Mera uppgifter om författarens verk
Anders Svedberg : skolman, tidningsman, lantdagsman / J. J. Huldén (1932)
Österbottningar i vardagsdräkt / J. J. Huldén (1934)
Severin Johansson : ett amatörporträtt / J. J. Huldén (1935)
Kring Sagalund : två banbrytares levnad (Nils Oskar Jansson - Vretdal, Adéle Weman) / J. J. Huldén (1940)
Österbottnisk lustresa / J. J. Huldén (1941)
Lektor J. J. Huldéns medaljsamling : Finlands medaljkonst samt medaljer berörande Finland : katalog (1951)
"Vakkasuomalaisten kaupunki" / [J. J. Huldén] ; [suom. Helmer Winter] (1952)
Om Ebba Brahe / J. J. Huldén (1957)
Munsala församling 100 år / J. J. Huldén (1957)
Människor och medaljer : ett urval artiklar i tidningar och tidskrifter 1917-1959 / J. J. Huldén (1962)
Källor och hänvisningar
Författare om författare. Gösta Ågren: Nykarleby i dikten (Söderströms, 1980)
Huldén, Anders (red.): Läktar-Jakobs bullerartiklar. En krönika om 1920-talet (Söderströms, 1982)
Kalender 1959 (Svenska folkskolans vänner, 1959)
Skulle det bli Brösttoner? Svenskösterbottniska författarporträtt (Scriptum, 2007)
Suomen kirjailijat / Finlands författare 1917−1944 (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1981)
Uppslagsverket Finland 2 (Schildts, 2004)
Vem och vad 1957 (Schildts, 1957)