Den flygande feministen och andra minnen från 70-talet

Det personliga är politiskt deklarerade den nya kvinnorörelsen som nådde Finland på 1970-talet. Kvinnan måste placera sig själv i centrum och frigöra sig från den manliga blicken, den sexuella revolutionen måste gå hand i hand med den politiska för att skapa en bättre och jämlikare värld. I Den flygande feministen utgår Pia Ingström också från det personliga, Det jag främst ville veta var hur folk kom in i det här, hur det kändes, hur det smakade, vad folk sa och hur de såg ut, vem som först klädde av sig, vilka böcker man kände sig hemma i och vilka teoretiker som gav de häftigaste kicksen.

I ett tjugotal intervjuer med aktiva kvinnor (och några män) utforskar Ingström bland annat kroppspolitik, nakenkultur och moderskap, feminismens krockar med den politiska vänstern och högern och hur männen i mansgruppen Adam försökte anpassa sig till de nya kvinnorna. Möt Margaretha Thun, småbarnsmamman som inte ens hann gå på Arbiskurs och plötsligt bestämde sig för att sticka till rödstrumpornas kvinnoläger på Femø, eller Gerd Söderholm, frustrerad sekreterare på jakt efter en ny kvinnoroll i Paris, österbottniska författare som delade ut flygblad på gatorna i Jakobstad och slutligen Sunniva Drake som låtit feminismen påverka hela familjen och där aktivismen gått i arv till barnen.
Pia Ingström (f. 1958) är fil. lic. och litteraturredaktör på Hufvudstadsbladet. Hon har skrivit akademiskt om hushåll och skräck hos Barbara Pym och Celia Fremlin, samt medverkat bland annat i antologin Rudan Vanten Gangstern (1995), Finlands svenska litteraturhistoria (2000) och essäantologin Rapport från Planet Mamma (2004).

(Schildts)