Topelius, Zacharias

Laddning av bildfilen

Alternativt namn

Topelius, Sakari
Topelius, Sakarias
Topelius, Zachris
Z.T.
Zt

Födelseort

Studieort eller -orter

Hemort eller -orter

Dödsort

Utbildning eller examen

Förtroendepost eller medlemskap

Upphovsmannens språk

Nationalitet

Verk

Typ

diktsamlingar

Typ

pjäser

Typ

bilderböcker

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor, samlingar

Typ

essäer, samlingar

Typ

sagor

Typ

dikter

Typ

faktaböcker
samlingsverk

Titel

Typ

noveller

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

diktsamlingar

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

romaner

Typ

diktsamlingar

Titel

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

dikter

Typ

sagor

Typ

samlingsverk

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

bilderböcker

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

noveller

Typ

samlingsverk

Typ

sagor

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

dikter

Typ

dikter

Typ

dikter

Typ

dikter

Typ

dikter

Typ

dikter

Titel

Typ

dikter

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

romaner

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

dikter

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

pjäser

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor, samlingar

Typ

bilderböcker

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

romaner

Typ

diktsamlingar

Typ

sagor

Typ

sagor, samlingar

Typ

samlingsverk

Typ

samlingsverk

Typ

samlingsverk

Typ

samlingsverk

Typ

samlingsverk

Typ

samlingsverk

Typ

samlingsverk

Typ

samlingsverk

Typ

sagor

Titel

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Titel

Typ

sagor

Typ

novellsamlingar

Typ

bilderböcker

Typ

sagor

Titel

Typ

sagor

Typ

novellsamlingar

Typ

novellsamlingar

Typ

dikter

Typ

diktsamlingar

Typ

diktsamlingar

Titel

Typ

dikter

Typ

sagor

Titel

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

noveller

Titel

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

faktaböcker

Typ

sagor

Typ

sagor, samlingar

Typ

romaner

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

bilderböcker

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor

Typ

noveller

Typ

sagor

Titel

Typ

sagor

Typ

pjäser

Typ

sagor

Typ

pjäser, samlingar

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor, samlingar

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

bilderböcker

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor

Titel

Typ

sagor, samlingar

Typ

diktsamlingar

Typ

pjäser

Titel

Typ

sagor

Typ

faktaböcker

Typ

sagor

Typ

dikter

Typ

sagor

Typ

pjäser

Typ

noveller

Typ

bilderböcker

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

romaner

Typ

diktsamlingar

Titel

Typ

diktsamlingar

Titel

Typ

diktsamlingar

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

novellsamlingar

Typ

dikter

Titel

Typ

sagor

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor, samlingar

Typ

sagor, samlingar

Typ

bilderböcker
sagor

Typ

noveller

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

diktsamlingar

Typ

romaner

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Titel

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

noveller

Typ

novellsamlingar

Typ

romaner

Typ

dikter

Titel

Typ

noveller

Typ

samlingsverk

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

tecknade serier, album

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

sagor

Typ

dikter

Övriga verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Övriga verk (som översättare)

Typ

fysiskt verk

Biografiska uppgifter

Zacharias Topelius föddes på gården Kuddnäs i utkanten av Nykarleby 1818 och fick sitt namn efter fadern, provinsialläkare och känd samlare av folkdikter. Topelius mor var den förmögna köpmansdottern Catharina Sofia Calamnius, som ansågs ha en anmärkningsvärd pedagogisk förmåga, och det fanns släktingar som skickade sina barn till henne för att uppfostras.

Efter privatundervisning av Runeberg avlade Topelius studentexamen den 5 juni 1833 och skrev in sig vid universitetet och Österbottniska avdelningen. Topelius promoverades till magister sommaren 1840. Licentiat blev han 1844. År 1845 gifte han sig med Maria Emilie Lindqvist och doktorerar i historia två år senare.

Han var redaktör för Helsingfors Tidningar 1841-1860; lärare i historia och svenska vid Helsingfors lyceum 1846–1850 och arbetade samtidigt som extraordinarie amanuens vid universitetsbiblioteket; e. o. professor i Finlands historia 1854-1863; professor i Finlands, Rysslands och Nordens historia 1863-1876; professor i allmän historia 1876-1878; universitetsrektor 1875-1878

När Topelius avgick från universitetet fick han titeln statsråd. Året innan hade han blivit riddare av S:t Anneordens andra klass, en utmärkelse som brukade förlänas en äldre professor. Förutom ett par hedersmedlemskap och två pris av Svenska Akademien fick han annars inte några speciellt betydande offentliga hedersbetygelser under sitt liv; varken Finska vetenskapssocieteten eller Kungliga vitterhetsakademien i Stockholm valde in honom som medlem. Han blev visserligen kallad till hedersmedlem i Finska Litteratursällskapet och då Svenska litteratursällskapet i Finland första gången kallade hedersmedlemmar 1891 var han en av tre. Topelius uppskattades helt klart högre bland de svenskspråkiga inom folkskolevärlden och i folkliga kretsar än av kultureliten. /BLF: Matti Klinge

Zacharias Topelius köpte i mars år 1879 Björkudden som låg i Östersundom i Sibbo och flyttade dit i slutet av maj samma år. Arbetet med att iordningsställa Björkudden vidtog genast. Det två våningar höga karaktärshuset i trä med tolv vinterbonade rum, kök och tambur var inte i bästa skick. Huset hade uppförts av fru Sofie Lindfors åren 1858-59. Den omgivande trädgården var förvildad, på åkrarna växte tistlar och ogräs, men läget var idealiskt, en udde omgiven av vatten på tre sidor. Topelius namngav varje väg, varje stig och varje kulle på Björkudden. Där fanns Kungsvägen, Dygdens stig och Lastens väg. Lusthuset hette Petronella, lekstugan Fågelbo och flaggstången Stolte Petter. Även rummen och fönstren i karaktärshuset hade var och en sitt eget namn. Topelius rum hette Ora labora, och t.ex. det östligaste fönstret hette Aurora. Och på skämt stavade Topelius sitt nya hem Björ-Kudd-näs.

Det gick dock inte alls som Topelius hade hoppats att livet skulle forma sig när han väl etablerat sig på Björkudden. Hans önskan att komma i en så obemärkt skugga som möjligt blev en omöjlighet. Den krassa verkliga vardagen gjorde sig påmind och Topelius litterära ådra tog ny fart inspirerad av den vackra naturen på udden. Reparationerna på Björkudden slukade stora summor och tjänstefolket skulle ha sina löner och familjen sitt uppehälle.

I början av november år 1879 sänder Topelius till sitt förlag en plan för utgivningen av många opublicerade berättelser och en veritabel litterär tillverkning dras igång. Fröken Bertha Langhoft anställdes för renskrivning av noveller, döttrarna Toini och Eva renskrev psalmtexter och protokoll för psalmbokskommitténs räkning. Topelius själv omarbetar sina berättelser och läser korrektur på den femte delen av Läsning för barn.

I januari år 1880 utkommer novellsamlingen Vinterkvällar. På hösten utkommer ytterligare fyra arbeten, däribland Ljungblommor och Läsning för barn, femte delen.

Följande höst färdigskrevs andra cykeln av Vinterkvällar. På nyåret 1882 hade Topelius allvarliga avsikter att fullfölja sina planer på en historisk lärobok, men kom inte nu heller längre än till inledningen. Orsaken var enkel, Topelius hade alldeles för mycket omkring sig, allehanda uppdrag upptog hans tid. En stor del gick till genomläsning och kritik av unga skaldeaspiranters alster. Så t.ex. finns antecknat i diariet att Topelius i september år 1880 svarat Verner Heidenstam "att i honom bor frö till en äkta skald". Härifrån utvecklas en brevväxling som gav den unga skalden mod att fortsätta och helt säkert beredde Topelius både nöje och tillfredsställelse. Hans arbetsrum var fullt av böcker, där glittrade solen och lekte kurragömma med blommor, växter, tavlor och en växande korrespondens. Folk av alla slag vände sig till Topelius i brev, bekanta som obekanta. De fräckaste tiggde om julverser, enkom skrivna för någon familjemedlem. Topelius själv skötte den vidlyftiga brevväxlingen och det var säkerligen ingen sinekur att vara postiljon i Östersundom.

Vårvintern år 1883 förberedde förlaget en reviderad upplaga av Fältskärns berättelser med illustrationer av Carl Larsson. Samtidigt pågår och en revision av Boken om vårt land. Följande år vidtar omarbetningen av Naturens bok. Årstidernas tecken och växlingarna i naturen hade alltid legat nära Topelius. Följande år utkom sjätte delen av Läsning för barn.

I slutet av augusti år 1885 fick Björkudden celebert främmande, skalden Carl Snoilsky med fru hade kommit till Finland för första gången och ett besök hos Topelius stod på programmet. Bland gästerna fanns också skalden Karl A. Tavaststjerna och överarkitekt Theodor Decker, som gjort ritningarna till Sibbo nya kyrka och karaktärshuset på Östersundom gård. I den stora salen på Björkudden mottogs gästerna av fru Emilie sittande i sin stol. Hennes hälsa hade mycket snabbt försämrats och ett par månader senare "slocknade hon bort i det eviga ljuset" som Topelius uttryckte sig i ett brev till dottern Aina. I diktsamlingen Ljung som utkom år 1889 ingår dikten Noli me tangere, i vilken Topelius på några få rader på ett mästerligt sätt ger uttryck åt sin resignerade saknad.

Så småningom återupptog Topelius sitt litterära arbete. Hans dotter Toini hade blivit redaktör för barntidningen Nya Trollsländan och Topelius fick nu tillfälle att publicera sina alster för barnen. I tidningen ingick bl.a. Florios och Unda Marinas sagor, Vidrack, Krypskytten, Den heliga nattens barn och sagospelet Askungen. Många av dessa alster upptogs senare i 7:nde och 8:nde delarna av Läsning för barn.

Vid sidan av allt det ovannämnda trängde sig en ny idé fram, en historisk berättelse från drottning Kristinas dagar som senare fick namnet Planeternas skyddslingar.

I början av april år 1886 meddelade Svenska Akademin att den tilldelat Topelius sin stora guldmedalj. Paul Nyberg berättar i sin biografi över Topelius att nyheten "slog ner som en meteor på Björkudden". Akademipriset verkade livgivande och inspirerande på Topelius, men en besvärlig magkatarr gjorde sig påmind och doktorn rekommenderade en badkur vid någon tysk badort. Vid hemkomsten ett halvt år senare fattar Topelius pennan och återupptar sitt författarskap med Lucias siffror till Fruntimmersskolans Luciafest och sedan sysselsätts Topelius igen av Planeternas skyddslingar, som i senare upplagor byter namn till Stjärnornas kungabarn.

På hösten år 1887 skriver Topelius den kända julvisan Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt och den publicerades för första gången i Publicist-klubbens tidning JulQvällen. Dikten presenterar den åldrande skaldens syn på julens gåvor, änglavakt och frid, ljus, förtröstan, hopp och tro. Julvisan tonsattes av Jean Sibelius år 1895.

Zacharias Topelius kom under sin tid i Sibbo att ha ett alldeles speciellt förhållande till skolvärlden. Samma år som han kom, dvs. år 1879 valdes han till direktionsordförande för nygrundade Östersundom kapells folkskola, en post som han innehade ända till sin död år 1898. Skolan kom att bli ett veritabelt kulturcentrum för trakten. Årligen hölls här två stora evenemang, Topelius födelsedagsfest den 14 januari och på sommaren en fest ute i det fria. Topelius var mycket noga med att närvara vid festerna och av ortsborna blev de uppskattade och efterlängtade tillställningar. Under födelsedagsfesten kunde Topelius dela ut småbröd och pepparkakor som hade formen av bokstäver. På så sätt stimulerades barnens lust att lära sig läsa. En annan gång delade han ut vassrör som barnen använde som pennskaft. Detta för att sporra barnens lust att lära sig skriva. Och självfallet spelades hans teaterpjäser i skolan. Ofta satt Topelius själv i salen och hörde på repetitionerna. Topelius var en mycket välkommen gäst i skolan, men på Björkudden, som de facto var hans arbetsplats, ville han inte bli störd.

På hösten år 1891 inledde Topelius arbetet på det stora praktverket Finland i 19:nde seklet. Samtidigt utgavs till julen den 7:nde delen av Läsning för barn vari ingick prosaberättelserna Huru Gud skapade Finland och de mycket topelianska berättelserna Skräddaren som tråcklade ihop Finland med Sverige och Huru järnvägen fick sju-milastövlar. Bland dikterna de redan tidigare nämnda Florios och Unda Marinas sagor samt lekarna Lucias siffror och Askungen.

Våren år 1892 förflöt i stillhet under arbete på Finland i 19:nde seklet, där Topelius ännu en gång fick skriva om sitt älsklingsämne, Finlands land och folk. Av arbetets 360 sidor skrev Topelius nästan en fjärdedel. I slutet av augusti var "landet" färdigställt medan hälften av "folket" ännu låg i bläckhornet.

Den 14 januari år 1893 firades Topelius´ 75-års dag på Björkudden. Det var en gnistrande vinterdag, snödrivorna närmade sig fönsterbräderna och termometern kröp ner till -25C. Trots det stannade åkdon efter åkdon framför trappan - för att använda Topelius egna ord, "några röda näsor och frusna fötter, som längtade att få värma sig vid en brasa".

Finland i 19:nde seklet utbyttes i februari år 1893 mot ett nytt arbete, nämligen Evangelium för barnen. Idén hade grott länge i Topelius, och i företalet skriver han att "kyrkan talar till barnet med samma språk som till den vuxne. Det tröttar barnet och stöter henne bort". När boken var färdig insjuknade Topelius i en svårartad magkatarr som gjorde honom sängliggande till nyåret år 1894. Födelsedagen firades denna gång med dussinet gäster till middagen och blommor och brev kom i stor mängd.

På hösten 1894 fortsätter Topelius arbetet på Blad ur min tänkebok och samtidigt som han håller på med berättelserna om Ljungars källa och Ljungars vapen tillkommer inte mindre än 27 kapitel till Tänkeboken.

Topelius arbetade nu allt mer forcerat, han var dessutom en flitig medarbetare i tidningen Finland och i barntidningarna EOS och Trollsländan. Även åttonde delen av Läsning för barn sysselsatte honom. I boken ingick bl.a. Tuttemuj, två av Florios och Unda Marinas sagor och leken "Snurran" som med stor framgång blivit uppförd på teatern i Helsingfors.

Det flitiga arbetet under åren 1895 och 1896 tärde på skaldens hälsa men han kände sig bättre och inledde på hösten en historisk berättelse, grundad på faktiska händelser i Nykarleby under 1808-1809 års krig. Det historiska materialet utgjordes av berättelser som grundade sig på hans mors hågkomster och lokaltraditionen. Verket hette först "Vadet om ett fädernesland", men ändrades efter en tid till "Örnen och Lejonet", vilket syftade på Rysslands och Sveriges eller Finlands vapen. Berättelsen slutar med budet om segern vid Siikajoki och den ryska härens tillbakadragande.

Topelius avled på Björkudden den 12 mars år 1898.

Zacharias Topelius stod i centrum för praktiskt taget allt som gällde utvecklandet av landets kultur och samhällsförhållanden. Han var inte bara skribent, journalist, författare, sagoberättare. Han var en god iakttagare och en ledande kulturgestalt i vårt land.

NÅGRA VIKTIGA ÅRTAL I TOPELIUS LIV

1845 Ljungblommor ; 1 och Finland framställt i teckningar
Vigsel i Nykarleby 30 december

1846 Dottern Aina föds den 5 oktober
1848 Sonen Mikael föds den 6 mars

1850 Hertiginnan av Finland och Ljungblommor ; 2
Dödfödd dotter på våren, sonen Mikael avlider i september

1851 Premiär den 14 mars på "Efter 50 år"
Fältskärns berättelser som följetong i Helsingfors Tidningar

1852 Dödfödd pojke
Sagor ; 4 och i mars Kung Carls jakt på Helsingfors Theatern

1853 Vintergatan, Fältskärns berättelser (första cykeln som bok), En sommardag i
Kangasala (20.6.), Björkens visa (21.6.) och Sylvias visa (24.12.)

1854 Dottern Toini föds 14 mars
Ljungblommor ; 3

1855 Dottern Eva Maria föds 4 september

1857 Sonen Rafael föds 12 maj och avlider 12 maj 1858
Fältskärns berättelser ; 2 och följande år del 3

1859 Rinaldo Rinaldini, Veteranens jul, Gröna kammaren på Linnais gård

1860 Bl.a. Sampo Lappelill i EOS
Nya Theatern (nuv. Svenska Teatern) invigs 28 nov. med Princessan på Cypern

1864 Topelius ordf. för Konstnärsgillet (1864-1889)
Julqvällen i EOS

1865 Första bandet av Läsning för barn, del 2 utkommer följande år

1867 Dottern Aina gifter sig 10 januari
Femte cykeln av Fältskärns berättelser, tredje delen av Läsning för barn och
provnummer av Trollsländan

1870 Sånger ; 2 : Nya blad, Björken och stjärnan

1875 Lärobok för de lägsta läroverken i Finland, 2 kursen Boken om vårt land

OBS! Verk som tillkommit under tiden på Björkudden omnämns i den egentliga texten.

Text: Carl-Petter Teckenberg

Källor och hänvisningar

Berömda svenska böcker (Bokförlaget DN, 2004)
Biskop, Gunnel: Zachris Topelius i dansens virvlar. En studie i den unge Topelius upplevelser i dansnöjena på 1830-talet (Finlands svenska folkmusikinstitut, 1998)
Blomqvist, Agneta & Lars Erik: Vem är vem i svensk litteratur (Prisma, 1999)
Finlands svenska litteratur 2 (Bonniers, 1969)
De skrev för barn : från H. C. Andersen till Laura Ingalls Wilder : porträtt av tretton klassiska barnboksförfattare. Biblioteksjänst, 1983.
Dieckmann, Maijaliisa: Zacharias Topelius - satujen suvereeni kuningas. Suomalainen satu. 2, Perinteitä ja moni-ilmeisyyttä. BTJ, 2010.
Finlands svenska litteraturhistoria. Del 1–2 (Svenska litteratursällskapet, 1999, 2000)
Forsgård, Nils Erik: I det femte inseglets tecken. En studie i den åldrande Zacharias Topelius livs- och historiefilosofi (Svenska litteratursällskapet, 1998)
Författare om författare (Söderströms, 1980)
Hatavara, Mari: Historia ja poetiikka Fredrika Runebergin ja Zacharias Topeliuksen historiallisissa romaaneissa (Suomalaisen kirjallisuuden seura, 2007)
Hägg, Göran: Den svenska litteraturhistorien (Wahlström & Widstrand, 1996)
Kevin, Pelle: Kuddnäs (Nykarleby stad, 1999)
Klinge, Matti: Idyll och hot. Zacharias Topelius – hans politik och idéer (Söderströms, 2000)
Koponen, Jari: Topelius ja tulevaisuus (Yliopistopaino, 1998)
Kotimaisia sotakirjailijoita. Toim. Kari-Otso Nevaluoma. (BTJ, 2001)
Kronqvist, Bo: Kuddnäs. Zacharias Topelius’ barndomshem (Nykarleby stad, 1983)
Laitinen, Kai: Finlands litteratur (Söderströms, 1988)
Lehtonen, Maija: Aaveita ja enkeleitä, lapsia ja sankareita. Näkökulmia Topeliukseen (Suomen nuorisokirjallisuuden instituutti, 2002)
Lehtonen, Maija & Rajalin, Marita (red.): Barnboken i Finland förr och nu (Rabén & Sjögren, 1984)
Litteraturhandboken (Forum, 1999)
Litteraturens historia i Sverige (Norstedts, 1987)
Lunelund-Grönroos, Birgit: Zachris Topelius tryckta skrifter. Bibliografisk förteckning (Svenska litteratursällskapet, 1954)
Lönnroth, Lars & Delblanc, Sven: Den svenska litteraturen 2 (Bonniers, 1999)
Noro, Mauri: Kaitselmusaate Topeliuksen historianfilosofiassa (WSOY, 1968)
Suomen kansallisbiografia 9 (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2007)
Suomen kirjailijat / Finlands författare 1809–1916 (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1993)
Tiitta Allan: Harmaakiven maa. Zacharias Topelius ja Suomen maantiede (Suomen tiedeseura, 1994)
Topelius elää – Topelius lever (Atena, 2005)
Topelius ja Pohjanmaa – Topelius och Österbotten / (Österbottens konstkommission, 1998)
Uppslagsverket Finland 5 (Schildts, 2007)
Z. Topeliuksen juhlavuosi – Z. Topelius jubileumsår 1998 / 1998 (Undervisningsministeriet, 1999)
Zilliacus, Clas & Knif, Henrik: Opinionens tryck. En studie över pressens bildningsskede i Finland (Svenska litteratursällskapet, 1985)
Gagner, Marie Louise: Svenska författare, deras liv och verksamhet 2 (Stockholm, 1917)
Granér, Martin: Zachris Topelius’ kärlekslyrik (Svenska litteratursällskapet, 1946)
Lagerlöf, Selma: Zachris Topelius. Utveckling och mognad (Bonniers, 1920)
Laurent, Kaarina: Topelius saturunoilijana (Helsingfors, 1947)
Nyberg, Paul: Från Kuddnäs till Björkudden. En bildkrönika om Zachris Topelius med text ur hans skrifter och brev (Söderströms, 1938)
Nyberg, Paul: Zachris Topelius. En biografisk skildring (Söderströms, 1949)
Schalin, Zachris,: Kuddnäs. Skalden Z. Topelius’ forna hemgårds historia (Svenska litteratursällskapet, 1935)
Spjut, Einar: Zachris Topelius. En levnadsteckning för barn och ungdom (Uppsala, 1915)
Törnudd, Arne: Flickan från Kahra i Topelius liv och diktning (Förlaget Bro, 1948)
Vasenius, Valfrid: Zacharias Topelius, hans lif och skaldegärning. Del 1–6 (Schildts, 1912–1930)
Vest, Eliel: Zachris Topelius. En biografisk studie (Söderströms, 1905)
Zacharias Topelius hundraårsminne (Svenska litteratursällskapet, 1918)
Zacharias Topelius. Minnesalbum från den 14 januari intill den 21 mars 1898 (Edlund, 1898)
Zachris Topelius och Svenska fruntimmersskolan i Helsingfors (Helsingfors, 1898)
Litterära videoklipp

Kod till Svenska Yles Arkivet