Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.

Tant Hagers barn

Typ

romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.

Beskrivning

Langston Hughes är neger och skildrar med humor och friska färger de amerikanska negrernas glädjeämnen och problem. I sin lyrik har han tagit starka intryck av bluesen (The Weary Blues). Denna roman har tidigare utgivits i Sverige under titeln Tant Hagers barn.

SANDY OCH HARRIETT är romanen om en fattig negerfamilj. I centrum står pojken Sandy, som slits mellan mormor Hagers gudfruktiga, undergivna inställning till det jordiska livet, moster Tempys strävan att bli "vit neger" och pappa Jimboys och moster Harrietts livsglada hållning med bluesens färg och rytm.
Gamla Hager ojar sig över Jimboys lättja och evinnerliga gitarrspel och har svåra bekymmer för Harriett som åker fast för lösdriveri och sjunger på nöjesfält i röda silkesstrumpor. Hennes stöd och hopp är Sandy: han ska bli en ny Booker Washington. Med stigande intresse följer man hans svåra försök att bli bildad, hans slit på rakstuga och hotell, hans drömmar om att göra sin ras likställd med den vita men på egen grund. I Sandys utveckling speglas hela negerrasens kamp för ett bättre liv, inte bara i tvättgumman Hagers paradis på andra sidan döden.

(baksidestext, 1961)
Langston Hughes är troligen den i Amerika mest uppmärksammade negerförfattaren i generationen före Richard Wright. Av hans tämligen sparsamma produktion är hittills endast smärre stycken ur de sex diktsamlingarna översatta till svenska. Debutboken The Weary Blues (1926) intar en rangplats i hans diktning med sina än mörkt resignerade, än rytmiskt-extatiska ögonblicksbilder från Harlem. På prosa har Hughes utgivit tre böcker. Novellerna i samlingen The Ways of White Folks (1934) har, som titeln antyder, hämtat motiv från rasmotsättningarnas Amerika. Självbiografin The Big Sea utkom 1940. Den här föreliggande boken TANT HAGERS BARN är den enda romanen av hans hand. Den utgavs år 1930 och har sedan utkommit i åtta upplagor, den senaste daterad 1947. Hughes målar här kärleksfullt en ljus och vänlig bild av den amerikanska negerfamiljens vardagsliv, där rasfrågan visserligen utgör en mörk bakgrund. Han är djupt engagerad i sina gestalter, han låter dem symbolisera väsentliga sidor av negrernas egenart. Där är Tant Hager, en storartad tvättgumma, strävsam, olärd och vis och med den äkta kvinnans ambition att skydda sina barn - av vilka den vackra Harriett nog tyvärr swingar fram utefter den breda vägen. Annjee däremot artar sig bättre - bara hon inte vore gift med den odågan Jimboy, Jimboy som så ogärna arbetar och som sjunger så ofta och så förledande. Deras enda barn är den rödhårige Sandy, på sätt och vis romanens huvudperson, ty det är i hans utvecklingshistoria Langston Hughes har nedlagt sin ras' framtidsdröm om likställdhet med de vita.

(baksidestext, 1948)

Platser för händelserna

Konkreta platser för händelserna

Exakt tidpunkt

Originalspråk

Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.

utgivningar

Utgivningstid

Sidantal

254

Språk

Översättare

Första publikation

ja

Språk

Utgivningstid

Sidantal

341

Språk

Översättare