Suchodol

Nataljas tillgivenhet för Suchodol slog oss alltid med häpnad. Disyster till vår far och uppvuxen i samma hus som han hade hon i åtta hela år bott hos oss på Lunevo och bahandlats som medlem av familjen och inte som en före detta träl, en simpel gårdstjänare. I åtta hela år hade hon också vilat ut från Suchodol, som hon själv uttryckte det, och från allt hon varit tvungen att lida där. Men inte för intet säges det, att hur vargen än förplägas, längtar han alltid tillbaka till stäppen: då hon uppfött och uppfostrat oss, vände hon åter till Suchodol.